Introduktion: I världen drabbas omkring 15 miljoner människor av en stroke varje år. En stroke kan ge individen som drabbats kvarstående funktionsnedsättningar. De som drabbats av en stroke upplever att det sker en livsstilsförändring och det blir en daglig kamp för att kunna återgå till sitt normala. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser som kan påverka livskvaliteten hos patienter efter en stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. I databaserna Cinahl och PubMed identifierades tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning och utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet innefattar sex kategorier som beskriver upplevelser av känsla av beroende, social isolering, fatigue/trötthet, förändrad syn på sin identitet och roll, förändrad sinnesstämning och en ny inställning till livet. Dessa upplevelser kan påverka på livskvaliteten på ett eller annat sätt. Slutsats: De flesta upplevelser patienter hade efter en stroke hade en negativ påverkan på livskvaliteten, dock när patienter upplevde att de accepterade sin nya situation eller klarade av att omprioritera i livet uppgavs en förbättrad livskvalitet.

Introduktion: När någon i en familj drabbas av en stroke är det inte ovanligt att någon annan i familjen blir anhörigvårdare. Det är inte endast individen som drabbas av en stroke som påverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvårdares upplevelser av att vårda en nära anhörig efter en stroke. Metod: Allmän litteraturstudie. Baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på sju artiklar med kvalitativ metod och fyra med kvantitativ metod. Artiklarna lästes i sin helhet av författarna var för sig. Tänkbara fynd markerades och diskuterades. Utav fynden bildades kategorier. Huvudresultat: Upplevelser av brist på egentid och önskan om stöd från samhället, familj, vänner och sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor behöver kunskap om anhörigvårdares upplevelser och behov för att kunna ge stöttning och möta anhörigvårdares behov.

Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration. Slutsats: Återgång till arbete prioriterades högt och det var ett mål för många personer. Upplevelser av bristande rehabilitering och information gentemot återgång till arbete var många. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personen som drabbats av stroke i arbetsför ålder för att denne ska kunna uppnå sitt mål att återgå till arbetet.

Recent work using Positron Emission Tomography has indicated that the best indicator of cerebral vascular reserve (CVR) is the ratio of cerebral blood flow to cerebral blood volume, which is the reciprocal of mean cerebral transit time (MCTT). However, previous attempts to quantify MCTT have ben unsuccessful. A new isotopic method of quantifying MCTT, which has overcome previous problems, is described and has been subjected to validation and application in two studies: (i) in patients with acute stroke, (ii) in patients undergoing carotid endarterectomy. In the validation study, MCTT was compared with blood flow velocity in the middle cerebral artery, using Transcranial Doppler (TCD) sonography. Both methods were reproducible and there was a linear relationship between MCTT and inter-hemispheric MCTT asymmetry has been defined. The transit time and TCD methods were employed in 32 patients with acute, first-time cerebral infarction. Patterns of underlying vascular pathology correlated with a clinical and CT scan/autopsy classification of cerebral infarction and there was good correlation between the transit time and TCD findings. The new technique, when applied to 55 patients undergoing carotid endarterectomy, showed that 31% had pre-operative evidence of impaired CVR in the symptomatic hemisphere, 75% returning to normal after surgery. Significant predictors for intra-operative sroke were; (i) age over 65, (ii) residual neurological deficit, (iii) complex plaque morphology, (iv) the combination of impaired CVR and CT infarction in the symptomatic hemisphere. No patient with recurrent symptoms after carotid endarterectomy has developed impaired CVR or recurrent disease in the operated internal carotid artery (ICA) during follow-up. One patient has developed impaired CVR in the non-operated hemisphere in association with disease progression in the non-operated ICA. The transit time method shows considerable potential as an inexpensive, quick and simple alternative to the previously available methods of evaluating CVR.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen.  Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande. Kroppen upplevdes kraftlös vilket bidrog till osäkerhet över identiteten och känsla att vara otrygg. Personerna var beroende av hjälp vilket beskrevs som påfrestande där känslor av sårbarhet och bristande förmåga var återkommande. En ständig kamp fördes för att återta kontrollen över kroppen och självkänslan där stöd från andra personer och känsla att bli förstådd var värdefullt.  Slutsatser: Att ha drabbats av stroke innebar att personernas livssituation förändrades. Funktionsnedsättning ledde till att de kände sig utelämnade och hjälplösa. Genom ökad kunskap om upplevelser efter insjuknandet kan det skapas större möjlighet att på bästa sätt möta och stödja.

No description available.

Der Schlaganfall gehört weltweit zu den häufigsten Todesursachen und ist die Hauptursache von Langzeitbehinderungen im Erwachsenenalter. Die derzeitige Behandlung des Apoplex besteht aus der Lysetherapie mit Alteplase. Diese ist jedoch nur zeitlich beschränkt einsetzbar und birgt Risiken. Neue Behandlungsansätze zur Heilung des Schlaganfalles, wie zum Bespiel medikamentöse Neuroprotektiva oder Zelltherapien, zeigten vielversprechende Ergebnisse in diversen, präklinischen Studien. Dennoch konnte sich bisher keines dieser Therapieverfahren in der Klinik durchsetzen. Die vorliegende Studie überprüft die Wirksamkeit einer heterogenen Zellpopulation aus dem Fettgewebe spontanhypertensiver Ratten nach syngener Transplantation. Aufgrund der einfachen Zellgewinnung stellt das Fettgewebe eine neue, vielsprechende Alternative für die Schlaganfalltherapie dar. In der aktuellen Studie wurden 64 spontanhypertensive Ratten in den Versuch eingeschlossen, von denen 32 Tiere einem experimentell ausgelösten Schlaganfall durch Okklusion der mittleren Zerebralarterie unterzogen worden sind. Zur funktionellen Überwachung neurologischer Defizite wurden verschiedene Verhaltenstests durchgeführt und die Tiere in einem Zeitraum von 86 Tagen beobachtet. Als bildgebende Diagnostik wurde die Magnetresonanztomographie eingesetzt. Sowohl in den Verhaltenstests als auch im MRT zeigte die heterogene Fettgewebspopulation keinen therapeutischen Effekt. Die Arbeit diskutiert mögliche Ursachen dieses Ergebnisses und geht dabei auf wesentliche pathophysiologische Aspekte des Schlaganfalls, auf die angewandte Methodik, sowie die Zellpopulation an sich detailliert ein.

Stroke is one of the most prevalent chronic illnesses in Canada. Family caregivers can make a significant contribution toward patients’ recovery. Caregivers’ emotions can impact their motivation to engage in empathy-related helping behaviours. The purpose of this study was to examine relationships among functional deficits of post-stroke individuals, family caregivers’ emotions, and caregivers’ ability to empathize with post-stroke individuals. As guided by Davis’s organizational model on empathy, a correlational descriptive methodology was employed. Participants were requested to complete four questionnaires. Study found that caregiver fatigue was the only factor associated with caregiver empathy-related behaviour. Analyses also found that communication deficits had a linkage with caregivers’ negative emotions. Study results will contribute to the current state of the literature on post-stroke care at home by understanding of the impact of caregivers’ psychological experiences on their empathy-related responses toward post-stroke individuals. Recommendations for clinical practice and future research were made based on this study’s results.

Upper limb deficits post stroke affect up to 60% of stroke survivors. The assessment of motor deficits post stroke is important for identifying rehabilitation goals and assessing treatment efficacy. Current clinical tools used to assess motor impairment utilize clinical observation to describe the performance of diagnostic motor tasks. However there are some concerns regarding the ability of these scales to fully describe the quality of performance, and detect small but important changes which reflect motor recovery. Kinematic analysis has been increasingly suggested to augment clinical assessment; however, current kinematic tools are not well suited to the time and financial constraints of a clinical environment. The objective of this thesis was to investigate the feasibility of utilizing low-cost, depth sensing technology (Kinect sensor) to augment the current upper limb stroke assessment. Study one characterizes the accuracy of the Kinect sensor, and defines optimal markers and conditions for data collection. Results revealed sufficient ability to quantify metrics for the hand, and the trunk. Study two explored the feasibility of clinical use for the Kinect sensor, specifically its ability to distinguish kinematic performance between the affected and less-affected limbs within an individual, and differences in the affected limb between individuals. Results from study 2 indicated that the Kinect is able to identify interlimb differences and correlations with upper limb impairment scores for some kinematic metrics. Findings from this thesis suggest a potential use for the Kinect in a clinical environment for the purposes of upper limb stroke assessment; however, there are many factors and limitations which need to be considered prior to its use.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn. Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design. Mixed method användes även i en av de inkluderade artiklarna. Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuten använder ett klientcentrerat arbetssätt, och försöker skapa en helhetsuppfattning om klienten. Aktiviteter används på olika sätt i strokerehabilitering och anpassas efter individen. Att återfå roller och vanor är centrala utgångspunkter i aktivitetsträning. En viktig del för att motivera och involvera klienten i rehabiliteringsprocessen är målsättningsarbete. Klientens begränsningar ligger ofta till grund för målformulering och syftar till att uppnå självständighet och delaktighet. Både den sociala och fysiska miljön påverkar klienten och aktivitetsutförandet, vilket arbetsterapeuten har i beaktning och anpassar till klientens unika förutsättningar. Slutsats: Aktivitet, miljö och arbetsterapeutiska anpassningar formar det klientcentrerade arbetssättet som används vid strokerehabilitering. Ytterligare forskning inom det aktuella området krävs för att säkerställa att det holistiska synsättet tillämpas.