Syftet var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar i aktivitet med vård- och terapihund och upplevd nytta med detta. Metoden som valdes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Elva arbetsterapeuter rekryterades genom ett bekvämlighetsurval via grupper på Facebook. Telefonintervjuer och intervjuer via personligt möte spelades in och transkriberades för att slutligen analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema som var: Arbetsterapeuten och hunden som ett stöd till meningsfulla aktiviteter, vilket resulterade i tre huvudkategorier som var: nytta, aktivitet och kommunikation, samt 14 underkategorier. Slutsatsen av examensarbetet var att hunden kunde vara användbar i att motivera patienter till aktivitet samt att aktiviteter tillsammans med och för hunden kändes mer meningsfulla.

Syftet med vår studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som använder terapihundar. Vi ville undersöka om användande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos människan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal på arbetsplatser där terapihundsarbete används. Vi har också studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi använt oss av har vi sammanställt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanställningen varit grund för vår analys. Några av de sociala effekter vi funnit är att den sociala interaktionen, glädjen och den empatiska förmågan har ökat. Ökad motivation, kommunikation och självkänsla är några av de sociala och psykologiska effekter vi funnit att hundarna kan bidra till. Att det har skapats ett lugn på arbetsplatsen är en annan effekt vi funnit. Vi har också funnit att klienter upplevt hunden som tröst och stöd samt att hundarna kan skapa glädje och uppskattning. Vi menar att socialt arbete kan vara ett lämpligt verksamhetsområde för terapihundsarbete.

The purpose of the study was to investigate the clinical reasoning of occupational therapists in the use of therapy dogs. The authors conducted a qualitative study. The participants were eight occupational therapists who worked in different areas of activity. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed by qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories: the occupational therapist's reasoning on which clients had a need to meet a therapy dog, the occupational therapist's reasoning regarding the planning of the client's therapy with therapy dog ​​and the occupational therapist's reasoning regarding the therapy dog's impact on clients. The result showed that occupational therapists often resonated similarly to those who had a need to meet a therapy dog. One common denominator was that everyone had to prioritize among the clients. Furthermore, occupational therapists described how they reasoned about planning the client's treatment, for example how often clients should meet therapy dogs. Resources were a common factor that determined this but also the clients and the institution. Several occupational therapists described that the therapy dog ​​facilitated their work because it was seen as a motivator to the clients. The result of this study can be used by occupational therapists who want to work or works with therapy dogs and gain an understanding of the clinical reasoning in the use of therapy dogs. / Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters kliniska resonemang vid användandet av terapihund. Författarna genomförde en kvalitativ studie. Deltagarna var åtta stycken arbetsterapeuter som arbetade inom olika verksamhetsområden. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Arbetsterapeutens resonemang om vilka klienter som hade ett behov att träffa terapihund, Arbetsterapeutens resonemang kring planering av klientens behandling med terapihund och Arbetsterapeutens resonemang kring terapihundens inverkan på klienter. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ofta resonerade lika kring vilka som hade ett behov att träffa terapihund. En gemensam nämnare var att alla var tvungna att prioritera bland klienterna. Vidare beskrev arbetsterapeuterna hur de resonerade kring planering av klientens behandling, exempelvis hur ofta klienterna skulle får träffa terapihund. Resurser var en vanlig faktor som avgjorde detta men även klienterna och institutionen. Flera arbetsterapeuter beskrev att terapihunden underlättade arbetet för dem eftersom den sågs som en motivator till klienterna. Resultatet av denna studien kan användas av arbetsterapeuter som vill arbeta eller arbetar med terapihundar samt få förståelse kring det kliniska resonemanget vid användandet av terapihund.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse om på vilket sätt läshunden kan bidra till att förbättra barns läsförmåga. Studien använder sig av en metainspirerad innehållsanalys. Metaanalys användes för att samla in information till studien samt att kunna dra slutsatser om tidigare forskning. Innehållsanalys användes för att skapa teman och kodning, med hjälp av innehållsanalys kan man skapa en djupare mening med textens innehåll. Artiklarna från resultatdelen samlades in från vetenskapliga databaser där alla artiklar är peer-reviewe.   Studien undersöker på vilket sätt kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? Är det hunden i sig som påverkar barnets läsförmåga eller är det miljön? Resultat visar på att läshunden påverkar barn positivt både psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar även på att det är läshunden som påverkar barnen positivt och inte miljön de vistas i under lästiden. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att läshunden visar på en positiv påverkan på barn och har givit oss förståelse om på vilket sätt läshunden påverkar barnen.

Bakgrund Antalet barn som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar i Sverige. Många av dessa barn mår inte så bra. Ångest, oro och deprssion är vanligt förekommande. Behandlingen av dessa barn fokuserar på att dämpa symtom, och det finns utrymme för fler typer av behandlingar som optimerar barnens hälsa. Terapihund som behandlingsintervention förekommer på relativt bred front inom andra patientgrupper och har potential att användas av sjuksköterskan som ett verktyg i hennes omvårdnadsarbete.   Syfte Syftet var att beskriva effekter och upplevelser av omvårdnad med terapihund för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.  Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Daabaassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes under april 2017 i PubMed, CINAHL och PsychInfo. Tjugoen artiklar inkluderades i resultatet efter granskning och analys. Resultat Tre relevanta teman med respektive underrubriker identifierades udner analysprocessen. 1. Psykiska effekter och upplevelser (stress, trygghet och säkerhet, ångest och utåtagerande beteende, psykiskt välbefinnande, social interaktion, familj och omgivning). 2. Fysiska effeker (sömn, aktivitet och motorik). 3. Upplevda farhågor, förväntningar och nackdelar (tid och arbete, ekonomi och oro för barnets känslomässoga anknytning). Positiva effekter och upplevelser återfanns nder samtliga teman. Ytterst få nackdelar kunde noteras. Slutsats Genom att fler sjuksköterskor får kännedom om hundterapi som behandlingsmetod kan metoden användas av fler och bättre helhetshälsa för dessa barn uppnås. Detta eftersom flera fynd i form av positva upplevelser och effekter beskrivits som visar att terapihund kan vara en positiv intervention i familjer med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa och analysera yrkesverksammas erfarenheter och beskrivningar av att arbeta med terapihund inom socialt arbete. Den klientgrupp vi valt att fokusera på är personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Studien behandlar de yrkesverksammas upplevelser och beskrivningar av behandlingsprocessen och interaktionen mellan yrkesverksam, klient och terapihund. Studien bygger på löst strukturerade kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma från verksamheter utspridda över stora delar av Sverige. Studien har en socialkonstruktionistisk och symboliskt interaktionistisk utgångspunkt. De yrkesverksammas beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av vad som sker i mötet med klient och terapihund har utgjort studiens empiri. Empirin har belysts och analyserats tematiskt samt diskuterats i förhållande till studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: interaktion, relation mellan yrkesverksam och klient, terapihundens långsiktiga påverkan på klienten samt förutsättningar. Med utgångspunkt i informanternas utsagor behandlar studien bland annat hur klient och hund lär sig kommunicera med varandra och hur terapihundens närvaro underlättar samtalet genom att skapa ett tryggare samtalsklimat. Vidare beskrivs och diskuteras hur terapihundens deltagande bidrar till bland annat ökat självförtroende och ökad motivation hos klienten. Slutligen belyses de förutsättningar som informanterna lyfter är nödvändiga för arbetet med terapihund, vilka bland annat inkluderar hanteringen av pälsdjursallergi.

No description available.

Inledning: Föreliggande litteraturstudie kommer att studera hur läs- och/eller terapihundar kan främja barns läslust och läsutveckling. I flera länder, främst i USA och Kanada är hund baserad pedagogik ett accepterat verktyg för skolan i utbildningssyfte.  Syfte: Att göra systematisk litteraturstudie om användningen av en läs- eller terapihund kan förbättra elevers läsförmåga och läslust och om de kan underlätta inlärningen av elever med särskilda behov.  Metod. Litteraturstudien redovisar resultatet från 15 artiklar. Resultaten indelades i olika teman och presenteras i tabell och löpande text.  Resultat. Enligt studierna kan man se en positiv utveckling gällande läsförmåga, uttal och ordförståelse hos de barn som får läsa högt för en hund. Barnen upplever mer glädje och motivation samt mer lust till att läsa om hunden är närvarande. Även barn med särskilda behov gynnas av hund baserad terapi.  Diskussion: Studien stödjer tidigare forskning och slutsatsen är att barn som får läsa för en hund kan utveckla sin läsförmåga och öka sin motivation för att läsa. / Introduction: This literature study will examine how reading- and/or therapy dogs can promote children´s motivation to read and develop their reading skills. In many countries, primarily in USA and Canada, dog based education is an accepted tool in schools.  Aim:  The aim of the thesis is via a literature study explore whether students improve their reading ability and motivation to read with use of a dog. Also, the aim is to explore if dogs can facilitate learning to read for children with special needs.   Method: This thesis presents the results of 15 articles. The results have been categorized according to different themes and are presented in a table and in the current text.  Results: According to the studies there a positive development regarding reading ability, pronunciation and comprehension of the children who read out loud for a dog could be detected. The children experience higher joy, motivation and pleasure to read if a dog is present. Even children with special needs benefit from dog based therapy.  Discussion: This literature study supports previous research and the conclusion is that children who reads for dogs can develop their reading ability and increase the motivation to read.

Studiens syfte utgår ifrån hur hunden kan vara till stöd för att motivera barns lust till lärande, synliggöra skillnader mellan utbildningar, samt lyfta fram hur utbildning kring HAP ser ut för hundekipage. Studien har en kvalitativ ansats med motivationsteorier som utgångspunkt i bearbetning och analys av resultat. Den valda metoden har utgått från halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med tre hundekipageutbildare och tre hundförare i Mellansverige. Baserat på tidigare forskning, motivationsteori och studiens resultat kan vi påvisa att hunden i prestations- och inlärningssituationer påverkar främst motivation och tro på den egna självförmågan. Både resultat och tidigare forskning påvisar dessutom att HAP kan bidra till bättre skolklimat där lärande blir till något lustfyllt. Det i sig påverkar barnets inre och yttre motivation att lära sig nya och svårare saker vilket i förlängningen leder till ökad måluppfyllelse. Vi kan även se utifrån resultatet att HAP bidrar till att barn utvecklar sina färdigheter inom kommunikation, samspel och motorik, när barnet rör sig och leker tillsammans med hunden. Med andra ord påvisas bättre arbetsförmåga och högre prestationsförmåga i närvaron av en hund.  Forskning som vi använt oss av har främst riktat sig mot skolan. Dock är vår rådande uppfattning att detta koncept är användbart också i förskolan. Utifrån resultatet kan vi se att HAP med stor sannolikhet skulle kunna bidra till att barn utvecklar sina färdigheter och förmågor inom kommunikation, samspel och motorik i förskolan. Även om förskolans undervisning inte nödvändigtvis fokuserar på att mäta kunskaper som skolan gör, så finns det utrymme att hävda att hunden kan vara till hjälp också inom ramen för förskolans lärområden.