Syftet med vår studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som använder terapihundar. Vi ville undersöka om användande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos människan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal på arbetsplatser där terapihundsarbete används. Vi har också studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi använt oss av har vi sammanställt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanställningen varit grund för vår analys. Några av de sociala effekter vi funnit är att den sociala interaktionen, glädjen och den empatiska förmågan har ökat. Ökad motivation, kommunikation och självkänsla är några av de sociala och psykologiska effekter vi funnit att hundarna kan bidra till. Att det har skapats ett lugn på arbetsplatsen är en annan effekt vi funnit. Vi har också funnit att klienter upplevt hunden som tröst och stöd samt att hundarna kan skapa glädje och uppskattning. Vi menar att socialt arbete kan vara ett lämpligt verksamhetsområde för terapihundsarbete.

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed. Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990. Efter granskning av artikelresultatet skapades relevanta teman. Resultat: Majoriteten av de för studien inkluderade artiklarna visade att AAT minskade aggressivt och agiterat beteenden hos personer med demenssjukdom. Även gällande ökning i socialt deltagande samt att lindring av oro kunde positivt resultat ses. Flertalet av studierna i artiklarna kunde påvisa signifikanta resultat, men det finns avvikelser. Slutsats: AAT har generellt visat en positiv påverkan hos personer med demenssjukdom, både gällande sinnestämningar och sociala beteenden. För att ytterligare säkerställa kvalitén i en litteraturstudie är det en fördel att använda ytterligare artikeldatabaser för att inte exkludera relevant forskning. Mer forskning behövs för att vidare understryka effekter av hundassisterad terapi. / Background: Animal-assisted therapy (AAT) is when animals are involved in treatment programs with the goal to improve physical and mental health in patients with for example dementia. Care in dementia should be based on a patient-centered approach to promote the well-being or quality of life of the person being cared for. Healthcare personal can to some extent make an assessment of the patient's observed quality of life through for example, assessing pain expressions or signs of anxiety. Objective: A literature study was chosen to create a comprehensive insight into the current field of research regarding how dementia patients affected by AAT in some respects. Databases for articles used were CINAHL and PubMed. Nine quantitative articles were selected after completing the performance review in which they were assessed as medium or high. They were selected on the criteria that they were written in English, Quantitative, were available through Uppsala University's search engine, free and published after 1990. After a review of the articles relevant themes where created. Results: The majority of the articles included showed that AAT reduced aggressive and agitated behaviors in dementia patients. An increase in social participation and a relief of anxiety could be seen as a positive result. Most of the studies where able to demonstrate significant results, but there are deviations. Conclusion: To further ensure the quality of a literature review it is advantageous to use additional databases to not exclude relevant research. More research is needed to further underline dog assisted therapy.

The purpose of this thesis is to conduct an integrative review of existing literature focusing on Animal Assisted Therapy (AAT), specifically canines, on human health. The reviewed articles were published between the years of 2000 to 2014, written in the English language, scholarly in nature, in peer-reviewed journals with access to full text electronic versions of the article, along with articles that provided current anecdotal information related to the effects of AAT. Search terms included the phrase, "animal assisted therapy" in the title. Results of the literature search yielded an enormous quantity of recent and innovative research on various aspects of AAT. Various animals were identified with ATT, most often canines; however, it is not uncommon to find that horses, dolphins, felines, birds, or even small mammals satisfying the same roles. Of these, for this thesis thirteen research articles were selected that dealt primarily with canines in AAT. The findings from the review for this thesis suggested that despite the large volume of available research on ATT in general, a gap in literature exists focusing on the health outcomes with specific animal species. Additionally, the research was noted to be fragmented in nature and the findings were inconsistent; thus, limiting the development of evidence based ATT interventions. Implications for nursing research, policy, education and practice are discussed, along with limitations of this integrative review.

Previous research suggests that some individuals have negative views about happiness and may actively avoid positivity due to associating it with previous negative experiences. The Approach-Avoidance Task (AAT) is a paradigm that examines approach and avoidance tendencies. However, the AAT has previously never been used to examine motivational tendencies in individuals who fear happiness. In this study, we used the AAT to examine if individuals who fear happiness respond aversively in the face of prospective positivity. Results revealed that the difference between the duration of pulling the joystick for both stimuli is negatively related to fear of happiness (FHS) such that individuals with higher FHS scores pulled the joystick for a shorter amount of time for positive stimuli than neutral. This suggests that individuals with a fear of happiness may exhibit aversive tendencies for positive information in comparison to neutral information, similar to that seen in depressed individuals.

No description available.

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen. Olika slags typer av sällskapsdjur användes vid behandling med AAT. Hunden visades vara det sällskapsdjur som användes mest. Slutsatsen blev att de flesta studierna visade på en positiv effekt på närheten av ett sällskapsdjur inom demensvården. Alla studier kunde inte visa på en signifikant skillnad men vårdpersonals upplevelse var att de demenssjuka hade en tendens till förbättrande av sina beteendeproblem.

Avec 800 000 morts par année, les maladies diarrhéiques sont la seconde cause de mortalité chez les enfants de moins de cinq ans. La shigellose, causée par des bactéries Gram négatif appelées Shigella, est l’une des quatre grandes maladies entériques touchant cette population. L’infection naturelle protège contre la réinfection et la composante polysaccharidique du lipopolysaccharide bactérien est la principale cible de l’immunité humorale. Chez S. sonnei, espèce prévalente dans les pays en développement et développés, ce polysaccharide spécifique, à caractère zwitterionique, a pour unité répétitive un disaccharide composé de deux hexosamines rares : l’acide 2-acétamido-2-désoxy-L-altruronique (A) et le 2-acétamido-4-amino-2,4,6-tridésoxy-D-galactose (B, aussi appelé AAT) associés par des liens glycosidiques 1,2-trans (I). ->4-a-L-AltpNAcA-(1->3)-b-D-FucpNAc4N-(1-> (I). Ces travaux s’intègrent dans un programme visant le développement d’un vaccin issu de sucres de synthèse à couverture large contre les infections par Shigella. Le premier objectif de la stratégie développée contre les infections par S. sonnei est l’identification des épitopes saccharidiques, cibles des anticorps protecteurs. Dans ce but, nous avons entrepris la synthèse d’une diversité de fragments du polysaccharide d’intérêt. Des synthèses multi-grammes de précurseurs orthogonalement protégés des monosaccharides A et B ont été mises au point afin d’accéder aux intermédiaires donneurs et accepteurs impliqués dans les étapes de glycosylation. En particulier, deux voies originales d’accès au précurseur B ont été développées. D’autre part, l’optimisation des conditions de glycosylation et d’oxydation a conduit à un bloc disaccharidique AB compatible avec la synthèse d’oligosaccharides d’ordres supérieurs. Les synthons mono- et disaccharidiques identifiés ont été validés à travers l’obtention de quatre disaccharides portant ou non des modifications de la répartition des charges, de deux trisaccharides ainsi que d’un tétrasaccharide. / 800,000 children die each year of diarrhoeal diseases, making it the second cause of death among children under five. Shigellosis, caused by a Gram negative bacterium, Shigella, is one of the four major forms of diarrhoeal diseases in this population. Natural infection protects against reinfection and the humoral response is primarily directed against the specific polysaccharide moiety of the bacterial lipopolysaccharide. S. sonnei, the prevalent species in developed and transitional countries, displays a zwitterionic polysaccharide, whose disaccharide repeating unit is made of two rare aminosugars: a 2-acetamido-2-deoxy-L-altruronic acid (A) and a 2-acetamido-4-amino-2,4,6-trideoxy-D-galactose (B, AAT) 1,2-trans linked to one another (I). ->4-a-L-AltpNAcA-(1->3)-b-D-FucpNAc4N-(1-> (I). This work is part of the program aimed at the development of a synthetic carbohydrate-based broad coverage vaccine against Shigella infections. In order to define the protective epitopes located on the O-specific polysaccharide of S. sonnei, we tackled the synthesis of fragments thereof. First, multigram-scale syntheses of orthogonally protected precursors to residues A and B were undertaken to access donor and acceptor intermediates in the glycosylation reactions. In particular, two original routes to precursors of residue B were developed. Careful optimisation of the glycosylation and oxidation reaction conditions gave the disaccharide building block AB equipped for the synthesis of chain extension at both ends. Selected mono- and disaccharide building blocks were validated by the synthesis of four disaccharides, bearing modification of the charge pattern or not, two trisaccharides and a tetrasaccharide.

No description available.

Bakgrund: I dagsläget finns djur inom vården med ett brett spektrum för att assistera människan med rent praktiska saker. Terapi med djur inom psykiatrin har dock inte etablerat sig på samma sätt med strukturerad evidens som i den somatiska vården. Både barn med psykiatriska handikapp och personer med demens har studerats tillsammans med djurterapi, men studier på patienter med psykisk ohälsa är få. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa samt granska den metodologiska aspekten undersökningsgrupper i valda artiklar. Metod: Artikelsökning skedde vid Högskolan i Gävle under hösten 2016 i databaserna MedLine via PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord i MeSH-termer var “Animal assisted therapy”. Vid sökning i fritext användes sökorden “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” och ”experience”. Dessutom genomfördes en manuell sökning med relevans för inklusionskriterier, syfte och frågeställningar. Artiklar lästes individuellt och gemensamt. Därefter sammanställdes resultat och tabeller. Huvudresultat: Totalt 11 artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarna redovisar övergripande positiva resultat så som en källa till glädje, samhörighet och en känsla av att vara behövd, ökad livskvalitet, självkänsla och ökad social förmåga. I avseende på depression framkom både positiva och negativa resultat. Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie visar att terapi med djur kan ge positiva upplevelser hos patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att stärka självkänsla, förmåga att lättare klara av vardagen och underlätta sociala kontakter. För sjuksköterskan kan kunskap och evidensstöd inom djurterapi utgöra ett verktyg i dennes yrkesutövning. Speciellt inom klinisk omvårdnad för att överbrygga interaktion och främja patientens hälsoprocess. Dock är studierna få inom detta ämne och ett bättre kunskapsunderlag är önskvärt för att kunna använda djurterapi på ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. / Background: In today’s caring of human beings we find animals to assist in a lot of different ways. Therapy with animals has been studied in younger persons and people with dementia but in persons with psychiatric disorders few studies have been made. Purpose: The aim of this article was to describe experiences of animal assisted therapy (AAT) in patients with psychiatric disorders and survey the methodological aspect investigational groups in the articles. Method: Search of articles was made at Högskolan in Gävle during autumn 2016 using database MedLine and WebCrawler PubMed, CINAHL and PsycINFO using MeSH search word “Animal assisted therapy”. Words used in free text search were “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” and ”experience”. Manual search was also made according to relevance, aim and question formulation. Selected articles were read individually and together results and tables were then compiled. Result: This review includes 11 articles. Predominant results were shown regarding experiences as a source of joy, feeling of belonging and to be needed, quality of life, self-esteem and social interaction and lower anxiety. Both positive and negative results were found when it comes to depression. Conclusion: AAT seems to have positive influence in patients with psychiatric disorders regarding better self-esteem, encourage managing daily life and facilitate social interaction. In nursing this knowledge might be a tool to use in clinical care-giving. This could help nurses to support patients to conquer interaction and promote health progress. Howsoever few studies have been made in this topic and better basis of knowledge is desirable to be able to use AAT in nursing based on evidence.

Bakgrund: Genom tusentals år har människor och sällskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat på de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har på människor. Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har i omvårdnaden av den äldre människan. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl och Swemed. I studien användes metodprocessens åtta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sällskapsdjurs betydelse för den äldre människan, sällskapsdjur som terapi och problem som kan uppstå för den äldre människan som vill umgås med djur. Resultat: Resultaten visar att sällskapsdjur har en viktig roll för många äldre människor. För äldre människor kan djur vara den viktigaste relationen och ibland den enda nära relationen de har. Djurterapi visar sig vara ett gott komplement till andra behandlingsmetoder för den äldre människan. Konklusion: Äldre människor mår bra när de umgås med djur. Djur ger en trevlig atmosfär i sin omgivning. / Background: Through thousands of year people and domestic animal have been living side by side. Earlier studies have focused on the physiological, psychological and sociological effects pets have on humans. Aim: The aim of this literature review was to examine which meaning pets have in the caring of the elderly people. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl and Swemed. In the studie a method processing in eight steps according to Polit and Beck (2004) was used. During analyse three main categories appeared. These three categories were, pets meaning of the elderly people, pets as therapy and problems which can appear when elderly people want to socialize with pets. Result: The result showed that pets have an important role in the daily life of many elderly people. For the elderly people, pets can be the most important relation and sometimes the only close relation they have. Pet therapy indicates that it is a good complement to other treatment therapies for the elderly people. Conclusion: Elderly people feel good when they socialize with pets. Pets bring a nice atmosphere in their environment.