Klasslärare bör också ha kunskap om hur de ska möta andraspråkselever och utveckla deras språkfärdigheter i olika ämnena i klassrummet, menar Holmegaard och Wikström (2004:539). Syftet med min uppsats var att ta reda på om två lärare i årskurs tre, på två grundskolor, arbetar språkfrämjande med andraspråkselever i klassrummet. Uppsatsen syftar till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas arbetssätt och jämföra detta med aktuell forskning. Jag intervjuade två lärare på olika skolor och utförde därefter observationer i deras klassrum. I resultatet framgår det att ingen av lärarna arbetar med etablerade metoder för att gynna andraspråkselevernas språkutveckling. Båda lärarna arbetar väldigt lika, de fokuserar på att förklara ord och begrepp i helklass. En av lärarna anser att hennes elever inte har större språkbrister, vilket hon menar är anledningen till att hon inte behöver anpassa undervisningen efter deras behov. Den andra läraren lägger emellertid mer uppmärksamhet på en andraspråkselev, detta på grund av att denne elev har betydligt större svårigheter med språket. Slutsatsen är att lärarna inte har mycket erfarenheter av arbetet med andraspråkselever vars språkliga brister är stora, vilket båda menar är orsaken till att de inte använder sig av specifika metoder i sitt arbete.

Var femte elev i Sverige har utländsk bakgrund och elever som har svenska som sitt andraspråk får sämre resultat i matematikundervisningen än andra elever.  Samtidigt finns det ganska vaga direktiv för hur skolan ska ta hand om nyanlända elever när de kommer till den svenska skolan. Syftet med det här arbetet är att finna orsakerna till att andraspråkselever får sämre resultat och vad matematiklärare kan vidta för åtgärder för att höja dem.  Arbetet är en litteraturgenomgång på forskning gjord efter 2001.   Forskning som jag har granskat visar att andraspråkselever möter utmaningar inom flera olika områden inom matematikundervisningen. Språkliga hinder, organisatoriska brister och kulturella skillnader skapar svårigheter för andraspråkselever att tillgodogöra sig innehållet i matematikundervisningen. Genom att skapa en kommunikativ och interaktiv klassrumsmiljö, kartlägga elevernas förkunskaper, samverka med modersmålslärare och föräldrar samt genom att skapa ett kontextrikt sammanhang kan undervisande lärare i matematik skapa förutsättningar för att andraspråkselever ska lyckas bättre i matematikämnet.

Idag uppvisar andraspråkselever sämre resultat i matematik än förstaspråkselever och en av an-ledningarna till detta antas vara andraspråkselevers bristande kunskaper i det matematiska språ-ket. Syftet med denna litteraturstudie är att få kunskap om hur undervisningen kan utformas för att möjliggöra andraspråkselevers utveckling av ett matematiskt språk. För att svara på syftet har artiklar och avhandlingar på svenska- och engelska sökts fram genom databassökning samt en manuell sökning. De utvalda studierna har granskats samt genomgått en innehållsanalys för att säkerställa kvalité och relevans. Resultatet visade att andraspråkselever behöver få möjlighet att använda sitt modersmål och sitt vardagsspråk som resurs i matematikundervisningen. Undervis-ningen bör också vara språkligt stimulerande och skapa rika kommunikationstillfällen där till ex-empel gruppsammansättningar har en betydande roll. I diskussionsavsnittet redogörs för de två huvudaspekterna vilka anses vara viktigast gällande andraspråkselever matematiska språkliga ut-veckling. Dessa huvudaspekter är användning av modersmålet samt kommunikationsmöjlighet-erna i undervisningen. Dessa diskuteras och problematiseras avslutningsvis i förhållande till ma-tematiska språkets många dimensioner. / <p>Matematik</p>

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur andraspråkselever utvecklar kunskap i kemi utifrån elevers eget perspektiv. Vidare ställs intervjuerna mot olika modeller och strategier beskrivna i texten för att se ifall det finns någon röd tråd i elevernas upplevelser av inlärning och relation till läraren. Studien genomfördes med intervjuer av en grupp elever på gymnasiet som läser svenska som andraspråk på Naturvetenskapsprogrammet och det var både flickor och pojkar som deltog. Tanken bakom denna studie är att undersöka problematiken som kan uppstå för andraspråkselever och kemiinnehållet med hänsyn till begrepp och språkliga svårigheter, sett ur ett elevperspektiv. Det studien visar är att eleverna trots språksvårigheter klarar av inlärningen med hjälp av olika strategier. De olika styrkor som eleverna har kan även styrkas med hjälp av de olika modeller som presenteras i studien. Dessutom pekar studien på att relationen till läraren är högst väsentlig för att eleven ska ta till sig ämnesstoffet och komma framåt i inlärningen vilket även styrks i texten. Men det räcker inte endast med att ha en bra relation till läraren, läraren måste också besitta en sådan kunskap som gör att eleven utvecklar sin kunskap. Vilket i dessa fall gjorde att det byggdes upp en ömsesidig respekt mellan lärare och elev vilket visade sig vara en bra grund för ett bra samarbete / The purpose with this study is to contribute with knowledge regarding bilingual students and how they develop knowledge in chemistry out from there perspective. The study was made by interviewing a group of students that read the natural science program in the gymnasium in Sweden. The thing in common with the students that participated in this study was that they read swedish as a secondlangue wich isa course for students that want to learn more swedish. The interviews that were made included both girls and boys and the thought of the study was to investigate the problems that can arise for bilingual students and the content of the chemistry lessons. This regarding to the context of the subject versus language difficulties seen from a student perspective. Further on the interviews is compared to studies performed on the subject to investigate if my study and different models described in the studu y had things in common. The study shows that the student regardless to their language difficulties manage the studies with help of different strategies. The different strengths that the students have kan even strengthened by different models that is presented in the study. An other thing that is presented in the study is the importance of a good relation between the student and the teacher to help the student to advance forwards in their own studies, wich can be strengthened in the text. But it is not enough to only have a good relationship with the teacher. The teacher must posses such knowledge that makes the student develop his/her own knowledge. In this case there were also a mutual respect that was built between teacher and student which seemed to be a good base for a cooperation between the two. / Subject teaching, second language students

Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan. Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.

My questions in this study have been: In what ways are other languages ​​than Swedish and English used in the classroom? Do the teachers see the students' native language as an asset or as a problem for the individual? What attitudes to the language contained in the class appear among the surveyed teachers? I interviewed six primary school teachers in grades 1-3 about their attitude and approach to different language presence in educational practice. The result of my study shows that teachers know a lot about what research says about the importance of a student’s mother tongue but lack of time and that they do not understand all the students' native language was given as the biggest excuse for their choice not to practice their knowledge.

<p>Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever.</p><p>Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever. Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.

<p>Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan.</p><p>Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.  </p>

Studiens syfte är att undersöka andraspråksundervisning med fokus på ordförståelse och ordinlärning utifrån hur elever upplever att de arbetar med ord i olika ämnen och hur lärare uppfattar att de väver in ordförståelse och ordinlärning i sin undervisning.   Materialet består av två enkäter med både slutna och öppna frågor som 27 andraspråkselever och 20 gymnasielärare har besvarat. Metoden är såväl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att både eleverna och lärarna upplever att samhällskunskap, psykologi och naturkunskap är de ämnen som har svårast ord och där de har störst behov av hjälp.   Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lärarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lärarna ger mer förslag på hur eleverna själva kan lösa ordförståelseproblem genom att använda olika hjälpmedel och fråga kompisar.