<p>Vi har undersökt användares inställning till användarmedverkan i systemutvecklingsprojekt. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som kan anses påverka denna inställning, undersöka hur användarnas inställning förändras under projekttiden samt ta reda på skillnader i inställning mellan civilt och militärt anställda. Som grund för vår undersökning genomfördes en tolkande fallstudie inom Försvarsmakten. Utifrån en litteraturstudie identifierades motivationsfaktorer som låg till grund för vår analys. Till största delen användes intervjuer som datakälla, men även dokument, informella samtal och andra erfarenheter användes i studien. Slutsatsen blev att tid är den viktigaste faktorn för användarnas inställning, men även vikten av information från projektledningen samt att användaren medverkar i de delar av projektet som är relevant för dem. Användarnas inställning förändrades inte över tiden och någon tydlig skillnad mellan civilt och militärt anställda kunde inte identifieras.</p>

Vi har undersökt användares inställning till användarmedverkan i systemutvecklingsprojekt. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som kan anses påverka denna inställning, undersöka hur användarnas inställning förändras under projekttiden samt ta reda på skillnader i inställning mellan civilt och militärt anställda. Som grund för vår undersökning genomfördes en tolkande fallstudie inom Försvarsmakten. Utifrån en litteraturstudie identifierades motivationsfaktorer som låg till grund för vår analys. Till största delen användes intervjuer som datakälla, men även dokument, informella samtal och andra erfarenheter användes i studien. Slutsatsen blev att tid är den viktigaste faktorn för användarnas inställning, men även vikten av information från projektledningen samt att användaren medverkar i de delar av projektet som är relevant för dem. Användarnas inställning förändrades inte över tiden och någon tydlig skillnad mellan civilt och militärt anställda kunde inte identifieras.

Titel Kravhantering och användarmedverkan Författare Henrik Grundén Tutor Franck Tétard Universitet Uppsala Universitet Kurs Informationssystem C Period Höstterminen 2012 Syfte Utreda hur en webbutvecklare använder sig av användarmedverkan och hur denne arbetar med kravhantering. Teori Gulliksen och Göransson, Andersen, Bleek, Jeenicke och Klischewski m.fl. Metod Fallstudie, kvalitativ metod, intervju Nyckelord användarmedverkan, kravhantering, webbutveckling

Med hjälp av en kvalitativ ansats undersöker detta arbete en mindre kommuns möjlighet att introducera bästa praxis av användarmedverkan inom utvecklingen av deras offentliga E-tjänster. Genom användandet av intervjuer erhålls först en förståelse för kommunens nuvarande situation gällande deras utvecklingsprocess och utmaningar de stött på. Med hjälp av forskningslitteratur undersöks ett antal nyckelprinciper kring användarmedverkan, vilket i sin tur lägger grunden för en omformad utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess itereras sedan tillsammans med kommunen för att bättre ta hänsyn till de utmaningar de står inför. Resultatet från arbetet visar att den kommunala verksamheten möter flera utmaningar i utvecklandet av offentliga E- tjänster samt att användarmedverkan kan introduceras inom processen, men i en mycket begränsad omfattning. Dessa fynd hoppas kunna öka förståelsen för användarmedverkan kring kommunkontexten och hjälpa kommunen med deras framtida E-tjänsteutveckling, samt kunna fungera som en resurs för kommuner av liknande storlek att applicera en högre grad av användarmedverkan.

Organizations today face changes continuously as the society, the surroundings and the technology change. The information technology used in organizations has become essential, where intranets are a big part of it. Many organizations embrace social intranets, and these kind of changes has an impact on the members in the way they work, handle information and communicate. As many organizations and the members in it face new kinds of changes, they also face new kinds of challenges. This paper presents an interview study at Smurfit Kappa Kraftliner in Piteå, whom are about to go through a change process unlike any other change they have ever gone through before. For the first time, managers will with the help from an IT consultant firm change the intranet with an agile way of working towards a possibly social intranet. This study focuses on intranets, organizational change, agile ways of working and social intranets. The aim is to learn about the challenges that change process will meet. The respondents have different opinions about how much the change of intranet means as well as what outcome a social intranet would have in the organization. Conclusions have been made that the greatest challenge the managers have is to decide what exactly needs to be done and how it needs to be done. Also, the discrepancies between the respondents show that the intranet needs to be seen as a common concern throughout the whole organization to involve members and to make the change process successful.

Vår fokus för denna uppsats kretsar kring hur verksamheter hanterar användarinflytande i IT-relaterade förändringsarbeten och hur användarinflytande påverkar förändringsprocessen.Studien bygger på granskning och analys av fem fallstudier som behandlar förändringsarbete ur ett IT-relaterat perspektiv med fokus på användaren. Studien tar avstamp i den teori som finns, kring förändringsarbetet, dess grundprinciper och användaren som den komponent som medverkar i, och till förändringen. Tillsammans med den teoretiska referensramen ges stöd åt analysen och diskussionen. I sin tur leder detta fram till studiens slutsatser och att frågeställningarna ska få sina svar.Resultatet av studien visar en bild av ett antal fallorganisationer som på olika sätt och med olika resultat genomfört eller försökt genomföra ett IT-relaterat förändringsprojekt i sin organisation. Denna studie visar tydligt att kommunikation i organisationen kring förändringen är av stor vikt. Studien visar att även systemutvecklare vill att användarna involveras i förändringsarbetet i ett tidigt stadium. Användarna och utvecklarna kan diskutera krav och funktioner i IT-systemet för att jobba fram ett tillfredställande resultat som båda parter kan vara nöjda med. Användare som involveras tidigt blir mer nöjda med slutresultatet och mer benägna att använda det nya eller förändrade IT-systemet. Vidare visar studien också att projektledaren och dess egenskaper är en mycket viktig del av det IT-projekt som följer av ett startat förändringsarbete och dess förstudie.

<p>Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:</p><ul><li>Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem</li><li>Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen</li></ul><p> </p><p>Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.</p><p>De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen.</p><p>Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag.</p><p>Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.</p>

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften: Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen   Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall. De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen. Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag. Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.

Termen användarmedverkan har funnits och arbetats med sedan 1960 talet.Användarmedverkan innebär att utvecklare och användare arbetar tillsammans för att ta framen så bra programvara som möjligt, där syftet är att man vill förenkla användarnas dagligaarbete (Preece et al, 2002). Denna rapport är en fallstudie som genomförts på ett fallföretaginom bemanningsbranschen, där implementering av ett nytt tidrapporteringssystem skett.Implementeringen upplevs ha lett till ett outtalat motstånd ifrån användarna av systemet.Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen utav ett nytttidsrapporteringssystem mottagits av fallföretagets anställda konsulter, genom att belysa huranvändarmedverkan påverkat förändringsarbetet och vilka faktorer som bidragit till attanvändarna ställt sig negativa till förändringen i form av ett motstånd. Med erfarenheterdärifrån presentera förbättringsförslag inför kommande förändringsarbeten. Tidigare forskningvisar likmässiga genomförda studier inom stora organisationer, fast med inriktning på olikaförändringsarbeten och IT-system samt med fokus på högt uppskattade befattningar. Det nämnsäven i tidigare forskning att likmässiga studier bör genomföras för att stärka forskningen omså är möjligt. Det ansågs därför intressant att studera området utifrån ett annat perspektiv, inombemanningsbranschen med fokus på anställda konsulter.Teorier som användes för att uppnå syftet med studien var förändring i organisationer,kommunikationsplan, change management, technological acceptence model ochanvändarbarhet. Teorierna har använts som stöd i rapporten för att förklara och upplysarespektive problem som uppkommit utav implementeringen och påverkat de anställdakonsulternas användarmedverkan.Resultatet visade vara ett missnöje ifrån de anställda konsulternas perspektiv mot det nyasystemet, med många för och nackdelar som rörde hela förändringsarbetet på fallföretaget.Studien bidrog till framtagandet av olika betydelsefulla faktorer inom användarmedverkan sompåverkat implementeringen negativt. När resultatet ställdes mot forskningsfrågan och teorinvisade det sig att de upplevda faktorerna gick i linje med teorin.Genom att utvecklare och användare integrerar vid ett förändringsarbete, kan alla faktorer ochindivider involveras i projektet för att undvika missnöjet. Därmed skulle en implementeringkunna lyckas.

Affärssystem är ett av de viktigaste IT-stöden i verksamheter idag. Samtidigtär det stora svårigheter för leverantörer av paketerade mjukvarulösningar attutveckla system som införlivar de förväntningar kunder och användare harpå produkten. För att skapa mera användbara system, som bättre passarkundens behov, förespråkar teoretiker en användarcentrerad ansats försystemdesign. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur utvecklareoch återförsäljare av affärssystem involverar kunder/användare isystemutvecklingen, i Sverige. Använder leverantörer av affärssystem enanvändarcentrerad systemutveckling i enlighet med teorin, eller har de hittategna vägar som passar det egna syftet bättre? Vi har även undersökt hurleverantörerna ser på användarföreningar som kanal för användar-/kundinvolvering. Vi har grundat studien med litteratur inom områdetanvändarcentrerad systemdesign, för att sedan fortsätta med en undersökningav hur det går till i verkligheten. För att skapa ett visst djup, har vi utfört enstörre intervju med en utvecklare av ett populärt affärssystem. Vi har sedan söktskapa en viss bredd genom att komplettera studien med kortaretelefonintervjuer med andra utvecklare och återförsäljare av affärssystem somsäljs på den Svenska marknaden. Vi har kommit fram till att leverantörer avaffärssystem och verksamhetsstöd anser sig använda en användarcentreradsystemutveckling som till många delar speglar de teoretiska ansatserna,metodiken är dock oftast anpassad till de speciella behov som finns kring denpaketerade mjukvaruutvecklingen. De involverar kunder och användare på ettsätt som tillgodoser både produkten och kundernas utvecklingsbehov. / Uppsatsnivå: D