<p>A Road project’s frame is built up of a decision- and consultation process, where the results of the preparatory studies are being discussed. The aim with a consultation process is that all the</p><p>opinions and knowledge from the operators' will be taken into count in the basis of information, that is needed in order to the different involved operators' to take a decision.</p><p>The aim of the essay was to investigate how the decision- and consultation process for a road project, the E4 section between Uppsala Läby, turned out. The aim is also to bring up how the</p><p>process could have been done more correctly. The study was carried out through a qualitative method with an analysis of materials from the National Road Administration's archives, the associated Environmental Impact Assessment (EIA) and through interviews of the different operators.</p><p>My theoretical basis has been a Stakeholder Analysis and its principles, and theory about different executions of social planning.</p><p>The result showed that the decision- and consultation process has been bursting in democracy and consideration taking of the different operators' opinions, has been poor from the developer’s, in this case the National Road Administration's, side. The National Road Administration has implemented the project on the basis of its own preferences and has not more or less given some compromises to the other operators. The public felt displeased and disappointed, as there were many people affected by the road. The municipalities and the county board got the feeling of that there has been an informal process at the National Road Administration that has been vital important for the final decision about the road's draw.</p> / <p>Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandade</p><p>parterna ska kunna fatta ett beslut.</p><p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverkets</p><p>arkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna.</p><p>Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering.</p><p>Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning.</p><p>Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning.</p>

A Road project’s frame is built up of a decision- and consultation process, where the results of the preparatory studies are being discussed. The aim with a consultation process is that all the opinions and knowledge from the operators' will be taken into count in the basis of information, that is needed in order to the different involved operators' to take a decision. The aim of the essay was to investigate how the decision- and consultation process for a road project, the E4 section between Uppsala Läby, turned out. The aim is also to bring up how the process could have been done more correctly. The study was carried out through a qualitative method with an analysis of materials from the National Road Administration's archives, the associated Environmental Impact Assessment (EIA) and through interviews of the different operators. My theoretical basis has been a Stakeholder Analysis and its principles, and theory about different executions of social planning. The result showed that the decision- and consultation process has been bursting in democracy and consideration taking of the different operators' opinions, has been poor from the developer’s, in this case the National Road Administration's, side. The National Road Administration has implemented the project on the basis of its own preferences and has not more or less given some compromises to the other operators. The public felt displeased and disappointed, as there were many people affected by the road. The municipalities and the county board got the feeling of that there has been an informal process at the National Road Administration that has been vital important for the final decision about the road's draw. / Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandade parterna ska kunna fatta ett beslut. Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverkets arkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna. Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering. Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning. Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning.

Sammanfattning Bakgrund: Resiliens är ett begrepp som används i allt större utsträckning inom risk och katastrofforskningen för att beskriva samhällets motståndskraft mot, förmåga att återhämta sig från samt utvecklas positivt efter större naturhändelser. Forskning visar på vikten av att involvera alla nivåer i samhället för att skapa resiliens vilket även uttrycks i internationella ramverk för katastrofriskreducering, klimatanpassning och hållbar utveckling. Det är framförallt på den lokala nivån som konsekvenserna av extrema naturhändelser manifestera och måste hanteras vilket innebär att allmänheten anses vara viktig att involvera i det katastrofriskreducerande arbetet för en ökad resiliens. Detta innebär ett så kallat ”bottom-up” sätt att arbeta. En faktor som enligt forskningen påverkar risken för katastrofer är olika sårbarheter i samhället. Hur sårbart ett samhälle är påverkas bland annat av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer och hur resurser är fördelade. Vissa grupper i samhället pekas ofta ut som mer sårbara, och ett led i att skapa resiliens är att tillgodose dessa gruppers specifika behov i relation till katastrofrisker. Teorier och modeller gällande samhällets resiliens mot katastrofer är ofta framtagna med fokus på miljöer med mer frekventa och dramatiska naturhändelser, och samhällen som präglas av en högre grad av socioekonomiska skillnader än vi har i dagens Sverige. Ett förändrat klimat och andra globala processer påverkar även det svenska samhället. Svenska staten och dess myndigheter påtalar allt mer vikten av att arbeta utifrån ett resiliensperspektiv i samhällsbyggandet. I den svenska kontexten ligger ett stort ansvar gällande risk och krishantering på den kommunala nivån, samt även på den enskilda individen, vilket kan tänkas borga för att involvera allmänheten i katastrofriskreduceringen och tillika skapa ett resilient lokalsamhälle. Syfte: Syftet med studien är trefaldig. Primärt syftar den till att få en övergripande förståelse för hur personer som är verksamma inom risk och krishantering på lokal nivå i en svensk kommun ser på att involvera allmänheten i det katastrofriskreducerande arbetet utifrån ett resiliensperspektiv. Sekundärt syftar studien till att undersöka hur man förhåller sig till olika gruppers behov i arbetet utifrån ett sårbarhetsperspektiv samt att undersöka relevansen av ett befintligt teoretiskt ramverk för community resilience i en svensk kontext. Metod: Studien är en kvalitativ explorativ fallstudie av Örebro kommun med en abduktiv ansats. Genom en kombination av strategiskt urval och snöbollsurval har nyckelpersoner som är verksamma inom kommunal verksamhet samt frivilligorganisationer inkluderats i studien. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer som transkriberats och vidare analyserats genom kvalitativ textanalys. För att stärka studiens validitet har även kommundokument studerats för att möjliggöra en triangulering. Resultatet diskuteras utifrån teorier om resiliens, risk-governance och sårbarhet för katastrofer samt ett teoretiskt ramverk för community resilience. Resultat: Resultatet visar på: 1) en positiv syn hos respondenterna på att involvera allmänheten, framförallt som en resurs i den akuta krishanteringen genom att nyttja frivilliga, 2) möjligheter med att involvera allmänheten genom relationsbyggande nätverk och ökad samverkan med civilsamhället för att få information om hur människor upplever sin verklighet och vilka behov allmänheten har gällande information och stöttning, 3) hinder avseende kommunikation och samverkan mellan kommun och allmänhet vilket delvis kopplades till att det saknas användbara verktyg och att ny teknik inte nyttjas fullt ut, 4) brist på kontinuitet i samverkan mellan civilsamhället och kommunen och låg frekvens av större händelser, 5) ett bristande engagemang från allmänhetens sida. Resultatet pekar även på att resiliensramverket är relevant i den svenska kontexten. / Summary Background: Resiliens is a concept that is increasingly used in risk- and disaster research to describe society's resistance to, ability to recover from and to develop positively after major natural events. Research shows the importance of involving all levels of society in order to create resilience against disasters and is expressed in international frameworks for disaster risk reduction, climate change and sustainable development. Since the consequences of extreme natural events primarily manifests at the local level, they need to be locally managed. The importance of involving the public in disaster risk reduction, also called the “bottom-up approach” with the aim of building resilience is thus highlighted. One factor affecting societal disaster risk is vulnerability. How vulnerable a society is to disasters is influenced by economic, ecological and social factors and the distribution of resources. Certain groups in society are often referred to as more vulnerable and one part of building resilience against disasters is to cater to the specific needs of these groups in relation to disaster risks. Theories and models of societal resilience against disasters are often developed with focus on environments with more frequent and dramatic natural events and societies that are characterized by a greater degree of socio-economic differences than that of today's Sweden. But a changing climate and other global processes also affect the Swedish society. The Swedish state and its authorities increasingly emphasize the importance of taking a resilience perspective on societal development. The responsibility for risk and crisis management in Sweden is primarily focused at the municipal level, as well as on the individual, which could warrant the involvement of the public in disaster reduction in order to build a resilient local community. Purpose: The purpose of the study is threefold. It primarily aims at gaining an overall understanding of the views of individuals, involved in risk and crisis management at local level in Sweden, upon involving the public in disaster risk reduction from a resilience perspective. Secondarily, the study aims at investigating how the needs of different groups in the community is incorporated into the work, based on a vulnerability perspective, and thirdly to investigate the relevance of an existing theoretical framework for community resilience in a Swedish context. Method: The study was designed as a qualitative exploratory case study of Örebro municipality with an abductive approach. Through a combination of strategic selection and snowballing, key people working in the local council and non-governmental organizations have been included in the study. The data collection consisted of semistructured interviews that were transcribed and further analyzed through qualitative text analysis. In order to strengthen the validity of the study, municipal documents were studied to enable triangulation. The results were discussed through theories of resilience, risk governance and disaster vulnerability as well as a theoretical framework for community resilience by Norris et al. (2008). Results: The results show: 1) a positive view upon involving the public, primarily as a resource in emergency crisis management by using volunteers, 2) opportunities for involving the public through relational networking and enhanced cooperation with civil society, in order to gain information and knowledge on how people perceive their reality and the needs of the public regarding information and support, 3) communication and cooperation barriers between the municipality and the public are linked to the lack of useful tools and that new technologies are not fully utilized, 4) a lack of continuity in civil society and municipality collaboration, low frequency of major events, and lack of widespread commitment among the public. The result indicates that the resilience framework is also relevant in the Swedish context.

The construction industry has an increased focus on using sustainable methods to reach a more sustainable society but is still lacking the social aspect of sustainability. The belief is that this aspect has to be a natural part in construction projects to successfully plan and develop sustainable societies. A method to achieve this could be the use of Social Impact Assessment (SIA), a method frequently used in other countries such as U.S, Australia and Canada. The aim with the thesis is to investigate how this method can be used in a Swedish context, but also how the public in the best manner can be involved in decisions that affect them. To complement the theory with empirical findings a case study is done within Järvalyftet, one of the biggest redevelopment projects in the Stockholm region at the moment. A SIA deals with several areas and issues and is therefore complex to perform in an efficient way. It is consequently important to create a team with mixed disciplines to be able to manage the work and face the different problems in the best possible way. The thesis indicates that public involvement is of major importance to create an acceptance for the planned project among the affected parties in order to reduce both the timeframe and the costs of the project. Further, the thesis indicates that public involvement early on in a project facilitates for the affected people to deal with changes and trade-offs resulting by the project. / Byggbranschen har idag ett större fokus på att använda hållbara metoder i byggandet för att på så sätt nå ett mer hållbart samhälle, men saknar fortfarande fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. För att lyckas med att planera och bygga hälsosamma och hållbara samhällen måste de här aspekterna bli en naturlig del i byggprojekten. En metod för att lyckas med detta kan vara användandet av Social Konsekvensbeskrivning, en metod som ofta används i länder som USA, Australien och Canada. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur denna metod kan användas, men också hur allmänheten på bästa sätt kan bli involverade i beslut som berör dem själva. För att komplettera teorin som använts i arbetet har en case study gjorts inom Järvalyftet, ett av dagens största ombyggnadsprojekt i Stockholmsområdet. En SKB berör många olika områden och frågor och är därför en komplex process att genomföra. Det är följaktligen viktigt att skapa en grupp med varierande yrkesdiscipliner för att hantera arbetet och möta de olika problemen på bästa möjliga sätt. Arbetet visar på att allmänhetens deltagande är av stor betydelse för att skapa förankring bland berörda parter då ett projekt planeras, för att på så sätt minska både projektets tidsram och kostnad. Vidare visar även arbetet att involvering av allmänheten i ett tidigt skede av projektet underlättar för de berörda att hantera de förändringar och avvägningar som projektet medför.

The twin crises of the Covid pandemic and the climate emergency have led to a need to reconsider the way we use our cities. Many cities have implemented street conversion programs, aimed at shifting away from prioritization of cars in street usage. Two fairly successful examples of these types of programs are the Open Streets program in New York City and the Future Streets program in Stockholm.This study uses thematic coding to examine how local journalism portrayed these programs to readers, supplemented by interviews with the planners in charge of the programs as well as academics studying the programs.The outcome of this study reveals differing local coverage of the programs in New York City and Stockholm. Local coverage in New York City tended to be more detailed and focus more on the theory behind various decisions. This coverage also relied heavily on opinion. Local coverage in Stockholm was more sparse, and relied more on close reporting of practical details of the program, as well as direct quotes from residents. The reporting in both instances provides insight on how planning projects are written about in local media, as well as the way public participation plays out with the help ofreporting.