La plupart des voies de signalisation qui régule la croissance cellulaire et le métabolisme sont sous le contrôle du mécanisme du complexe I de la rapamycine (mTORC1). L'un des régulateurs en amont de mTORC1, impliqués dans la détection des acides aminés et l'autophagie, est complexe SEA, chez la levure, et le complexe GATOR, chez les mammifères. Plusieurs composants de GATOR sont dérégulés dans de nombreux cancers et maladies neurodégénératives. Malgré l'intérêt scientifique vis à vis du complexe SEA / GATOR, de nombreux détails concernant sa fonction et son implication dans différents troubles humains sont encore inconnus et restent à investiguer.L'objectif principal de ma thèse était d’élargir notre connaissance sur le complexe SEA / GATOR, et plus particulièrement en ce qui concerne son rôle dans la modulation des voies de signalisation cellulaire. Étant donné que le SEA / GATOR est très conservé, j'ai effectué les expériences en utilisant deux modèles cellulaires : levure S. cerevisiae et lignées cellulaires humaines. Les résultats obtenus ont permis de démontrer un nouveau rôle pour le NPRL2, composant de GATOR, distinct de sa fonction dans la régulation de la voie mTORC1. Nous avons constaté que l'expression ectopique de la NPRL2 induit un stress oxydant et conduit aux dommages de l'ADN et à l'apoptose. Les études sur la levure ont révélé que le complexe SEA relie la voie mTORC1 et la régulation du contrôle de la qualité des mitochondries. Par conséquent, le complexe SEA / GATOR émerge en tant que régulateur multifonctionnel de plusieurs processus cellulaires. / The major signaling pathway that regulates cell growth and metabolism is under the control of the mechanistic target of rapamycin complex 1 (mTORC1). One of the mTORC1 upstream regulators involved in amino acid sensing and autophagy is called the SEA complex in yeast and GATOR in mammalian cells. Several GATOR components are deregulated in many cancers and neurodegenerative diseases. Despite of the growing interest to the SEA/GATOR, many details concerning its function and implication in different human disorders are still unknown.The main objective of my thesis was to extend our knowledge about the SEA/GATOR, especially what concerns its role in the modulating cellular signaling network. Because the SEA/GATOR is highly conserved I performed the experiments using two model systems - budding yeast S. cerevisiae and human cells lines. The results I obtained allowed to demonstrate a new role for the GATOR component NPRL2, distinct from its function in mTORC1 regulation. We found that ectopic expression of NPRL2 induces oxidative stress and leads to the DNA damage and apoptosis. The studies in yeast revealed that the SEA complex connects the TORC1 pathway and the regulation of mitochondria quality control. Therefore, the SEA/GATOR complex is emerging as a multifunctional regulator of several cellular processes.

No description available.

After the breakthrough of the personal car in the early 20th century many cities were planned with the idea that every person should use their own car for transportation within the city. Highways were built, splitting neighborhoods straight through. However, car is a very space inefficient mode of transportation, and the roads and parking lots make other modes of transportation unpleasant. Therefore, it is a bad mode of transportation in cities, where space is valuable and an efficient land use prominent to create a safe, well-functioning and living city. This essay investigate what factors are most important when redesigning roads to encourage a usage of more sustainable modes of transportations, such as biking, walking and public transportation. By collecting previous studies, six themes (travel time, barrier, attractiveness, safety, security, acceptance) were chosen to be used in a thematic analysis of a traffic investigation by the consultant firm Trivector ordered by the council of Umeå. The traffic investigation analyzes how to rebuild a previous thoroughfare avenue through the city center to a more livable place. The purpose is to prioritize sustainable mode of transportation and minimize the number of cars using the road (but still allowing them to). The thematic analysis concluded that the traffic investigation was mostly suggesting measures that focused on changing the travel time between the means of transportation (in favor of biking and public transportation). It also suggested a lot of measures to increase the attractiveness of the roads for people walking. Traffic security was treated mostly by mentioning its importance. Safety concerns was regarded as something that was improved by the attractiveness of the area, since a more crowded area makes the place feel safer. Acceptance was not mentioned at all in the investigation.

The streets are one of the most commonly used spaces of a city and most people would probably say that they know what a street is. However, at a second glance, streets could be quite complex spaces hosting sometimes co-existing and sometimes contradicting uses. To start with, there is both an inherent relation between staying and moving as well as between space and network in the concept of streets. Relations that is reflected in the global goals for sustainable development and that can´t be treated separated from each other if the streets are going to work as both a network of transportation, public spaces and as individual spaces. This study aims to investigate these inherent relations in the concept of streets between space and networks, staying and moving to describe the inherent complexity in the concept of streets these relations causes. Through the reasearh survey of this essay it is discovered that different parts of important litterature about urban planing treats this complexity in the concept of streets differently. This essay is therefore carried out through a observational study where different streets in Gothenburg, Sweden is observed. Thereafter the streets are described and analyzed in the light of the inherent complexity in the concept streets to examine if differents streets treats this complexity differently.

Städer utgörs till 20–30 procent av gator, varför dessa är viktiga i arbetet med att minska städers bidrag till klimatförändringarna och att anpassa stadsmiljöer efter extremt väder. Mångfunktionalitet i stadsgator anses vara ett sätt att bemöta dessa utmaningar. Utav de många funktioner som kan rymmas i mångfunktionella gator utgår denna studie från vattenhantering och urban hållbar mobilitet. Med scenarier som baseras på forskningsrön och styrdokument undersöks utformningen av stadsgator med dessa två parametrar, samt hur de kan kombineras. Tre scenarier för tre olika sorters stadsgator i Göteborg presenteras. De nio scenarierna analyseras utifrån deras grad av mångfunktionalitet med utvärderingsverktyget Gatufunktionsindex, som för närvarande utvecklas i forskningsprojektet Smarta Gator. De viktigaste insikterna från arbetet är följande: - Att kombinera mindre ytkrävande egenskaper som gynnar vattenhantering respektive hållbar mobilitet är okomplicerat. Desto mer komplicerat är det med stora infrastrukturprojekt och stora vattenflöden, såsom skyfall, vilka innebär ett större mått komplexitet. - Stadsgatans roll i respektive funktions system bör tas i beaktande när konflikter mellan funktioner uppstår.- Med scenariometoden tillsammans med Gatufunktionsindexet skapas både möjliga utformningsförslag och hur nuvarande gatuutformningar domineras av trafikala funktioner och därmed ej möter de tidigare nämnda utmaningarna uppmärksammas.  Examensarbetet avslutas därefter med en diskussion om hur metoderna har använts och tankar om vidare studier. / Streets make up 20 – 30 percent of cities, for which reason these are of importance when planning to decrease urban environments’ contribution to climate change and to adapt them to extreme weather. Planning for multifunctional streets is considered to be one of the methods to meet these challenges. Out of the many functions there can be in streets, this study deals with urban water management and sustainable urban mobility. With scenarios that are based upon research findings and policy documents, the design of streets with these two parameters and the combination of them, are explored. Three scenarios for three different kinds of urban streets in Göteborg are presented. The nine scenarios are analysed based on their level of multifunctionality with the Street Multifunctionality Index, which is currently being developed in the research project Smarta Gator. The main findings of the project are: - Combining small features that support water management and sustainable mobility is not complicated. However, the complexity increases when major infrastructure projects and water flows, such as skyfalls, are to be combined. - The street’s role in each of the functions’ system should be considered when conflicts between functions arise.- The scenario method combined with the Street Multifunctionality Index brings forward possible street designs and shows how current street layouts are being dominated by traffic functions, thus not catering for the aforementioned challenges.  Finally, the thesis is concluded with discussions about the methods and what to investigate further.

Vertical village är ett tätt kvarter på östermalm med sammanlänkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet, en förlängning av staden upp över takåsarna med vidsträckt utsikt. Längs din väg upp mellan gator och gränder nns liv och rörelse. För att skapa denna o-entlighet krävs en öppen byggnad med god förankring till marknivån men istället för ett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takåsarna med utblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum på Östermalm som man söker sig till på samma sätt som observatorielunden eller söders höjder. I mitt projekt har jag valt att arbeta med två skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostäder och kontor ger byggnaden sin höjd. Sett från staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsättning av gatan med en mindre skala som på ett spännande sätt bjuder in till detta stadsliv. Det o-entliga rummet blir som en hel servisyta i direkt anknytning till din bostad eller kontor och på så vis skapar ett naturligt liv för de verksamma på platsen men även ett öppet stadsrum som alla kan ta del av. Detta gör denna byggnad till en del av staden samtidigt som byggnaden själv blir en stad i staden. Jag ser på byggnaden som ett omprogrammerat kvarter men mer vertikalt än horisontellt, staden får istället bästa läge med utblick över hela Stockholm genom vertikala gator som klättrar upp i stadsrummet. Byggnaden består av vertikala hus för bostäder och i det mellanrummet som uppstår mellan husen bildas kontorsytor en delad programindelning i symbios med två garageplan och ett underliggande Plaza som ger byggnaden sitt podium. Garaget blir även en urban plats i staden som kan användas till mycket mer än bara parkering, det bildar ett torg i tre plan med en hel pelarskog som blir rumbildande

Studien handlar om vilka åtgärder som vidtagits inom kommunen för att förebygga brottslighet samt bidra till trygghet och välmående för kommuninvånarna genom förbättring av den fysiska miljön. Studien består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med politiker, tjänstemän, brottsförebyggare, stadsarkitekter och andra aktörer med direkt eller indirekt inflytande på trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Min undersökning avgränsas till den fysiska utformningen och vilken betydelse denna har för ett strategiskt arbete att värna trygghet. Resultatet tyder på att den fysiska utformningen har ett betydande inflytande på trygghetsupplevelse och säkerhet. Detta förhållande är i kombination med andra faktorer något som påverkar social hållbarhet avseende trygghet. Resultaten visar därutöver att kommunen, i samverkan med flera andra aktörer, jobbar med att anpassa den fysiska designen samt utformningen av stadsrummet för att skapa förutsättningar för invånarna att få 1) social kontroll, 2) naturlig övervakning. Dessa förklaras genom koncepten: 1.ögon mot gatan och 2. livliga gator. Resultatet visar även att det råder brist på social hållbarhet som inkluderar både social sammanhållning och socialt engagemang i Upplands Väsby kommun och att kommunen inte alltid vidtar åtgärder i tid.

Bilen är fortfarande ett samhällsproblem som allt fler städer vill komma bort ifrån och istället värna om den mänskliga dimensionen. Gaturummen anses därför vara den plats i staden som ska leda förändringen, ritbordet och kartan är numera negligerade. Denna studie undersöker med hjälp av sex kvalitativa intervjuer Härnösands kommuns arbete med att reducera biltrafiken i gaturummet för att skapa ett gaturum för människor och minskad biltrafik. Resultatet visar att Street Moves är svaret på planeringens svårigheter i de centrala delarna av Härnösands bildominans, gestaltning och acceptans från medborgarna för att få legitimitet i att driva förändring i gaturummet. Slutsatsen är att arbetssättet med Street Moves är gynnsamt och eftersträvansvärt samtidigt som medborgarna som ett verktyg förblir kontradiktoriskt / The car has long been and is still a societal problem that more cities want to get away from and protect the human dimension instead. The street spaces are considered as places in the city that will lead to change to a more sustainable development, the drawing board and map are now neglected. This study examines Härnösand municipality's work to reduce car traffic in the street space to create spaces for people while reducing car traffic. Six qualitative interviews have been conducted. The result shows that Street Moves, a project that is the answer to the difficulties of planning in the city of Härnösand's to reduce car dependency, and to work with conformation and acceptance from citizens, to gain legitimacy in driving change in the street space. The conclusion is that the approach with Street Moves is beneficial and desirable, while citizens as a tool remain adversarial.

The twin crises of the Covid pandemic and the climate emergency have led to a need to reconsider the way we use our cities. Many cities have implemented street conversion programs, aimed at shifting away from prioritization of cars in street usage. Two fairly successful examples of these types of programs are the Open Streets program in New York City and the Future Streets program in Stockholm.This study uses thematic coding to examine how local journalism portrayed these programs to readers, supplemented by interviews with the planners in charge of the programs as well as academics studying the programs.The outcome of this study reveals differing local coverage of the programs in New York City and Stockholm. Local coverage in New York City tended to be more detailed and focus more on the theory behind various decisions. This coverage also relied heavily on opinion. Local coverage in Stockholm was more sparse, and relied more on close reporting of practical details of the program, as well as direct quotes from residents. The reporting in both instances provides insight on how planning projects are written about in local media, as well as the way public participation plays out with the help ofreporting.

Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning.