Bakgrund: Negativ arbetsrelaterad stress är ett ständigt problem i flera samhällssektorer, även så i stor utsträckning inom vårdsektorn. Forskning visar att arbetsrelaterad stress inom vården kan utlösas av flera olika faktorer, bland annat en för hög arbetsbelastning. Långvarig negativ stress kan orsaka utmattningssymtom och utbrändhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka stress relaterad till arbetsbelastningen hos allmänsjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra sjukhusavdelningar på ett sjukhus i Södra Sverige. Instrumentet Maslach Burnout Inventory- HSS användes för att mäta respondenternas stress. Resultatet redovisades och analyserades med deskriptiv statistik, regressionsanalys och Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Resultatet visar att det hos allmänsjuksköterskor finns ett samband mellan arbetsbelastning och stress. Samband uppmättes mellan antal övertidstimmar och utbrändhetsfaktorn ”Otillräcklighet” (p < 0,05), samt mellan känslan av att vara överarbetad och utbrändhetsfaktorn ”Emotionell utmattning” (p < 0,01).  Resultatet visar också att bakgrundsfaktorer som kan kopplas  till privatlivet spelar en mindre roll för sjuksköterskornas upplevda arbetsstress och att det huvudsakligen är arbetsrelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av stress. Slutsats: Den undersökta populationen lider av stressfaktorer kopplade till arbetsbelastning och låg arbetstillfredsställelse och majoriteten av den undersökta populationen löper en risk att drabbas av utbrändhet. För att bibehålla god vårdkvalité, eller förbättra den ytterligare, bör åtgärder för att sänka arbetsbelastningen och öka arbetstillfredställelsen ses över.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationerna för patienter inom slutenvården som drabbar både patienten och samhället med lidande, kostnader och extra vårddagar. För att minska detta är den viktigaste åtgärden att tillämpa basala hygienrutiner enligt de riktlinjer som finns. Dock visar forskning att basala hygienrutiner inte tillämpas som de ska. Syfte: Syftet med studien var att genom en punktprevalensmätning undersöka i vilken utsträckning legitimerade allmänsjuksköterskor tillämpar basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra vårdavdelningar på ett sjukhus för att med hjälpa av punktprevalensmätning göra en tvärsnittsstudie. Resultatet analyserades i SPSS med deskriptiv statistik och Spearman´s rangkorrelationsanalys. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna inte följer Vårdhandboken och Socialstyrelsens riktlinjer. Det fanns flera olika faktorer som påverkade hur basala hygienrutiner tillämpas som till exempel arbetsbelastning, tidspress och akuta situationer. Det fanns inget samband mellan antal yrkesverksamma år och tillämpning utav basala hygienrutiner. Slutsats: Skulle fler sjuksköterskor tillämpa basala hygienrutiner på korrekt sätt skulle vårdrelaterade infektioner kunna minskas vilket då skulle ge en minskning på patienters lidande, kostnader och vårddagar.

Bakgrund: Varje år beräknas 40 miljoner människor världen över vara i behov av palliativ vård. Med palliativ vård menas vård som är lindrande och stödjande i ett skede där sjukdomen inte längre går att bota. Det finns en direkt koppling mellan allmänsjuksköterskans kompetens och förutsättningarna för god palliativ vård. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa allmänsjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av grundutbildningens förberedande roll inför palliativ vård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Studien innefattade sju intrevjuer och analysen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Utbildning, Erfarenhet och förutsättningar samt Andra förutsättningar för god palliativ vård. Informanterna uttyckte en önskan om mer palliativ undervisning i grundutbildningen med bland annat mer praktisk övning. Dock menar informanterna att tillräckligt med erfarenhet krävs för att utföra den palliativa vården optimalt. Även vikten av kommunikation med kollegor och anhöriga togs upp samt en önskan om bättre teamarbete framkom. Slutsats: Slutsatsen är att allmänsjuksköterskorna i denna studie upplevde att grundutbildningen gav bristande grund att stå på men de menade även att det krävs erfarenhet för att genomföra en god palliativ vård.

Bakgrund: Att arbeta inom akutsjukvård innebär ett varierat och oförutsägbart arbete med korta patientmöten och många besökare, vilket ställer höga krav på vårdpersonalen. Allmänsjuksköterskan som arbetar på akutmottagningen ställs inför dagliga stressfaktorer, som innefattar en hög arbetsbelastning där kompetens kan vara avgörande.  Syfte: Att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelser av att arbeta på en akutmottagning. Metod: En litteratursammanställning med en kvalitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades till teman och subteman.  Resultat: Det framkom fyra teman: Arbetsmiljön, Arbetskollegor, Arbetsrelaterad stress samt Kompetensens betydelse, med sammanlagt 9 subteman.  Slutsatser: Sjuksköterskan upplever att säkerhetsrisker samt stress i arbetsmiljön har negativa effekter på välbefinnandet. För att sjuksköterskan ska uppnå ett välbefinnande och tillgodose en patientsäker vård, har arbetskollegor en betydande roll. En högre kompetens samt utbildning kan leda till ett säkrare förhållningssätt, patientsäker vård samt ett bättre välbefinnande. Vidare studier är av vikt för att belysa allmänsjuksköterskans upplevelser i sin arbetssituation samt studera förbättringsarbeten. Detta kan leda till en god vårdrelation i en vårdande miljö och stärka allmänsjuksköterskans välbefinnande samt värdighet.

Bakgrund: Sviktande patientsäkerhet är ett globalt problem som orsakar onödigt lidande för patienter världen över. Patienter kan undvika att skadas om mer kunskap förvärvas om vad det är som påverkar patientsäkerheten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka allmänsjuksköterskors uppfattningar av vad som innefattas i begreppet patientsäkerhet.  Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. De sex besvarade frågeformulären analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Allmänsjuksköterskornas uppfattningar sammanställdes till de två kategorierna Säker vård och Faktorer relaterade till arbetsplatsen med fem respektive tre underkategorier.  Slutsats: Allmänsjuksköterskorna i Region Kronobergs uppfattningar om vad som fattas i begreppet patientsäkerhet skiljer sig åt. Likaså varierar upplevelserna av att arbeta med Gröna Korset. Sammanfattningsvis krävs det vidare forskning för att bekräfta studiens resultat inför tillämpande av det i arbetet för en säkrare vård med minskat lidande för patienterna.

Bakgrund: Effektiv kommunikation inom teamet är avgörande för effektiv och säker vård. Sjuksköterskan ska skapa dialog inom teamet genom respekt, vara lyhörd och empatisk. Akutenheter är en kontext med hög stress vilket inverkar på kommunikationen. Kommunikation är en av de svåraste utmaningarna för nyutexaminerade allmänsjuksköterskor vilket inverkar på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenhet av kommunikation inom teamet i akutsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta semi-strukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Kommunikationens utveckling, Betydelsen av ett öppet arbetsklimat, Kommunikationens viktiga komponenter och När kommunikationen brister. Genom att växa in i rollen som sjuksköterska beskrev de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna att kommunikationen inom teamet i akutsjukvård utvecklades. Ett öppet arbetsklimat bidrog ytterligare till denna utveckling. Kommunikationen inom teamet i akutsjukvård bestod av flera viktiga komponenter enligt de nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter. Bristande kommunikation inom teamet i akutsjukvård var något de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna erfarit. Stress var bland annat en faktor som ledde till bristfällig kommunikation. Slutsatser: De nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter av kommunikation inom teamet i akutsjukvård är många. Erfarenheterna kan vara anledningen till varför det är en svår utmaning. För att möjliggöra för och förbättra patientsäkerheten och arbetsklimatet är alla dessa erfarenheter viktiga att beakta.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 1000 personer i en långvarig psykossjukdom. Sjukdomen kan ge symtom som vanföreställningar, hörsel- och synhallucinationer, apati och viljelöshet. Sjuksköterskan är en stor del av livet för en person med långvarig psykossjukdom och måste därför vara medveten om sin vårdande hållning. Syfte: Syftet var att öka förståelsen om hur det är att leva med en långvarig psykossjukdom utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Datainsamlingen utgick från studiens syfte samt exklusion- och inklusionskriterierna för att finna självbiografierna. Analysprocessen genomfördes med en manifest innehållsanalys som resulterade i femton underkategorier och tre kategorier: Sjukdomen styr livet, En trygg men frustrerande plats att bli vårdad och Framtiden skräms. Resultat: Sjukdomen styr personens liv på ett ofta skrämmande och befallande sätt. Vården kan vara en trygg men också en frustrerande plats att vistas på i långa perioder. Vägen mot att bli “frisk” kan ses som avlägsen och skrämmande då rollen som patient med en långvarig psykossjukdom är bekant och invand.  Slutsats: Stigmatisering påverkar tillfrisknandet negativt och kan ge ett lägre självförtroende hos patienterna. En individuell vårdplan tros kunna öka patienternas välbefinnande och stärka tillfrisknandet då patienterna upplever sig mer sedda och hörda av vården.

Bakgrund: Människor som är drabbade av psykisk sjukdom löper en ökad risk att drabbas av fysisk sjukdom och en för tidig död. De behöver därför ofta vårdas inom den somatiska vården och får dessvärre inte alltid en jämlik vård mot den övriga befolkningen. Allmänsjuksköterskan ska värna om att alla ska ha rätt till likvärdig vård och omvårdnad. Syfte: Belysa allmänsjuksköterskans erfarenheter och attityder av att vårda patienter med en samtidig psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt bestående av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att vårdmiljön med platsbrist och bristande säkerhet, resurs och tidsbrist påverkade. Även vårdorganisationen med stöd och support, professionell kompetens och påverkad vårdrelation inverkade på sjuksköterskans erfarenheter och attityder av att vårda patienter med en samtidig psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning. Diskussion/Slutsats: För att människor med psykisk sjukdom ska få en jämlik vård och omvårdnad så bör vårdmiljön anpassas och allmänsjuksköterskan som tjänstgör på en somatisk vårdavdelning ges möjligheter till ökad professionell kompetens och handledning. Tidsbrist påverkar kommunikationen och vården vilket medför att prioriteringarna landar på de somatiska symtomen. Utökade resurser i form av ökad personaltäthet, närmare kontakt med chefer och kollegor och en säkrare miljö i arbetet är viktiga aspekter. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan hindra att god vård kan ges till patienter. För att förebygga arbetsrelaterad stress behöver sjuksköterskor strategier och metoder som reglerar de negativa effekterna som stress medför.   Syfte: Syftet med studien är att belysa allmänsjuksköterskans hantering av arbetsrelaterad stress inom somatisk vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Arbetet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar som har kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet är grundat i tre teman: Reducera stress genom problemlösning, Reducera stress genom att minska den emotionella effekten, samt Reducera stress genom stöd från kollegor och familj. Slutsats: Den copingstrategi som används bestäms av sjuksköterskan och situationen. Då alla sjuksköterskor och situationer är annorlunda fungerar inte en universell copingstrategi och måste anpassas till varje sjuksköterska. För att reducera stress kan sjuksköterskan reflektera över situationen och hitta en lösning. Sjukhusledningen kan även lägga in resurser för sjuksköterskor som kan hjälpa dem att hantera arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Av alla barn har 2-6% en neuropsykiatrisk sjukdom varav ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en stor del av det. Barn med ADHD har en funktionsnedsättning som medför problematik i deras vardag. Barnen löper ökad risk för somatiska besvär, därmed behövs forskning kring dessa barns upplevelser för att kunna ge anpassad vård. Syfte: Beskriva hur personer med ADHD upplevde sin barndom. Metod:  Kvalitativ studie med en induktiv ansats där poddavsnitt studerats. Informanterna i poddarna har varit vuxna med diagnosen ADHD som berättar om upplevelser från sin barndom och hur diagnosen påverkat deras uppväxt. Det har använts en manifest innehållsanalys för att analysera insamlad data från nio poddavsnitt. Resultat: Ur innehållsanalysen har fyra kategorier identifierats med tolv underkategorier. De fyra huvudkategorierna var: “Oförmåga att vara samlad”, “Att vara motivationsstyrd”, “Att inte vara enligt normen” och “Att må dåligt”. Slutsatser: Barn med ADHD upplever svårigheter eftersom de har ett funktionshinder som gör att de inte kan uppfylla de förväntningar samhället har på dem. Det ger dem upplevelsen av att vara otillräcklig och missförstådd vilket kan utvecklas till att de mår dåligt. Är allmänsjuksköterskan medveten om deras upplevelser kan mötet bli mer individanpassat och därmed bidra till en ökad livskvalitet för barnet.