Bakgrund Det finns ännu inga etablerade officiella gränsvärden för övervikt och fetma som är baserade på proportionen fettmassa (FM%) utan de gränsvärden som finns är utgår body mass index (BMI) eller midjemått. Syfte Att utveckla modeller för att prediktera FM, procentuellt och i kg, utifrån antropometriska mått hos unga och medelålders (20-49 år) svenska män. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka värden för FM% som motsvarar 25 kg/m2 och 30 kg/m2 i BMI och samt för 94 cm och 102 cm i midjemått. Metod Männen har rekryterats med hjälp av en mödravårdscentral, kvinnohälsan, i Linköping i samband med ett projekt om utveckling av barnfetma. Totalt 136 män undersöktes med Bod Pod, en maskin som mäter kroppssammansättning med hög validitet. Vidare mättes antropometriska mått såsom vikt, längd och midjemått vid mättillfället. Resultat Regressionsmodellerna med midjemått och BMI (r=0,94) samt midjemått (r=0,94) var de som var signifikant högst korrelerade till FM (kg). De regressionsmodellerna som förklarade mest av variansen i FM% var de med 1) M/L (midja/längd), midjemått och BMI 2) M/L och 3) midjemått som oberoende variabler (r=0,86-0,88). Ett BMI på 25 kg/m2 och 30 kg/m2 motsvaras av 23, respektive 32 FM%. Motsvarande värden för midjemått 94 och 102 cm var 25, respektive 31 FM%. Slutsats Midjemått och M/L (midjemått/längd) är bäst för att prediktera mängden fettmassa (FM), både i procent och kg. BMI 25 kg/m2 motsvarar 23±1 i FM% och BMI 30 kg/m2 korresponderas av 32±2 i FM%. / Introduction Currently, no official cut-offs regarding overweight and obesity based on proportion fat mass (FM%) are available. Existing cut-offs are instead derived from body mass index (BMI) and waist circumference. Aim To develop equations to predict FM, in percent and kg, from anthropometric measures in young and middle aged (20-49 years of age) Swedish men. Also, this paper aims to investigate which values for FM% that corresponds to firstly 25 kg/m2 and 30 kg/m2 in BMI and secondly to 94 cm and 102 cm in waist circumference. Methods The men in the study were recruited in collaboration with a maternity clinic, kvinnohälsan, in Linköping. In total, 136 men were measured by the means of Bod Pod, a device that measures body composition in a valid manner. Anthropometric measures such as weight, height and waist circumference were measured. Results The regression models with waist circumference and BMI (r=0,94) and waist circumference (r=0,94) were significantly strongest related to FM (kg). The regression models who explained most of the variability in FM% were the ones with 1) W/H (waist circumference/height), waist circumference and BMI 2) W/H and 3) waist circumference as independent variables. A BMI of 25 kg/m2 and 30 kg/m2 corresponds to a FM% of 23 and 32, respectively. Corresponding values for waist circumference (94 and 102 cm) were 25 FM% and 31 FM%, respectively. Conclusion Waist circumference and W/H were the best variables to predict fat mass, both in percent and kg. BMI 25 kg/m2 corresponds to a FM% of 23±1 while BMI 30 kg/m2 is equivalent to 32±2 in FM%.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra kvinnor och män i åldersgrupperna 30-39 år respektive 40-49 år avseende antropometriska mått samt prestation på GIH:s hälsotester. En vidare målsättning var att undersöka om det förekom några skillnader mellan två separata testtillfällen. Frågeställningarna har varit om resultaten på hälsotesterna skiljer sig mellan könen, åldersgrupperna samt mellan två separata testtillfällen. Metod Totalt fullföljde 41 deltagare GIH:s hälsotester, av dem var 20 kvinnor och 21 män mellan 30-49 år. Det enda som krävdes för att delta var att man uppfattade sig själv som frisk. Personer som tidigare haft stroke, hjärtinfarkt eller opererats på grund av hjärtproblem har inte inkluderats, ej heller gravida och personer med ledbesvär. Testerna utfördes på LTIV (Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap) mellan februari och mars 2016. Resultat Signifikanta skillnader mellan de två separata testtillfällena noterades för några av styrketesterna framför allt hos männen: axelpressar, handgrip och stolresningar. Mellan könen sågs signifikanta skillnader i de antropometriska måtten, samt i flera konditions- och styrketester. Bland dessa kunde signifikant högre värden ses för kvinnorna än för männen i ryggstyrketestet.  Signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år sågs näst intill endast för kvinnor. De yngre jämfört med de äldre kvinnorna presterade bättre i flera av testerna, de vägde mindre och hade mindre kroppsmått. Slutsats Det framkom vanligtvis inte några signifikanta skillnader mellan det första och andra testtillfället, med enstaka undantag. När så är fallet behövs bara ett test utföras initialt inför en period med exempelvis fysisk aktivitet som senare kanske ska följas upp med ett återtest. Skillnader mellan könen och olika åldersgrupper framkom i vissa tester men inte i alla. Resultaten i denna studie beror bland annat på urvalet av individer. Eftersom att syftet med den här studien har varit att endast utföra de tester som ingår i GIH:s hälsotester har inga tester lagts till eller exkluderats. I arbetet diskuteras bland annat hur optimala testerna är som ett mått på hälsa. För att effektivisera hälsotestundersökningar framöver behöver nödvändigtvis inte alla tester utföras.