<p>I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhålla riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mått som baseras på graden av periodiseringars storlek. Detta då tidigare forskning visar på att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan på bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvärderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettårig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehållande bolag med en låg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehållande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de två portföljerna, testas huruvida det går att erhålla riskjusterad överavkastning genom användandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder på att strategin är framgångsrik beträffande identifiering av förväntat köpstarka aktier, men att den däremot misslyckas med att särskilja svaga aktier.</p>

<p>Det har skett en utveckling av flera nya biologiska läkemedel sedan slutet av 1990-talet för patienter med en reumatisk sjukdom. Några av dessa läkemedel administreras som intravenösa infusioner, vilket innebär att patienterna är tvungna att komma till en poliklinik för att erhålla sitt läkemedel. Detta kan påverka det dagliga livet samt patienternas oberoende och att undersöka hur patienterna uppfattar denna situation är av betydelse. Inom reumatologin är det ingen studie gjord som undersökt detta. </p><p>Syftet med studien var att beskriva hur patienter med reumatiska sjukdomar uppfattar beroendet vid intravenös anti TNF-alfa behandling administrerad av en sjuksköterska.</p><p>Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ design och fenomenografisk ansats. Tjugo patienter som får intravenös anti TNF-alfa behandling har intervjuats.</p><p>I resultatet framkom tre beskrivningskategorier: det trygga beroendet (möta kontinuitet, möta kompetens, erhålla tillgänglighet och få information), det delaktiga beroendet (kunna påverka och få frihet), det energigivande beroendet (få avkoppling, bli bemött, bli omhändertagen och möta miljön). Patienterna uppfattade en trygghet och delaktighet i sin behandling och uppgav att det var energigivande att regelbundet träffa en sjuksköterska. Vid utformning av sjuksköterskans roll i polikliniskt omvårdnadsarbetet vid intravenös anti TNF-alfa behandling bör patienternas uppfattning utgöra grunden. Vidare skulle det vara intressant att undersöka hur patienter som sköter sin anti TNF-alfa behandling själva genom subkutana injektioner och som aldrig haft en regelbunden kontakt med en sjuksköterska beskriver sin situation.</p>

Mitt mål med detta arbete var att ta reda på hur elever lär sig på olika sätt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgången tar jag kortfattat upp hur hjärnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlärningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig på holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lärande. Jag nämner också olika alternativa pedagogiska arbetssätt så som Montessori och Waldorf samt hur man kan använda musik och lek i undervisningen för att främja inlärningen. Jag tar även upp yttre och inre faktorer som kan påverka inlärningen. Föremålet för min undersökning blev Alfa-skolan. Alfa-skolan är ett projekt som startades för elever som på ett eller annat sätt inte kunnat tillgodo göra sig den ordinarie undervisningen. I diskussionen behandlas tankar kring hur man kan variera undervisningen för att nå fram till så många elever som möjligt.

I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhålla riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mått som baseras på graden av periodiseringars storlek. Detta då tidigare forskning visar på att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan på bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvärderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettårig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehållande bolag med en låg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehållande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de två portföljerna, testas huruvida det går att erhålla riskjusterad överavkastning genom användandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder på att strategin är framgångsrik beträffande identifiering av förväntat köpstarka aktier, men att den däremot misslyckas med att särskilja svaga aktier.

Det har skett en utveckling av flera nya biologiska läkemedel sedan slutet av 1990-talet för patienter med en reumatisk sjukdom. Några av dessa läkemedel administreras som intravenösa infusioner, vilket innebär att patienterna är tvungna att komma till en poliklinik för att erhålla sitt läkemedel. Detta kan påverka det dagliga livet samt patienternas oberoende och att undersöka hur patienterna uppfattar denna situation är av betydelse. Inom reumatologin är det ingen studie gjord som undersökt detta. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med reumatiska sjukdomar uppfattar beroendet vid intravenös anti TNF-alfa behandling administrerad av en sjuksköterska. Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ design och fenomenografisk ansats. Tjugo patienter som får intravenös anti TNF-alfa behandling har intervjuats. I resultatet framkom tre beskrivningskategorier: det trygga beroendet (möta kontinuitet, möta kompetens, erhålla tillgänglighet och få information), det delaktiga beroendet (kunna påverka och få frihet), det energigivande beroendet (få avkoppling, bli bemött, bli omhändertagen och möta miljön). Patienterna uppfattade en trygghet och delaktighet i sin behandling och uppgav att det var energigivande att regelbundet träffa en sjuksköterska. Vid utformning av sjuksköterskans roll i polikliniskt omvårdnadsarbetet vid intravenös anti TNF-alfa behandling bör patienternas uppfattning utgöra grunden. Vidare skulle det vara intressant att undersöka hur patienter som sköter sin anti TNF-alfa behandling själva genom subkutana injektioner och som aldrig haft en regelbunden kontakt med en sjuksköterska beskriver sin situation.

No description available.

Las defensinas son moléculas efectoras de la inmunidad innata con un amplio espectro antimicrobiano e importantes efectos inmunomoduladores. Dentro de su amplio espectro se incluye la inactivación del VIH, actuando directamente sobre el virus y también sobre las células diana. Nosotros hipotetizamos que las células dendríticas (DC) producirían alfa defensinas 1-3, lo que les permitirá inactivar al virus antes o después de su captura y hacer una presentación más eficiente a la célula CD4 sin producir su infección. Esta hipótesis predice que existirá una variabilidad interindividual en la producción de estas defensinas, lo que podrá constituir un factor de resistencia/susceptibilidad frente a la infección por VIH y su evolución a SIDA.En nuestros resultados encontramos que las DC inmaduras producen y secretan alfa-defensina 1-3 y que esta producción disminuye tras la maduración de las DC con distintos agentes madurativos. Además, las citocinas pro-inflamatorias y la infección viral aumentan la producción de defensinas, mientras que el tratamiento de las células con estrógeno la disminuye. Por otro lado, las alfa-defensinas 1-3 son capaces de modular la maduración y diferenciación de las DC e inducen la secreción de IL-8 de forma dosis-dependiente. Por último, el análisis de los pacientes infectados por VIH reveló que las DC de estos pacientes producen mayores niveles de alfa-defensinas 1-3 que los controles sanos. Además, dentro del grupo de infectados, aquellos que controlan espontáneamente la infección son los mayores productores. Se encontró asimismo una correlación positiva con los niveles de células T CD4 y una asociación entre mayores niveles de alfa-defensinas 1-3 secretadas por DC y una menor progresión de la enfermedad.En conclusión, una mayor producción de alfa-defensinas 1-3 por las DC de pacientes infectados por VIH será un factor protector frente a la evolución de la enfermedad. / Defensins are natural peptides with potent anti-HIV activity. In humans two subfamilies exist,beta- and alpha-defensins. Alpha-Defensins 1-3 are mainly secreted by neutrophils, although other leukocytes also produce them. Besides their direct antimicrobial effect, alpha-defensins1-3 also exert immunomodulory activities, chemoattracting leukocytes and inducing cytokines and chemokines production.We hypothesis that dendritic cells (DC) would produce alpha-defensins 1-3. The greater the production of alpha-defensins 1-3 by DC the greater the capacity to damage the HIV prior to and after its internalization and to perform a more efficient presentation to CD4+ T cells without infection. This hypothesis predicts a differential inter-individual expression of ¦Á-defensins1-3 by dendritic cells, which could be another resistance/susceptibility factor to HIV infection and AIDS progression.In our results we found that immature DC produce and secrete alpha-defensins 1-3 and this production was down-regulated after DC maturation with different maturative agents. Defensins production was up-regulated by pro-inflammatory cytokines and viral infection and strongly down-regulated by estrogen. In addition, alpha-defensins 1-3 were able to interfere with the maturation and differentiation of DC with opposite dose dependent effects. Moreover, alpha-defensins 1-3 induce a dose dependent IL-8 secretion by DC. The analysis of HIV-infected patients revealed that immature DC from HIV-infected patients secreted significantly higher levels of alpha-defensins 1-3 than healthy controls. Within the HIV-infected group, this production was statistically increased in untrated HIV-infected patients that spontaneously control the infection while in untreated viremic and treated HIV-infected patients the production was not significantly increased. The levels ofalpha-defensins 1-3 secreted by immature DC positively correlated with CD4 T cell counts in the controllers group, but not in viremic non-controllers and treated patients. HIV-infected patients with higher alpha-defensins 1-3 secretion by immature DC showed a slower disease progression, measured as no decrease in the number of CD4+ T- cells below 350 cell/mm3, lower increase in plasmatic viral load and no initiation of treatment over time.In conclusion, increased production of alpha-defensins 1-3 by dendritic cells in HIV-infected individuals is associated with a slower disease progression.

El sistema d'activació del plasminogen (PA) és un grup de serina-proteases que participen en nombrosos processos en els quals té lloc de degradació de la matriu extracel·lular (ECM). El plasminogen, mitjançant l'acció dels seus activadors específics, dóna lloc a la plasmina activa. La plasmina és una potent proteasa d'ampli espectre de substrat. El seu paper clàssic ha estat la degradació dels coàguls de fibrina, tot i que també actua sobre altres components de l'ECM directament, i de manera indirecta mitjançant l'activació de diverses metal·loproteases. Tanmateix, la plasmina pot activar les formes latents de diversos factors de creixement. Aquest potent sistema de proteases està regulat a diferents nivells: a nivell d'inhibidors i a nivell de receptors que concentren l'activitat proteolítica a l'espai pericel·lular. Existeixen diverses proteïnes situades a la membrana cel·lular que posseeixen l'habilitat d'unir plasminogen, entre elles cal destacar l'alfa-enolasa. L'alfa-enolasa és un enzim glucolític que es transloca a la membrana cel·lular mitjançant un mecanisme desconegut, on actua com a receptor del plasminogen. La unió del plasminogen als seus receptors facilita la seva activació a plasmina i la protegeix de l'acció dels seus inhibidors.El sistema PA participa en un elevat nombre de processos fisiopatològics que requereixen un elevat grau de proteòlisi. Entre aquests processos cal destacar la remodelació tissular i, en particular, la remodelació del múscul esquelètic. El teixit muscular és un bon exemple de proteòlisi extracel·lular massiva després d'un miotraumatisme. Resultats previs demostraren que l'activador del plasminogen de tipus urokinasa (uPA) i el plasminogen desenvolupen un paper fonamental durant el procés de regeneració muscular. El principal objectiu d'aquesta tesi fou l'anàlisi del paper de la unió plasminogen/alfa-enolasa durant la miogènesi in vitro i la regeneració muscular in vivo. Aquest treball es va dur a terme mitjançant l'ús d'inhibidors de la unió plasminogen/alfa-enolasa (MAb 11G1, contra l'alfa-enolasa; i EACA, contra el plasminogen) i l'ús d'un inhibidor de l'activitat proteolítica de la plasmina lliure (aprotinina) en models de miogènesi in vitro i regeneració muscular in vivo. El cultiu de mioblasts murins primaris en presència dels tres inhibidors va demostrar una inhibició sobre la diferenciació de l'ordre d'un 50% després del tractament amb MAb 11G1 i EACA, mentre que l'aprotinina no tingué cap efecte. En canvi, quan s'analitzava el procés de fusió, la inhibició fou del 90%. Aquest resultat indica que, després del bloqueig de la unió del plasminogen al seu receptor, els mioblasts inicien el procés de diferenciació, però no arriben a fusionar-se en cap moment, demostrant que la unió del plasminogen a l'alfa-enolasa és un mecanisme clau durant la miogènesi. A continuació es va analitzar el paper de la unió plasminogen/alfa-enolasa durant la regeneració del múscul esquelètic in vivo, mitjançant l'ús de dos models animals: un model de regeneració muscular mitjançant una injecció amb cardiotoxina (CTX) i el ratolí distròfic mdx, el model animals per a la Distròfia Muscular de Duchenne (DMD). Els resultats obtinguts mostraren que els inhibidors de la unió plasminogen/alfa-enolasa bloquegen el procés de regeneració muscular després d'una lesió amb CTX, mentre que l'aprotinina no té cap efecte, mostrant que l'activitat proteolítica de la plasmina unida a la membrana cel·lular és necessària durant la regeneració muscular. Quan s'analitzà l'efecte dels diferents inhibidors en els ratolins distròfics mdx la patologia esdevingué més severa, indicant que el bloqueig de la unió del plasminogen al seu receptor provoca un important agreujament en la distròfia dels ratolins mdx. Tots aquests resultats demostren que l'activitat proteolítica de la plasmina associada a l'alfa-enolasa desenvolupa un paper fonamental en el procés de regeneració muscular in vivo, mentre que l'activitat proteolítica de la plasmina lliure no participa en aquest procés. / Plasminogen Activation (PA) System is a group of serin-proteases that participates in biological processes in which extracellular matrix (ECM) remodeling takes place. Plasmin, generated by plasminogen activation, is an extracellular protease specialized in the degradation of the ECM components. Several proteins able to bind plasmin(ogen) to the cell surface have been described. In particular, alpha-enolase acts as a plasmin(ogen) receptor in several cell types concentrating proteolytic activity on the cell surface. PA system participates in a high number of biological processes, including skeletal muscle remodelling. Previous results showed an overexpression of alpha-enolase during myoblasts differentiation in vitro, and in skeletal muscle regeneration in vivo, suggesting an important role of this protein during these processes. So, the main goal of this work was the analysis of the role of plasmin(ogen)/alpha-enolase binding during myogenesis and skeletal muscle regeneration. For this goal, we used inhibitors of plasminogen/alpha-enolase binding: MAb 11G1 and EACA. Using primary cultures or Muscle Precursor Cells (MPCs), our results showed that myogenic differentiation, fusion and cell migration were abrograted in the presence of inhibitors of plasmin(ogen)/alpha-enolase binding. The effect of plasmin(ogen)/alpha-enolase binding inhibitors were evaluated in a regeneration model in mice after an injury. Muscle regeneration was blocked by plasmin(ogen)/alpha-enolase binding inhibitors, as assessed by histological and morphological parameters. When the mdx mice (the animal model for Duchenne Muscular Dystrophy, DMD) were treated with plasminogen/alpha-enolase binding inhibitors the myopathology became more severe. Our results demonstrate that plasmin(ogen)/alpha-enolase association is necessary for myogenesis and muscle regeneration to take place correctly.

<p>Mitt mål med detta arbete var att ta reda på hur elever lär sig på olika sätt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. </p><p>I litteraturgenomgången tar jag kortfattat upp hur hjärnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlärningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig på holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lärande. Jag nämner också olika alternativa pedagogiska arbetssätt så som Montessori och Waldorf samt hur man kan använda musik och lek i undervisningen för att främja inlärningen. Jag tar även upp yttre och inre faktorer som kan påverka inlärningen. </p><p>Föremålet för min undersökning blev Alfa-skolan. Alfa-skolan är ett projekt som startades för elever som på ett eller annat sätt inte kunnat tillgodo göra sig den ordinarie undervisningen. </p><p>I diskussionen behandlas tankar kring hur man kan variera undervisningen för att nå fram till så många elever som möjligt.</p>

Under början av 2000 – talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler. Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer. Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 – 2007. De fonder vi valt att undersöka är Sverigefonder, Nordenfonder, Europafonder och Globalfonder. Resultatet visar att de fonder som förvaltats av bankerna under denna period presterat bättre än fondbolagens fonder. Genom att ta del av tidigare forskning finner vi ett antal aspekter som kan vara förklaringen till dessa skillnader i fondprestation. Några av dessa är att bankerna har något lägre förvaltningsavgifter vilket visat sig positivt för fondens utveckling, fondstorlek är även det något som har betydelse för framtida utveckling och inflödet av nytt kapital påverkar framtida utveckling. Det finns alltså ett antal aspekter som man bör ha i åtanke vid valet av fond genom att försöka ta reda på dessa signaler kan man investera i fonder som har goda förutsättningar att prestera bättre än andra.