No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin. Intervjuerna bearbetades med innehållsanalys och resulterade i kategorierna Syn på alternativ medicin med subkategorierna positiv respektive negativ syn, Erfarenhet av alternativ medicin, Användning av alternativ medicin som sjuksköterska samt Information och tillgänglighet med subkategorin kostnad av alternativ medicin. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna ser alternativ medicin på olika sätt men de flesta har en positiv inställning till alternativ medicin. Massage och akupunktur är de alternativa behandlingsformer som flest deltagare nämner. Samtliga studenter är positivt inställda till användning av alternativ medicin som sjuksköterskor om behandlingsformerna är evidensbaserade. Alla intervjudeltagare har på ett eller annat sätt erfarenhet av alternativ medicin. Ämnet uppfattas av både deltagare och författare som ett stort område. Studien har för avsikt att öka medvetenheten vad gäller bemötande av patienter som intresserar sig för behandlingsformer utanför skolmedicinen.

No description available.

Depression drabbar 322 miljoner människor världen över och påverkar både individen och personer i dess omgivning. Behandlingen av depression varierar och kan vara farmakologisk och icke farmakologisk. I vissa delar av världen är det mer accepterat att behandla depression med komplementär och alternativ medicin. Kunskapen av effekten av icke farmakologiska behandlingar är bristfällig i Sverige. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om icke farmakologiska behandlingar vid depression. Detta för att kunna förbättra livskvaliteten för personer som lider av depression. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där aktuell forskning söktes fram via två databaser och som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att effekten av icke farmakologisk behandling var minskad depression, ångest, ökad självkänsla och livskvalitet. Slutsatsen som kan dras är att sjuksköterskor behöver vara mer öppna för alternativa behandlingsmetoder vid depression och effekten av vad vila, beröring, och fysisk aktivitet har för patienten men även vikten av att samverka med andra yrkesprofessioner för att tillgodose människors grundläggande behov. En ökad acceptans inom området kan leda till mer forskning och därefter tillämpning i vården.

Bakgrund: Komplementär och alternativ medicin (KAM) är åtgärder som syftar tillatt medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador. KAM-användningen har ökat i flera länder över hela världen och så även i Sverige.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kringsjuksköterskors inställning till komplementär och alternativ medicin. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar från databaserna Cinahl och PubMed.Fem av artiklarna var kvantitativa och tre var kvalitativa. En innehållsanalys ienlighet med Kristensson (2014) gjordes för att hitta koder och kategorier ochsammanställa resultatet. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två kategorier; Attityder och Uppfattningaroch fem underkategorier; sjuksköterskor är positiva gällande KAM, önskan att lärasig mer om KAM, KAM bidrar med fördelar till patienter, hinder för attkommunicera KAM och osäkerhet kring KAM. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en positivattityd till KAM och de hade en önskan att få lära sig mer om KAM. Sjuksköterskorna ansåg att KAM borde integreras med den konventionella vårdeneftersom vissa KAM-metoder bidrog med fördelar för patienterna. Sjuksköterskorna uppfattade två hinder för att kunna kommunicera KAM med patienterna, kunskapsbrist och tidsbrist. Sjuksköterskorna uppfattade även en viss osäkerhet då de var osäkra på de lagar och riktlinjer som fanns angående KAM.