Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige. Det manifesta innehållet som relaterade till syftet med studien identifierades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hospicevårdare påverkas av hospicefilosofin inom områden som synen på vård i livets slutskede, döendet och det professionella samarbetet. Deltagarna uttryckte att de trivs med sitt arbetssätt och uttryckte en mängd olika strategier för att hantera svårigheter i sitt arbete. Arbete som bygger på en filosofi som genomsyrar vården verkar också sammansvetsa personalgruppen. Ytterligare forskning på detta område kan vara av intresse. / Death is considered a stressor to all health care personnel and previous research shows that this applies to hospice caregivers as well. In addition, a number of common coping strategies are impossible to use due to the specific environment. One study however points out low burn-out rating among the hospice caregivers and suggests the holistic nursing perspective, among others, as one of the possible reasons for this seemingly ambivalent finding. Can the hospice philosophy influence the view on death among hospice caregivers? An interview based study was conducted among caregivers working in a hospice in Sweden, where three participants took part. The manifest content relating to the purpose of the study was identified and analyzed using qualitative content analysis. The result shows that hospice caregivers indeed are influenced by the hospice philosophy in areas such as the view on end-of-life care, dying and professional cooperation. The participants displayed affection for their work style and a variety of ways in which to cope with the difficulty of their work. Work based on a philosophy that permeates the care of the patients seems to increase the appreciation of each other as co-workers. Further research in this area can be of interest.

The main purpose of the study is to understand the social work students¡¦, nursing students¡¦ and interns¡¦ concepts toward death attitude and good death, to analyze the difference of reasons between death attitude and good death, and to discuss the relevance of death attitude and good death. The research subjects are university students majoring in public welfare, education and nursing. There are 570 effective questionnaires. Questionnaire survey is adopted in the method of research and the research tools include Death Attitude Profile-Revised, DAP-R, Independent t test, multivariate analysis of variance, Scheffe¡¦s posterior comparison, canonical correlation analysis,stepwise multiple regression analysis and the self-edited scale for good death which are used to analyze the data. The result indicates the most research subjects accept the Neutral Acceptance toward death. The concept of good death is analyzed into seven notions such as cognition, physiology, affection, religion, morality, spirituality, and clinical observation. Moreover, the survey responsers¡¦ attitude about the death differs individually. The reasons of death attitude show the difference in many fields. For example, gender, religion, self-consciousness, the passion for religion, the frequency of talking about death, attendance of funerals and if having the thought of suicide. All of these are crucial points in this research. Also, people¡¦s concepts of good death are different from the former reasons. The attitude of death and the concept of good death are relating to each other. Last, the study proposes several thinking directions to set up positive outlook on life and integrate the concept into the life curriculum.

The thesis provides a comprehensive view of the "good death" and euthanasia from antiquity to the 1930s. It describes the attitudes of physicians and other scholars in different historical periods. The research is based on published sources and literature. The author examines the phenomenon in general, compares published sources and makes a comparison of the phenomenon from a historical perspective. The first part describes basic terminology related to the topic. Death and dying are viewed from the historical and ethical points of view. The second part describes the individual historical periods from antiquity to the 1930s in terms of social and cultural changes. The emphasis is placed on the opinions of philosophers, scholars and doctors about good death and euthanasia. The general view on death and euthanasia is even better illustrated by the medical care of a given period, the development of medical science and medicine. The thesis presents a theoretical base from which information for practical research of the phenomenon of death can be drawn. The examined phenomenon could be equally important and challenging for the present.

Sammanfattning   Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård. Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ”Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård” och ”Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede”. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.                                                                                                           Det är viktigt att utgå från varje enskild patients uppfattning om vad som är en god död och att varje patients upplevelse av döden är personlig. Det som kan bidra till en god död är att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett tillfredställande sätt. Litteraturstudien kan bidra till att ge sjuksköterskor ytterligare lärdom och insikt om vad en god död innebär samt också vara berikande och ge ett nytt perspektiv i omvårdnadsarbetet med palliativa patienter och hur olika situationer kan hanteras och därmed förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö. Nyckelord: Delaktighet, god död, kommunikation, reflektion, utbildning.

As aid-in-dying legislation expands across the United States, this study examines the dynamics influencing participation in Oregon’s Death with Dignity Act. In addition to data from secondary sources, this thesis analyzes field research data collected in Oregon, including 14 in-depth interviews with volunteers and employees of two advocacy organizations at the center of legalized physician-assisted death. Themes emerged including the conditions that motivate participation, the importance of both personal and professional autonomy, the significance of a good death, and the growth of open dialogues about end of life choices. This thesis concludes with a discussion of the impact Death with Dignity laws could have across the United States, with a specific focus on the state of Tennessee.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2016-11-22T10:56:29Z No. of bitstreams: 1 Jairo Constante Bitencourt Othero_.pdf: 889089 bytes, checksum: 1a0370e44cbac9b6d4efaa0b11d756e3 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-22T10:56:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jairo Constante Bitencourt Othero_.pdf: 889089 bytes, checksum: 1a0370e44cbac9b6d4efaa0b11d756e3 (MD5) Previous issue date: 2016-09-22 / UNISINOS - Universidade do Vale do Rio dos Sinos / A tese apresenta a terminalidade humana assistida em ambientes de alta tecnologia médica como um novo fenômeno social, médico e tecnológico. Discute a experiência do assistir ao morrer, o papel do médico, impacto da tecnologia usada, os atuais modelos para o diagnóstico clínico da morte. Sugere práticas assistenciais para a Boa Morte e examina suas bases morais e cognitivas. Aborda as perspectivas filosóficas, científicas e sociais do tema com ênfase na análise reflexiva dos fenômenos vividos na prática médica. A metodologia foi a revisão e análise histórico-crítica dessas práticas, e as raízes norteadoras filosóficas e científicas. O conteúdo tem três capítulos, antecedidos pela introdução e se completam nas conclusões. Na introdução uma entrevista médica inicia o tema com as dificuldades do morrer assistido. O primeiro capítulo mostra a evolução sociocultural da terminalidade humana, o papel do médico e da tecnologia. No segundo capítulo descreve-se, seguida de análise e interpretação, as vivências do processo da morte pelos que assistem o moribundo e o impacto das mesmas no processo. A análise crítica dos modelos de diagnóstico da morte está no terceiro capítulo, contrapondo fundamentos com a prática clínica. A conclusão discute as práticas médicas para a Boa Morte em seus prós e contras. No primeiro capítulo se conclui que a heteronomia acaba por fragmentar a percepção da morte. No segundo que a morte é um processo tríptico de difícil percepção na terminalidade em UTI. O terceiro capítulo nega os modelos biológico e neocortical para diagnóstico da morte humana. / This dissertation presents assisted human terminal condition in high-tech medical environments as a new social, medical and technological phenomenon. It discusses the experience of assisting death, the doctor's role, the impact of technology used and the current models for clinical diagnosis of death. The text also suggests care practices for Good Death and examines their moral and cognitive bases, addressing philosophical, scientific and social perspectives on the topic, emphasizing reflective analysis of the phenomena in medical practice. The methodology was a review and a historical-critical analysis of these practices and their philosophical and scientific roots. The dissertation is divided in three chapters, preceded by the introduction and followed by the conclusion. There is also an article attached. In the introduction, a medical interview starts tackling the theme concerning the difficulties of assisted dying. The first chapter shows the sociocultural evolution of the human terminal condition and the role of medical staff and technology in the process. The second chapter describes the experiences of the dying process by those who assist the dying and their impact on the process. The third chapter presents critical analysis of death diagnosis models, contrasting fundamentals with clinical practice. The conclusion discusses medical practices for Good Death, with its pros and cons. The conclusion brings some ideas of each chapter: based on the first chapter, it is concluded that heteronomy ultimately fragment the perception of death. In the second chapter, the conclusion is that death is a triptych process, difficult to understand in an ICU. Finally, the third chapter denies the biological and neocortical models for diagnosis of human death.

<p>Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv.</p> / <p>The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>I Sverige avlider ca 90 000 personer varje år och antalet som avlider någon annanstans än på sjukhus ökar. Detta ställer högre krav på den palliativa hemsjukvården. Genom utbildning och riktlinjer kan sjuksköterskor i den palliativa vården ge patienter och närstående ökad livskvalitet och möjliggör valet av platsen att få avsluta sitt liv.</p><strong>Syftet: med denna studie var att undersöka om samspelet mellan sjuksköterska, närstående och patient möjliggör en god omvårdnad och död i palliativ vård. <strong>Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju kvantitativa och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. <strong>Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för omvårdnaden och döden i den palliativa vården, Kommunikation, Relation mellan sjuksköterska, patient och närstående, Att dö hemma eller på hospice och Den goda döden. Kommunikationen visade sig ha en stor betydelse för samspelet i den palliativa vården. Resultatet visade att kommunikationen innefattar mycket mera än bara det verbala. Även humor som kan anses som banalt och oprofessionellt visade sig ha stor betydelse för samspelet i den palliativa vården och bidrog till att sjuksköterskan kom närmare patienten och närstående. Behovet av utbildning och kunskap inom den palliativa vården visades sig vara viktig för sjuksköterskor men även för patienter och närstående för att kunna ta beslut om var och hur patienten vill bli vårdad </strong></strong></strong></strong></p><p> </p> / <p>In Sweden the death of about 90 000 people each year and the number who die elsewhere than in hospital increases. This places greater demands on the palliative home care. Through education and guidelines can nurses in palliative care give patients and relatives increased quality of life and allow the choice of place to end his life.</p><p><strong>The aim: of this study was to investigate if the interaction between nurse, relatives and patient facilitates a good care and death in palliative care. <strong>Method: The study was conducted as a literature study in which seven quantitative and ten qualitative research articles were reviewed. <strong>Results: Four categories were identified that were relevant for nursing care and death in palliative care, Communication, Relationships between nurses, patients and relatives, To die at home or in hospice and The good death. The communication was found to have a large impact on the interaction in the palliative care. The results showed that the communication involved much more than just verbal. Although humor can be regarded as trivial and unprofessional proved to have a significant impact on the interaction and contributed to the nurse came closer to the patient and the relatives. The need for education and knowledge in palliative care were found to be important for nurses but also for patients and relatives to make decisions about where and how the patient wants to be nursed. </strong></strong></strong></p>

Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv. / The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.

Sammanfattning I Sverige avlider ca 90 000 personer varje år och antalet som avlider någon annanstans än på sjukhus ökar. Detta ställer högre krav på den palliativa hemsjukvården. Genom utbildning och riktlinjer kan sjuksköterskor i den palliativa vården ge patienter och närstående ökad livskvalitet och möjliggör valet av platsen att få avsluta sitt liv. Syftet: med denna studie var att undersöka om samspelet mellan sjuksköterska, närstående och patient möjliggör en god omvårdnad och död i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju kvantitativa och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för omvårdnaden och döden i den palliativa vården, Kommunikation, Relation mellan sjuksköterska, patient och närstående, Att dö hemma eller på hospice och Den goda döden. Kommunikationen visade sig ha en stor betydelse för samspelet i den palliativa vården. Resultatet visade att kommunikationen innefattar mycket mera än bara det verbala. Även humor som kan anses som banalt och oprofessionellt visade sig ha stor betydelse för samspelet i den palliativa vården och bidrog till att sjuksköterskan kom närmare patienten och närstående. Behovet av utbildning och kunskap inom den palliativa vården visades sig vara viktig för sjuksköterskor men även för patienter och närstående för att kunna ta beslut om var och hur patienten vill bli vårdad / In Sweden the death of about 90 000 people each year and the number who die elsewhere than in hospital increases. This places greater demands on the palliative home care. Through education and guidelines can nurses in palliative care give patients and relatives increased quality of life and allow the choice of place to end his life. The aim: of this study was to investigate if the interaction between nurse, relatives and patient facilitates a good care and death in palliative care. Method: The study was conducted as a literature study in which seven quantitative and ten qualitative research articles were reviewed. Results: Four categories were identified that were relevant for nursing care and death in palliative care, Communication, Relationships between nurses, patients and relatives, To die at home or in hospice and The good death. The communication was found to have a large impact on the interaction in the palliative care. The results showed that the communication involved much more than just verbal. Although humor can be regarded as trivial and unprofessional proved to have a significant impact on the interaction and contributed to the nurse came closer to the patient and the relatives. The need for education and knowledge in palliative care were found to be important for nurses but also for patients and relatives to make decisions about where and how the patient wants to be nursed.