Uppsatsen har som utgångspunkt att familjenormer har förändrats under 1900-talet och att detta borde visa sig i framställningen även av en familj som inte är tidstypisk: Familjen Addams. Genom att undersöka hur adaptioner av familjen påverkas genom förändringar i medier, tidsperiod, samtida kultur och normer vill jag besvara om samtida familjenormer har varit en stor faktor i hur framställningen förändrats. För att genomföra detta använder jag Linda Hutcheons perspektiv på mediespecificitet  och ”modes of engagement” för att studera hur medieskiften påverkar adaptionen. Representationsstudier används för att studera hur historisk kontext och samtida kultur påverkar framställningen av familjen. Materialet är Charles Addams skämtteckningar, ABCs tv-serie och Barry Sonnenfelds film. Resultatet verkar vara att samtida normer har haft en mycket större effekt på framställningen av den ursprungliga tv-serien än filmen, och att de båda har formats till en stor del av mediespecifika drag, men att vissa normer som har varit långlivade ändå haft en markant effekt även på filmen, främst det Sharon Hays kallar den permissiva eran.

Studien hade till syfte att adaptera och validera den multidimensionella stressenkäten Dundee Stress State Questionnaire (DSSQ) som mäter stress utifrån 12 skalor som sammanfaller kring tre högre dimensioner: uppgiftsfokus, ångest och oro. DSSQ adapteras från originalspråket, engelska, till svenska. Tillämpbarheten för den svenska versionen av DSSQ undersöks genom att studera enkätens reliabilitet och validitet samt genom att tillämpa enkäten i två olika kontext, där två olika typer av uppgifter genomförs, ett arbetsminnestest och en polisstudentövning. Sammantaget visade resultatet att den svenska adaptionen av DSSQ har en hög reliabilitet. Dock gick det inte att bekräfta att den svenska adaptionen av DSSQ bibehåller samma faktormodell som originalversionen av DSSQ. Den statistiska analysen visade att de förändringar som identifierats i deltagarnas sinnesstämning delvis stämmer överens med tidigare forskning. Slutsatsen är att fler deltagare behövs för att validera faktormodellen hos den svenska adaptionen av DSSQ och den svenska adaptionen av DSSQ anses vara tillämpar i forskning då den visar på god reliabilitet. / The purpose of this study was to adapt and validate the Dundee Stress State Questionnaire (DSSQ), which measures stress based on 12 scales that cohere around three higher order dimensions: task engagement, distress and worry. DSSQ is adapted from its original language, English, to Swedish. The applicability of the Swedish version of DSSQ is tested by studying the questionnaire's reliability and validity, and by applying the survey in two different contexts, where two different tasks are performed, a work memory task and a police student exam task. Overall, the result showed that the Swedish adaptation of DSSQ has high reliability. However, it was not possible to confirm that the Swedish adaptation of DSSQ maintained the same factor model as the original DSSQ has. The statistical analysis showed the changes identified in the participants' moods partly in lines with previous research. The conclusion is that more participants are needed to validate the factor model for the Swedish adaptation of DSSQ and since the Swedish adaptation of DSSQ shows good reliability, it can be applied in research.