<p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera anställdas uppfattning om förändringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frågor har ställts: Hur upplevde anställda arbetstidsförändringen inom ambulanssjukvården? På vilket sätt gavs de anställda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförändringen? För att besvara dessa frågor har individuella intervjuer med sju anställda genomförts. Resultatet visar att det fanns både en positiv inställning och ett visst motstånd till förändringen. Den positiva inställningen kan förklaras genom att ledningen tagit hänsyn till åsikter som funnits angående förändringsarbetet. När det gäller motståndet var både en högre kostnad för arbetsgivaren och en lägre lön för de anställda bidragande orsaker i kombination med en upplevd osäkerhet inför en minskad möjlighet till långledighet. Den utbredda motivationen och engagemanget för arbetstidsförändringen hos de anställda har enligt oss flera orsaker. Främst är det en förändring som förbättrar de anställdas arbetstider och ger större möjligheter till sociala aktiviteter, tid med familjen samt vila och avkoppling. Andra orsaker kan ha varit de goda möjligheterna som de anställda gavs från ledningsgruppen att få vara delaktiga och vara med och påverka arbetsprocessen, vidare gavs möjlighet till inflytande i de olika beslut som fattades. Kommunikation som funnits mellan anställda och ledningsgrupp har främjat möjligheten till frågor och respons kontinuerligt under hela förändringsarbetet.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate employees’ experience of a change project at the Halland County Council ambulance service. To answer the question, a qualitative method was used. The following questions were asked: How did the employees within the ambulance service experience the work time change? How did the employees participate in the work time change? Individual interviews were conducted with seven employees. The results showed most employees were positive to change, but that there was some resistance to the reduced working time. The positive attitude explanation may lie in the direction taken to views that existed on the change process into account. The resistance was due to both a higher cost to the employer and lower pay for employees contributing causes combined with a perceived uncertainty about the reduced possibility of long holidays. The widespread motivation and commitment had several reasons. Foremost it is a change that improves the employees' working time and provide more opportunities for social activities and recovery. Other causes may have been the possibility that they were given to participate, have a voice in the work and the opportunity to influence in the decision making. Communication that existed between employees and management team promoted the possibility of questions and feedback continuously throughout the change process.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera anställdas uppfattning om förändringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frågor har ställts: Hur upplevde anställda arbetstidsförändringen inom ambulanssjukvården? På vilket sätt gavs de anställda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförändringen? För att besvara dessa frågor har individuella intervjuer med sju anställda genomförts. Resultatet visar att det fanns både en positiv inställning och ett visst motstånd till förändringen. Den positiva inställningen kan förklaras genom att ledningen tagit hänsyn till åsikter som funnits angående förändringsarbetet. När det gäller motståndet var både en högre kostnad för arbetsgivaren och en lägre lön för de anställda bidragande orsaker i kombination med en upplevd osäkerhet inför en minskad möjlighet till långledighet. Den utbredda motivationen och engagemanget för arbetstidsförändringen hos de anställda har enligt oss flera orsaker. Främst är det en förändring som förbättrar de anställdas arbetstider och ger större möjligheter till sociala aktiviteter, tid med familjen samt vila och avkoppling. Andra orsaker kan ha varit de goda möjligheterna som de anställda gavs från ledningsgruppen att få vara delaktiga och vara med och påverka arbetsprocessen, vidare gavs möjlighet till inflytande i de olika beslut som fattades. Kommunikation som funnits mellan anställda och ledningsgrupp har främjat möjligheten till frågor och respons kontinuerligt under hela förändringsarbetet. / The purpose of this study is to investigate employees’ experience of a change project at the Halland County Council ambulance service. To answer the question, a qualitative method was used. The following questions were asked: How did the employees within the ambulance service experience the work time change? How did the employees participate in the work time change? Individual interviews were conducted with seven employees. The results showed most employees were positive to change, but that there was some resistance to the reduced working time. The positive attitude explanation may lie in the direction taken to views that existed on the change process into account. The resistance was due to both a higher cost to the employer and lower pay for employees contributing causes combined with a perceived uncertainty about the reduced possibility of long holidays. The widespread motivation and commitment had several reasons. Foremost it is a change that improves the employees' working time and provide more opportunities for social activities and recovery. Other causes may have been the possibility that they were given to participate, have a voice in the work and the opportunity to influence in the decision making. Communication that existed between employees and management team promoted the possibility of questions and feedback continuously throughout the change process.

Sepsis är ett tillstånd med livshotande organdysfunktion orsakat av ett stört systemiskt svar på infektion. Mortaliteten för sepsis beräknas vara två till tre gånger högre än vid akut hjärtinfarkt. Tidig identifiering och behandling av sepsis minskar patientens lidande och ökar patientens chanser till överlevnad. Syftet var att identifiera screeningverktyg som kan stödja ambulanssjuksköterskan att identifiera patienter med sepsis. Metod var litteraturöversikt med en systematisk ansats och en narrativ sammanställning av resultatet. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 18 kvantitativa vetenskapliga artiklar som alla kvalitetsgranskades före inkludering och analys. Resultatet presenteras under fem kategorier, där likheter och skillnader identifierades utifrån resultatet i inkluderade studier. I de lästa artiklarna identifierades tolv olika screeningverktyg. Dessa screeningverktyg var; BAS 90-30-90, Modified Early Warning Score, Modifierat Robson screening tool, National Early Warning Score, National Early Warning Score 2, Prehospital Earley Sepsis Detecetion, Predict Sepsis Screening tool 1,2 och 3, Prehospital Servere Sepsis score (PreSS), Rapid emergency triage and treatment system for adults, Sepsis Screening Tool, Systemic Inflammatory Response Syndrome och Quick Sequential Organ Failure Assesment. Tio stycken av de inkluderade artiklarna hade studerat användbarheten av screeningsverktyget Quick Sequential Organ Failure Assesment prehospitalt. Quick Sequential Organ Failure Assesment påvisade en låg känslighet för tidig identifiering av patienter med sepsis eller septisk chock. Slutsats från studien var att inget screeningverktyg kunde identifiera sepsis i tidigt skede. Screeningverktygen kunde i viss grad påvisa på ökad mortalitet eller intensivvårds inläggningar. Mer forskning krävs för att tidigt kunna identifiera patienter med sepsis och därmed minska patienternas lidande. / Sepsis is a condition of life-threatening organ dysfunction caused by an impaired systemic response to infection. The mortality rate for sepsis is estimated to be two to three times higher than for acute myocardial infarction. Early identification and treatment of sepsis reduces patient suffering and increases the patient's chances of survival. The objective was to identify screening tools that can support ambulance nurse to identify patients with sepsis. The methodology was a literature review using a systematic approach and a comparative compilation of the results. Searches were conducted in the PubMed and CINAHL databases. A total of 18 quantitative scientific articles were included, all of which were quality reviewedberfore inclusion and analysis. The results are presented in five categories, where similarities and differences were identified based on the findings.Twelve different screening tools were identified. These screening tools are; BAS 90-30-90, Modified Early Warning Score (MEWS), modified Robson screening tool, National Early Warning Score (NEWS), National Early Warning Score 2 (NEWS2), Predict Sepsis Screening tool 1, 2 and 3, Prehospital Early Sepsis Detection (PRESEP), Prehospital Servere Sepsis score (PreSS), Rapid Emergency Triage and Treatment System for Adults (RETTS-A), Sepsis Screening Tool, Systemic Inflammatory Response Syndrome (SIRS), and Quick Sequential Organ Failure Assessment (qSOFA). Ten of the included articles had studied the usefulness of Quick Sequential Organ Failure Assessment screening tool in pre-hospital emergency care. The Quick Sequential Organ Failure Assessment demonstrated a low sensitivity for early identification of patients with sepsis or septic shock. The conclusion of the study was that no screening tool could identify sepsis at an early stage. The screening tools were able to detect increased mortality or intensive care unit admissions to some extent. More research is needed to identify patients with sepsis early and thereby reduce patient suffering.

Bakgrund: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården behöver hållas uppdaterad inom den medicinska och omvårdnadens utveckling. Detta då sjuksköterskans arbete inom ambulanssjukvården är ett omväxlande arbete, där varje dag är olik. Den komplexa vård och arbetsmiljön ställer därmed höga krav på både den enskilda sjuksköterskan, och på ambulansteamet. Detta då de ibland träffar på svårt sjuka patienter och ytterligare resurser behövs på plats för att lösa varierande situationer, något som även kan orsaka stress. Problemformulering: Att ställas inför en kritiskt sjuk patient och inse att ytterligare resurser krävs, är realitet för samtliga sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Att behöva vänta på assistans och samtidigt vårda en kritiskt sjuk patient är något som kan bygga på ytterligare stressfaktorer hos sjuksköterskorna. Då det är begränsat med forskning inom området, genomfördes denna studie. Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av att invänta assistans med en kritiskt sjuk patient, inom ambulanssjukvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta sjuksköterskor. Deltagarna kom från tre olika ambulansområden inom Västra Götalandsregionen. Ambulansområdena var belagda i storstad, mindre stad och landsbygd. Intervjuerna analyserades med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: Analys av upplevelsen att invänta assistans resulterade i tre kategorier, i form av “behov av kontroll”, “känna sig otillräcklig” och “känna sig otrygg”. Diskussion: Sjuksköterska inom ambulanssjukvården ställs inför känslomässiga utmaningar i väntan på assistans, med en kritisk sjukpatient. Känslan att vara otrygg och otillräcklig skapar en hög stress, som resulterar i att sjuksköterskan vill göra så mycket som möjligt för patienten, även om allt inte kan göras. Sjuksköterskan löper risk att drabbas av psykisk ohälsa, ångest och PTSD. / Background: Nurses in ambulance healthcare need to be kept up-to-date in medical and nursing developments. This is because the nurse's work in ambulance healthcare is varied work, where every day is different. The complex care and work environment therefore place high demands on both the individual nurse, but also on the ambulance team. This is because they sometimes encounter seriously ill patients and additional resources are needed on site to resolve varying situations, something that can also cause stress.  Problem formulation: Being faced with a critically ill patient and realizing that additional resources are required is a reality for all nurses in ambulance healthcare. Having to wait for assistance and at the same time care for a critically ill patient is something that can build on additional stress factors for the nurses. As there is limited research in the area, this study was conducted.  Purpose: The nurse's experience of waiting for assistance with a critically ill patient, within the ambulance service.  Method: Semi-structured interviews were held with eight nurses. The participants came from three different ambulance areas within the Västra Götaland region. The ambulance areas were covered in big cities, smaller cities, and rural areas. The interviews were analysed using a qualitative inductive approach.  Results: Analysis of the experience of waiting for assistance resulted in three categories, in the form of "need for control", "feeling inadequate" and "feeling insecure". Discussion: Nurses in the ambulance service face emotional challenges while waiting for assistance, with a critically ill patient. The feeling of being unsafe and inadequate creates a high stress, which results in the nurse wanting to do as much as possible for the patient, even if everything cannot be done. The nurse is at risk of mental illness, anxiety, and PTSD.

Abstrakt Bakgrund: Patienter hänvisas idag i större utsträckning till egenvård av sjuksköterskor i ambulanssjukvården och beslutstöd finns för att hjälpa till med hänvisningen. Arbetet innebär att prioritera och bedöma vilken vårdnivå som är optimal för patienterna, vilka patienter som behöver följa med i ambulansen för ytterligare vård på vårdinrättning och vilka som kan hänvisas till egenvård. Att bedöma vad som är optimal vårdnivå ställer krav på att sjuksköterskorna besitter medicinska kunskaper vid olika tillstånd, men också kunskap om helheten i hänvisningsprocessen.Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av ett beslutstöd för hänvisning av patienter från ambulanssjukvård till egenvård. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har utförts med hjälp av enkäter. Designen var deskriptiv och explorativ. En totalundersökning av populationen har utförts som innefattade 123 sjuksköterskor i ambulanssjukvården i en region i södra Sverige, fördelat på två länsdelar. Slutligen inkom 95 enkätsvar (77,2 %). Data har analyserats med deskriptiv statistisk och tematisk innehållsanalys. Resultat: Det var 68 (71,5 %) av sjuksköterskorna som höll med om att de alltid använde beslutsstödet och 54 (56,9 %) upplevde att beslutsstödet gav det stöd som behövdes. Det var 84 (88,5 %) som hade uppfattningen att patienter var nöjda med hänvisning till egenvård. Av sjuksköterskorna svarade 77 (81,1 %) att läkare fanns att tillgå vid behov. Dock fanns en önskan om att akutläkare alltid skulle vara tillgängliga vid frågor. Tid på dygnet och geografisk hämtplats påverkade beslutet att lämna patienter hemma. Beslutstödet fokuserade allt för mycket på vitala parametrar och täckte därmed inte andra viktiga aspekter. Konklusion: Resultatet visade att beslutstödet är i behov av förändring. Akutläkare eller läkare med hög kompetens bör finnas tillgängliga vid frågor. Genom att använda sin kliniska blick, hög medicinsk kompetens och erfarenhet, tillsammans med ett väl fungerande beslutsstöd kan sjuksköterskorna i ambulanssjukvården uppleva ökad trygghet när patienter hänvisas till egenvård. / Abstract Background: Today, more and more nurses in the prehospital care are referring patients to self-treatment and there is certain support to help make this decision. The work nurses in the ambulance care do means that assess which level of care that is optimal for the patients. Which patients who need to come along in the ambulance and which patients who can be referred to self-care. To decide what is optimal care requires nurses to possess medical knowledge in different conditions, but also knowledge about the whole process of referring patients. Purpose: The purpose was to examine nurses´ experiences of a decision support for referring patients from ambulance care to self-care. Method: A quantitative study has been made, where the writers used a survey to fulfill the purpose. The design of the survey was descriptive and explorative. A total examination of the population has been done, which was 123 nurses in the Ambulance service in a region in south of Sweden, divided into two counties. Finally, there was 95 replies of the survey (77,2 %). Statistical analysis and thematic analysis of the content were used to present the result. Result: There was 68 (71,5 %) of the nurses who agreed to that they always used the decision support and 54 (56,9 %) experienced that the decision support gave the support that was needed. A bigger part, 84 (88,5 %), had the opinion that patients were satisfied being referred to self-care. Of all nurses, 77 (81,1 %) answered that doctors were available if necessary. However, there was a desire that emergency doctors were always available on questions. Time of day and geographical place of pick up affected the decision to leave the patient in his or her home. There were 84 (88,5%) nurses who had experiences from satisfied patients being referred by the ambulance care to self-care. Decision support focused too much on vital parameters and thus did not cover other important aspects. Conclusion: The result showed that the decision support is in need of change. Emergency doctors or doctors with high competence should be available when needed. By using their clinical eye, with high medical competence and experience, together with a well-functioning decision support - the nurses in the ambulance care can experience increased confidence in referring patients to self-care.