<p>Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten.</p> / <p>The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored.<strong> </strong>Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.</p>

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten. / The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored. Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Demenssjukdomar är en av världens största folksjukdomar. Sjukdomen karakteriseras av nedsatt kognition, perceptionssvårigheter och personlighetsförändringar. Samtidigt kan demenssjukdomen medföra sekundära symtom såsom depression och aggression. Dessa symtom kan uppkomma till följd av att individen upplever hot för sin identitet som därmed påverkar individens hälsa negativt. Sedan många hundra år tillbaka i tiden har hundar ansetts ha en positiv effekt på människors hälsa. I samband med att den medicinska vetenskapen fokuserade mer på läkemedlens botande möjlighet hamnade djurens effekt i skuggan. Idag kan hundar användas som behandlingstillägg inom många olika områden och som olika behandlingsformer.  Syfte: Syftet med studien är att belysa hundens betydelse som resurs för att främja god hälsa hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt har genomförts i detta examensarbete, där det analyserades 10 vårdvetenskapliga artiklar av kvantitativ forskningsdesign.  Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: hundens påverkan på psykisk hälsa, hundens påverkan på beteende, hundens påverkan på kognition och hundens påverkan på fysisk funktion. Minskad depression, aggression, förbättrad social kompetens och kognition kunde påvisas av interventioner med hund. Det har dock inte framkommit att antidepressiva läkemedel reducerades i samband med interventionen. En studie har kunnat påvisa effekten av hundar på fysisk funktion hos personer med demenssjukdom.  Diskussion:Hundar har genom sin närvaro en positiv inverkan på hälsan hos personer med demenssjukdom genom att dämpa symtom som sjukdomen medför. Lite underlag kunde även hittas för att hundar kan positivt påverka den fysiska funktionen genom att uppmuntra personen med demenssjukdom till ökad aktivitet. Dessa djur kan vara den enkla och eleganta resursen som Barker förespråkar för att främja hälsa hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som de senaste åren vilket kommer ställa höga krav på äldreomsorgen. Situationen är komplex och påverkar framförallt patienterna i den kliniska vården. Tidigare studier visar att patienter inom äldreomsorgen löper större risk för ensamhet, depression och understimulans av olika anledningar. För att kunna möta dessa behov som sjuksköterskor i den kliniska vården, vill vi undersöka om alternativa metoder kan fungera som ett komplement till den vård som bedrivs inom äldreomsorgen. Alternativa metoder har blivit ett alternativ de senaste åren där bland annat djur kan användas i ett terapeutiskt syfte. Vi vill därför belysa faktorer för välbefinnandet hos dessa patienter som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer för välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Metod: I denna studie tillämpas en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar från 2008 till 2018 ligger till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades var nationella eller internationella. Datainsamlingen har gjorts i tre olika databaser; CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Efter analys av resultatet framkom fyra faktorer för välbefinnandet; fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Resultatet visade att djurassisterade interventioner kan ha positiva, negativa och/eller inga effekter överhuvudtaget på äldre personers välbefinnande. Denna typ av intervention kan fungera som ett komplement i vården främst vid behandling för främjande av psykiska symtom och social påverkan/interaktion. Diskussion: Patienter inom äldreomsorgen är en riskgrupp för nedsatt välbefinnande och där farmakologiska behandlingar är vanligt förekommande. Djurassisterad intervention kan ses som en icke farmakologisk behandlingsform, där välbefinnandet kan främjas ur ett holistiskt perspektiv för den äldre patienten i vården. Mer forskning krävs för hur djurassisterad intervention kan ersätta viss farmakologisk behandling. Callista Roys adaptionsmodell stödjer sjuksköterskans arbete för förståelse av patienters strategier för att anpassa sig efter miljön och påverka miljön på ett självhävdande sätt. / Background: Life expectancy in Sweden has never been as high as in recent years, which will have a big influence on the care of the elderly. The situation is complex and affects primarily the patients in the clinical care. Previous studies show that the elderly patients are at greater risk of loneliness, depression and lack of stimulation for various reasons. In order to meet these needs as nurses in clinical care, we want to investigate whether alternative methods can serve as a complement to the care provided. Alternative methods have become more common in recent years, an example is using animals for therapeutic purposes. We therefore want to illuminate the factors of well-being in patients affected by animal-assisted intervention as a complement to health care. Aim: The aim was to illuminate the factors of well-being in patients of the geriatric nursing who receive animal-assisted intervention as a complement to standard care.    Method: A literature review has been done, where eleven scientific articles from 2008 to 2018 form the results. The articles that were included were national or international. The data collection has been made in three different databases; CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Results: After analysis of the result, four factors emerged for the well-being; physical, mental, social and existential. The result showed that animal-assisted interventions may have positive, negative and / or no effects at all for the well-being of older patients. This type of intervention can serve as a supplement in the care of primary care in the treatment of mental and social interaction. Discussion: Patients in elderly care are a risk group for impaired well-being and where pharmacological treatments are commonplace. Animal-assisted intervention can be seen as a non-pharmacological treatment, where well-being can be promoted from a holistic perspective to the elderly patient in standard care. More research is needed on how animal-assisted intervention can replace certain pharmacological treatment. Callista Roys adaptation model supports the nurse's work for understanding patients' ability to adapt to the environment and influence the environment in a self-assertive manner.

Bakgrund: En fungerande vardag bygger på att individen klarar av sin egenvård. Depressiva symtom kan vara paralyserande och till följd av det skapa egenvårdsbrist. Den huvudsakliga behandlingen idag är farmakologisk och tillgången på psykologisk behandling motsvarar inte behovet som finns. Syfte: Syftet var att belysa hur individer med depressiva symtom kunde stärka sin egenvårdsförmåga med hjälp av djur. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. Samtliga valda vetenskapliga original artiklar kvalitetsgranskades. Två teman valdes utifrån utskiljningar som gjorts vid granskning av artiklarna mellan gårdsdjur och husdjur. Artiklarna delades in i två teman: Husdjurens förmåga att stärka individen och Gårdsdjurens förmåga att stärka individen. Resultat: Resultatet visade hur individer med depressiva symtom kunde stärkas med hjälp av husdjur eller gårdsdjur i djurassisterad terapi eller aktivitet. Samtliga studier i resultatet påvisade olika positiva egenskaper och känslor som kom utav djur. Positiva saker som påvisades i resultatet var bland många: ett ökat självförtroende, en förbättrad självkänsla och sinnesstämning samt ökade känslor av hopp. Konklusion: Utmärkande var att depressiva symptom kunde reduceras med hjälp av djur samt att djuren stärkte individen utifrån en ökad kompetens kring hur att hantera sitt hälsotillstånd. / Background: A functioning everyday life is based on the individual being able to take care of their own care. Depressive symptoms can be paralyzing and as a result create a lack of self-care. The main treatment today is pharmacological and the availability of psychological treatment does not correspond to the need that exists. Aim: The aim was to shed light on how individuals with depressive symptoms could strengthen their self-care ability with the help of animals. Method: A literature study with an inductive approach was performed. All selected scientific original articles were quality reviewed. Two themes were selected based on differentiates made when reviewing the articles between farm animals and pets. The articles were divided into two themes: The ability of pets to strengthen the individual and the ability of farm animals to strengthen the individual. Results: The results showed how individuals with depressive symptoms could be strengthened with the help of pets or farm animals in animal-assisted therapy or activity. All studies in the results showed different positive qualities and feelings that came from animals. Positive things that were demonstrated in the results were among many: an increased self-confidence, an improved self-esteem and mood and increased feelings of hope. Conclusion: Characteristic was that depressive symptoms could be reduced with the help of animals and that the animals strengthened the individual based on an increased competence in how to manage their health condition.

This study examined scientific evidence of animal-supported work in connection with the therapeutic relationship. The study aimed to investigate whether animal-supported work has any impact on the therapeutic relationship. The study also aimed to examine in what way animal-supported work impacts the therapeutic relationship and whether the effects could be explained by relevant theories. Literature review was chosen as the method of study to fulfil the objectives of this study and data was analysed through thematic analysis. The data used in this study was found in articles through a structured search of the databases PubMed and Psycinfo. In summary, the study found that there is scientific evidence that animal-supported work does impact the therapeutic relationship. The study also found that evidence suggest that animal-supported work impacts the therapeutic relationship in many ways, most of which are positive. The study found that one viable way of explaining the effects of animal-supported work is through the neurobiological theory of oxytocin. The effects could also be explained by the developmental psychological attachment theory. The result of this study points to a need for further research of the effects of animal-supported work on the therapeutic relationship.