The digitization of the economy of the last 30 years have incited big social and economic changes, but also fundamentally changed the way the global stock trade is conducted. Now ordinary people have the ability to trade in stocks and try to beat the market. This increase in the activity on the stock market has given way to new investments strategies that challenge the theories of old, such as the effective market hypothesis (EMH) and the theory of random walk. These theories state that the way the stock market index moves cannot be predicted with any meaningful degree of success. That is investors should not be able to beat the average rate of return of the average portfolio or in other words accumulate excess return. According to EMH the way the market moves cannot be predicted because the market consists of perfectly rational individuals and perfect information. In extension this would mean that trends or patterns should not reoccur or be identified in the stock market. Despite this it has been shown that this is not the case and that anomalies and calendar effects are present on the stock market. Of all the different anomalies, it is the January effect that is arguably the strongest and most reoccurring phenomenon. The January effect is mainly identified through a dip in the month of December and a strong resurgence in January. This thesis aims to investigate the January effect and if it still exists in the Swedish stock market. The empirical analysis showed that the effect can be observed between the years 1949-2019, but that this relationship does not hold for some subperiods, namely between 1985-2019. These results are not in accordance with previous studies since our results indicate that the January effect cannot be observed since the 1980s. However, we hold that our results are inconclusive and further investigation is needed to be able to confirm or reject the January effect as an economic phenomenon in a modern Swedish context

<p>Huruvida aktiemarknaden är effektiv eller inte har implikationer för hur världens samlade besparingar bäst ska allokeras. Den här uppsatsen försöker finna anomalier genom att använda kända nyckeltal. För att undvika dubbelhypotesproblemet genomförs studien med två inriktningar, dels att använda årsavkastningsdata och dels att använda avkastningsdata runt rapportdatum som approximation av årsavkastningen. Över lag erhålls insignifikanta resultat för nyckeltalen. Avkastningen runt rapportdatum är endast svagt korrellerad med årsavkastningen. Med justerade signifikansgränser för att ta hänsyn till att söka över flera variabler för att finna de med bäst förklaringsgrad är det tveksamt om något av nyckeltalen tillför något till den ursprungliga CAPM.</p>

Huruvida aktiemarknaden är effektiv eller inte har implikationer för hur världens samlade besparingar bäst ska allokeras. Den här uppsatsen försöker finna anomalier genom att använda kända nyckeltal. För att undvika dubbelhypotesproblemet genomförs studien med två inriktningar, dels att använda årsavkastningsdata och dels att använda avkastningsdata runt rapportdatum som approximation av årsavkastningen. Över lag erhålls insignifikanta resultat för nyckeltalen. Avkastningen runt rapportdatum är endast svagt korrellerad med årsavkastningen. Med justerade signifikansgränser för att ta hänsyn till att söka över flera variabler för att finna de med bäst förklaringsgrad är det tveksamt om något av nyckeltalen tillför något till den ursprungliga CAPM.

Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges. Bristen på en tydlig förklaring har gett upphov till beteendevetenskaplig forskning som försökt komplettera de rådande ekonomiska teorierna med teorier hänförliga till beteendevetenskap. Problemformulering: Vilken inverkan har finansiella såväl som beteendevetenskapliga faktorer på Januarieffekten? Syfte: Syftet med studien är att studera Januarieffektens förekomst på den svenska aktiemarknaden och finna förklaringar till dess eventuella uppkomst. Metod: Studiens forskningsansats är av deduktiv karaktär där teorier hänförliga till klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance studerats. Utifrån teorierna lyftes faktorer fram som potentiella förklaringsvariabler bakom Januarieffekten. Vidare utfördes en kvantitativ studie baserad på tidsseriedata på skilda aktie- och sentimentindex. Resultat och slutsats: Studien visar att Januarieffekten varit förekommande på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1980-1999. Studiens resultat visar även på anomaliers komplexitet, då få av de studerade förklaringsvariablerna var relaterade till Januarieffekten. Dock erhölls resultat som stödjer teorier kring det varierande informationsflödet kring aktiebolag över säsonger och dess påverkan på anomalin. Visst stöd erhölls även kring skattehypotesen, då de studerade länderna med kapitalvinstskatt i högre grad uppvisade en Januarieffekt än länder utan kapitalvinstskatt. Dock kunde ingen signifikant skillnad i avkastning mellan länder med och utan kapitalvinstskatt urskiljas. Detta resultat går därmed inte i linje med den starkt etablerade och främst förkommande förklaringsvariabeln inom den finansiella forskningen. Slutligen erhölls statistiskt stöd frör sentimentindexet Barometerindikatorn och dess relation till Januarieffekten. Trots att vi inte erhöll signifikanta samband mellan övriga sentimentindex och Januarieffekten påvisade vår studie ett starkt samband mellan samtliga sentimentvariabler och dess påverkan på den svenska aktiemarknaden. Detta resultat ger stöd åt Behavioral Finance-teorierna och dess syn på aktiemarknadens psykologi. / Introduction: Confidence is one of the most important prerequisites for a successful and liquid stock market. Large fluctuations in the stock market could reduce investor confidence in the market and its effectiveness. Anomalies are a typical example of unexplained ups and downs of the stock market that has been studied in the context of market efficiency. There are differing views about what drives anomalies. Classical economic theory has been the most successful in the research, however, no clear explanation could be given. The lack of a clear explanation for this phenomenon has given the rise to behavioral research that sought to complement the prevailing economic theories with theories related to Behavioral Finance. Problem: What impact has the financial as well as behavioral factors on the January Effect? Purpose: The aim of the thesis is to study the presence of the January Effect in the Swedish stock market and find explanations for its eventual emergence. Method: The study's research approach is deductive in character, where theories related to classical economic theory and Behavioral Finance were studied. Based on the highlighted factors related to the theories, potential explanatory variables behind the January effect emerged. A quantitative study based on time series data was performed on various stock and sentiment index. Results and Conclusions: The study shows that the January effect has been present on the Swedish stock market during the period 1980-1999. Our results show the complexity of anomalies since only a few of the explanatory variables were related to the January effect. However, results were obtained that supports the theory of seasonal information flow. Some support was also obtained on the tax hypothesis. However, no significant difference in yield between countries with and without capital gain tax discerned. This result does not support the highly established and mainly occurring explanatory variable in the financial research. Finally, we obtained statistical support of the sentiment index BAR and its relation to the January effect. Although we did not obtain significant correlations between other sentiment index and the January effect our study showed a strong correlation between all the sentiment variables and their impact on the Swedish stock market. This finding provides support for Behavioral Finance theories, and its view of stock market psychology.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma.  Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010.  Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt. Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten. Med hjälp av regressionsanalys har vi sett att signifikant säsongvariation förekommer. Koefficienten för januari har högst värde som kan tyda på att under januari åstadkoms högst avkastning. Med andra ord har det gått att påvisa en januarieffekt hos små företag. Vi fick dock inga tecken på att julieffekten har existerat. / Investments in stocks are becoming more widespread. High return is a priority and investors aim at earning higher return than share price index. The main assumption in finance is the one that assumes that the market is efficient. The theory that postulates market efficiency is the efficient market hypothesis. If markets indeed are efficient it should not be possible to beat the share price index and anomalies would not exist. The aim of this study is to investigate whether the Swedish stock market has shown signs of anomalies during the period of 2000-2010. The anomalies that will be examined are the January effect, the P/E ration and the July effect. The study is based on a deductive research process as it attempts to test already existing theories accuracy through empirical observations. The authors have used a quantitative approach testing and analyzing the underlying data in this study. The study did not find any statistically significant results regarding the existence of an anomaly related to the P/E ratio. The authors have been able to establish the existence of the January effect through a regression analysis. The January effect was present in small firms. There were no traces of a July effect.

Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. De svenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, regleras av kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varit möjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala kapitalkostnad. Intressant är att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligt Baselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiens frågeställning: Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernas kapitalkostnad? Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiska utgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans för kapitalkostnaden samt låg-risk anomalin. Låg-risk anomalin ifrågasätter det positiva linjära förhållandet mellan avkastning och risk, vilket är en förutsättning för marknadseffektiviteten i Modigliani-Miller. Vi ämnar undersöka om det föreligger lågrisk anomali inom de svenska storbankerna, för att sedan se om låg-risk anomalin med interaktion av ökade kapitalkrav har haft en effekt på bankernas totala kapitalkostnad. Med en kvantitativ datainsamlingsmetod ämnar studien besvara hypoteser som vi ställt upp utifrån den teoretiska referensramen. Kvartalsvis sekundärdata har hämtats från de svenska storbankernas balansräkningar samt aktiekurser mellan åren 2001-2013. Det empiriska materialet har därefter analyserats med enkla och multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att låg-risk anomali verkar existera inom de svenska storbankerna, samt att interaktionen med ökade kapitalkrav har påverkat SEBs kapitalkostnad med 80 baspunkter. Gällande Handelsbanken, Nordea och Swedbank kan vi statistiskt sett inte hävda att primärkapitalrelationen har påverkat kapitalkostnaden, även om vi ser dessa tendenser. Denna nästan obefintliga marginella ökning av kapitalkostnaden kan eventuellt antas bero på att samtliga svenska storbanker redan uppfyller kapitalkraven enligt Baselackorden.

Recent research has highlighted the puzzling phenomenon of overnight stock returns vastly outperforming day returns. The anomaly has been fairly well documented but the underlying factors are still debated. This paper explores earnings announcements on the Nasdaq Stockholm stock exchange and the announcements effects on the overnight returns for individual stocks. Data from the stock price index OMXSPI and the OMXS30 constituents provide the empirical basis for our research. We hypothesize that earnings announcements have a positive contribution to overnight returns for individual stocks. Our quantitative regression study supports the hypothesis that the overnight returns are particularly strong during days when earnings reports are announced. These encouraging results provide motivation for extending the research to other markets where the phenomenon has been observed.

”The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly” by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent. To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly. The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms. He is above all described as a complex person with many and sometimes contradicting sides. Some of these actions and characteristics’ are viewed as following the norms while others are shown as anomalies.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning. Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret. Detta sätt att prediktera börsens utveckling har väckt författarnas intresse och ligger till grund för studiens genomförande. Studien har undersökt fem av de mest kända kalenderanomalierna; Januarieffekten, Januaribarometern, Turn-of-the-month, Sell-in-May och Holiday Effect. Syftet har varit att utvärdera om dessa anomalier existerar på Stockholmsbörsens tio officiella branschindex, samt om investerare kan utnyttja dem för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. För att utvärdera anomaliernas existens samt investerares möjlighet till överavkastning har författarna skapat 55 syntetiska portföljer. Detta motsvarar en portfölj för varje anomali och bransch, samt för OMXSB. Undersökningsperioden som portföljerna varit aktiva på sträcker sig från 2000-01-03 till 2012-12-31. När portföljerna inte varit aktiva på marknaden har dessa investerats i SSVX 3 mån, vilket har använts som riskfri ränta i studien. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på Stockholmsbörsens officiella branschindex. Studiens teoretiska referensram baseras på tre välkända teorier, varav två motsätter sig anomaliers existens medan den tredje bekräftar. De teorier som talar mot kalenderanomaliers existens är Random Walk och Effektiva Marknadshypotesen medan Behavioral Finance är den teori som ställer sig positiv till anomalierna. För att säkerställa studiens statistiska resultat har en regressionsanalys samt ett t-test används. Dessutom har Jensens Alfa legat till grund för att beräkna portföljernas riskjusterade avkastning. Studiens resultat bekräftar att kalenderanomalier existerar på flera av Stockholmsbörsens branschindex samt OMXSB. Starkaste anomalierna är Turn-ofthe-month och Sell-in-May som återfinns på flera av branscherna medan resterande kalenderanomalier endast uppvisat svaga resultat. Intressantast ur en investerares perspektiv är givetvis om resultatet går att använda för att uppnå överavkastning. Totalt är det 16 portföljer som kan användas av investerare för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. Resultatet indikerar därför att den svenska marknaden inte är helt effektiv men att kalenderanomalier inte alltid går att utnyttja.

Den finansiella utbildningen präglas av klassisk finansteori som förutsätter att den finansiella marknaden prissätts rationellt. Det finns dock ett gap mellan klassisk finansteori och verklighet. Syftet har därför varit att se hur en investerare genom ökad medvetenhet om dessa anomalier kan förbättra aktiemarknadsanalys och investeringsbeslut. Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt och baserats på en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer. Under studien har en bild av investeraren som begränsat rationell framträtt i linje med de teorier som har redovisats. Där flockbeteende vuxit fram som det mest påtagliga stödet för att den klassiska finansteorin inte är att likställa med marknadens dynamiska verklighet. I studien har teorierna inom behavioral finance tematiserats och redogjorts för mot bakgrund av det empiriska underlaget. Gemensamt är att investerare tenderar att vara begränsat rationella. Psykologin är ständigt närvarande i marknaden och påverkar investerare i deras beslutsfattande i större utsträckning än vad klassisk finansteori ger utrymme för. Detta är ett av de främsta skälen till varför behavioral finance och dess teorier borde bli ett komplement till den klassiska finansteorin. Slutsatsen är att det finns möjligheter för investerare att förbättra aktiemarknadsanalys och investeringsbeslut genom att ta teorierna inom behavioral finance i beaktning. / The financial education is characterized by classical financial theory that assumes that the fi-nancial market is priced rationally. However, there is a gap between classic finance theory and reality. The aim has been to see how an investor through increased awareness of these anomalies can improve stock market analysis and investment decisions. The study was conducted with a qualitative approach and was based on a literature review supplemented by interviews. During the study, proofs of semi-rational investors have emerged in line with the theories of behavioral finance. Herd behavior has emerged as the most tangible proof that the classical financial theory is not comparable to the dynamic reality of the market. In the study, theories of behavioral finance has been thematised and explained in the light of the empirical basis. In common for those theories is that investors tend to be semi-rational. The psychology is always present in the market and affects investors in their decision making to a greater extent than classic finance theories allow. It is one of the main reasons why it should be implemented as a complement to the traditional financial theories. The conclusion is that there is potential for investors to improve stock market analysis and investment decisions by taking theories of behavioral finance into consideration.