<p>Currently there is a tendency in the EU to adjust the minimum-capital requirement. In France and Germany the requirement for private limited liabilities has been totally abolished, whilst other countries have chosen to reduce their requirement. The Swedish law concerning the minimum-capital requirement is from 1^st of April 2010 being lowered to 50 000 SEK. In common law jurisdictions such as United Kingdom and USA a minimum-capital requirement does not exist. The european main argument to keep such a requirement is that it accomplishes a creditor protection. This theory does not concur with the one argued by common law-jurisdictions, according to their legal systems the protection is nothing but illusionary. By examining former national law in contrast to current, the writer wishes to detect differences or similarities regarding the motives to the existing bodies of law. This thesis wishes to find out whether European law stands on the same fundamental corporate law principals as common law-jurisdictions do. This thesis also intends to investigate the cause for the Swedish decision to keep the capital requirement. The conclusions drawn in this study state that European motives to abolish the minimum-capital requirement differ from those of the UK and USA. Europeans removing this requirement is not an action made out of the acknowledgement that a legally required capital is unnecessary, it simply has been to this point, the will to attract corporations and to keep up with the development. The Swedish government chose to keep the requirement claiming creditors protection as the reason for this. The author is of the opinion that the arguments presented to support this are illegitimate, and derive from ignorance. An ignorance either caused by tradition and a conservative fear of the unconventional, or simply by a lack of skills. Let us hope the reason isn’t lack of skills for the sake of our legal security.</p>

Currently there is a tendency in the EU to adjust the minimum-capital requirement. In France and Germany the requirement for private limited liabilities has been totally abolished, whilst other countries have chosen to reduce their requirement. The Swedish law concerning the minimum-capital requirement is from 1st of April 2010 being lowered to 50 000 SEK. In common law jurisdictions such as United Kingdom and USA a minimum-capital requirement does not exist. The european main argument to keep such a requirement is that it accomplishes a creditor protection. This theory does not concur with the one argued by common law-jurisdictions, according to their legal systems the protection is nothing but illusionary. By examining former national law in contrast to current, the writer wishes to detect differences or similarities regarding the motives to the existing bodies of law. This thesis wishes to find out whether European law stands on the same fundamental corporate law principals as common law-jurisdictions do. This thesis also intends to investigate the cause for the Swedish decision to keep the capital requirement. The conclusions drawn in this study state that European motives to abolish the minimum-capital requirement differ from those of the UK and USA. Europeans removing this requirement is not an action made out of the acknowledgement that a legally required capital is unnecessary, it simply has been to this point, the will to attract corporations and to keep up with the development. The Swedish government chose to keep the requirement claiming creditors protection as the reason for this. The author is of the opinion that the arguments presented to support this are illegitimate, and derive from ignorance. An ignorance either caused by tradition and a conservative fear of the unconventional, or simply by a lack of skills. Let us hope the reason isn’t lack of skills for the sake of our legal security.

Sänkningen av aktiekapitalkravet från 100 000 till 50 000 SEK den 1 april 2010, förverkligades för att förbättra de institutionella villkoren för de privata aktiebolagen och för att fungera som ett incitament till att öka småföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de privata aktiebolagen har valt att lösgöra eller behålla sitt aktiekapital efter denna nya regel och varför. Dessutom ämnar studien att undersöka om det finns skillnader mellan de som väljer att minska eller att behålla sitt aktiekapital avseende bransch, ålder och omsättning. Studien baseras på en enkätundersökning som innefattar 212 respondenter. De resultat som denna undersökning kommer fram till är:  Att majoriteten av de privata aktiebolagen har valt att behålla sitt aktiekapital. Att anledningen bakom att behålla aktiekapitalet är att bevara företagets kreditvärdighet, att använda aktiekapitalet i verksamheten och för att proceduren med att sänka aktiekapitalet anses vara krångligt och tidskrävande. Framförallt anser inte dessa företag att en minskning av aktiekapitalet har någon större betydelse då det mesta av minskningen antingen försvinner i form av beskattning eller att mängden 50 000 SEK inte anses vara en väsentlig summa. Skillnaderna mellan de privata aktiebolagen utgörs endast av omsättningsvolym. För företag med omsättning över 3 000 000 SEK/år tenderar en minskning av aktiekapitalet att avta helt och förkommer bland företagen med mindre omsättning än 3 000 000 SEK/år.  Detta innebär att de privata aktiebolagen som ingår i studien inte upplever möjligheten till att sänka aktiekapitalet som en förbättring av de institutionella villkoren eller som ett incitament, där regeln inte alls anses ha någon inverkan för företagen. / The reduction of share capital requirement from 100 000 to 50 000 SEK, which was implemented April 1, 2010 to improve the institutional conditions for the private limited companies and to act as an incentive to increase small businesses. The purpose of this essay is to examine whether the private limited companies have chosen to reduce or maintain its share capital after this new rule and why. In addition, the study intends to investigate whether there are differences between those who have chosen to reduce or maintain its share capital regarding branch, age and revenue. The study is based on a survey involving 212 respondents. The results of this study are the following: The majority of the private limited companies have chosen to maintain their share capital. The reason behind keeping the share capital is to maintain the company’s credit rating, to use the share capital in their respective the business and because of the process of lowering the share capital is considered to be complex and time consuming. Above all, these companies do not consider a reduction of share capital having a greater significance when most of the reduction either disappear in the form of taxation or the amount of 50 000 SEK is not considered as a substantial amount.  The differences among the private limited companies consist only of revenue. For companies with revenue of more than 3 000 000 SEK/year, tends a reduction of share capital to subside completely and occurs among the companies with turnover less than 3 000 000 SEK/year. This means that the private limited companies do not perceive the possibility of lowering the share capital as an improvement of the institutional conditions or as an incentive where the reduction of share capital requirement is not considered to have any impact on businesses.

Det aktiebolagsrättsliga kapitalkravet har från det att kravet blev lagstadgat syftat till att säkerställa att det alltid föreligger ett ekonomiskt utrymme mellan aktiebolagets tillgångar och skulder. Därtill ska kravet fungera som en seriositetsspärr och borgenärsskydd. Kravet på en lägsta aktiekapitalgräns har historiskt sett utgjort ett betydande skydd för borgenärerna. Aktiekapitalkravet har betraktats som nödvändigt för borgenärerna bl.a. av den anledning att säkerställa att det finns en tillräcklig ekonomisk marginal som ska svara för bolagets förpliktelser. I denna uppsats utreds aktiekapitalet och det bakomliggande syftet att tillförsäkra borgenärerna säkerhet såväl det nationella kravet som två andra nordiska rättsordningars krav.Kapitalkraven i Europa har genomgått många reformeringar, majoriteten av länderna har reducerat deras kapitalkrav för privata aktiebolag och vissa länder har t.o.m. valt att slopa kapitalkravet helt. Danmark var ett av de länder där möjligheten fanns att bilda en viss bolagsform med begränsat personligt ansvar utan kapitalkrav, något som senare visade sig ge oönskade effekter och således avskaffades bolagsformen år 2019. Finland däremot gick åt motsatt håll och valde istället att slopa sitt kapitalkrav för privata bolag år 2019. Året därpå, år 2020, reformerades det svenska kravet och sänktes ytterligare. Kapitalkravet har och är fokus för förändring och dess framtida utveckling ser ut att gå mot allt fler reducerade kapitalkrav internationellt.Med tanke på de tre nordiska ländernas senaste förändringar av kapitalkravet angrips kravet och dess syfte att skydda borgenärerna genom en komparativ metod. Utöver den komparativa metoden analyseras det svenska aktiekapitalkravet genom en rättsdogmatisk metod. Härigenom ligger danska, finska och svenska rättskällor som grund för uppsatsens slutsatser.Uppsatsens slutsats är bl.a. att aktiekapitalkravet inte längre ses som ett borgenärsskydd utan incitamentet att göra associationsformen mer tillgänglig torde ersätta syftet att skydda borgenärerna. Kravets borgenärsskyddssyfte har blivit kraftlöst i takt med de successiva sänkningarna som gjorts under åren. Härigenom påverkas inte borgenärerna längre av reducerade kapitalkrav likt den sänkning som gjordes år 2020. Ytterligare slutsatser som görs i uppsatsen är att de nordiska länderna delar liknande teorigrunder vad gäller kapitalkravet som borgenärsskydd. Utredningen påvisar även hur de nordiska länderna haft liknande motiv för deras inbördes förändringar kring kapitalkravet under det senaste året.