Syftet med den här studien var att göra en kvantitativ datainsamling för att kartlägga om det fanns ett samband mellan användning av sociala medier, spel- och studietimmar och stress hos gymnasieungdomar i årskurs 3. Mätinstrumenten som användes var Social Media Addiction Scale (SMAS) och Perceived Stress Scale (PSS) samt två frågor om elevernas spel-och studietimmar.       Resultatet visade att det inte fanns några korrelationer som gav stöd för hypoteserna förutom när det gällde kvinnor, men eftersom de var underrepresenterade var det inte en stark sådan. Enligt resultaten för samband mellan stress, medieanvändning, studietimmar och speltimmar för kvinnor och män fanns det ett medelstarkt positivt samband mellan medieanvändning och studietimmar (r=.556), vilket innebar att ju större användning av sociala medier kvinnorna hade desto fler studietimmar hade de.       Lämplig framtida forskning skulle kunna vara kvantitativa longitudinella studier för att få en bredare analys. Som komplement skulle en kvalitativ intervjustudie kunna användas för djupare analyser inom området. / The aim of this study was to make a quantitative data collection to investigate the relationship between social media usage, time spent gaming, time spent studying and stress of upper secondary school students in grade 3. Two survey methods which were used in the study were Social Media Addiction Scale (SMAS) and Perceived Stress Scale (PSS) and two questions concerning time spent gaming and time spent on homework.       The result showed no significant correlations to support the hypotheses except for women but as they were underrepresented the correlation was insignificant. According to the results as for the relationship between social media usage, time spent gaming, time spent studying and stress of upper secondary school students for men and women a medium strong positive correlation (r=.556) between social media usage and time spent on homework was found in the study which implies that the more social media usage for women, the more time spent studying. Future research should consider quantitative longitudinal studies for broader analyses. Qualitative studies with interviews would help achieving a deeper analysis in the field.

Social interaktion och kommunikation sker till stor del på sociala medier i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat på kopplingar mellan problematisk användning av sociala medier (PSMU) till faktorer som låg självkänsla och subjektivt välbefinnande (SWB). Uppsatsens syfte var att studera sambandet mellan PSMU med självkänsla och SWB, samt studera eventuella könsskillnader inom dem. En enkät innehållande 21 frågor genomfördes, där 183 personer mellan 18–76 år deltog (n = 183; 75,9 % kvinnor, 23,5 % män, 0,6 % annat; Målder = 34 år gammal). Faktorerna studerades genom självskattningsskalor, där PSMU mättes med Bergen Social Media Addiction Scale, självkänsla mättes med Rosenbergs Self-Esteem Scale och SWB mättes genom WHO-5. Enligt Pearsons korrelationsanalys fanns signifikanta negativa samband mellan PSMU och självkänsla, samt mellan PSMU och SWB. Det fanns även en signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns PSMU, men dessa skillnader återfanns inte gällande självkänsla och SWB. Sammanfattningsvis är det svårt att generalisera resultatet eftersom enkäten genomfördes i Sverige samt att könsfördelningen var ojämn. Uppsatsen vill trots detta, uppmärksamma problemet som uppstår när användningen sociala medier blir till en dysfunktionell copingstrategi. I framtida forskning kan faktorer som kultur, civilstånd och sysselsättning vara intressant att studera. / Social interaction and communication take place largely on social media in today's society. Previous research has shown links between problematic social media use (PSMU) and factors such as low self-esteem and subjective well-being (SWB). The aim of this paper was to study the relationship between PSMU with self-esteem and SWB, and to study possible gender differences within them. A questionnaire containing 21 questions was conducted, in which 183 people aged 18-76 years participated (n = 183; 75.9% women, 23.5% men, 0.6% other; Mage = 34 years). The factors were studied through self-report scales, where PSMU was measured by the Bergen Social Media Addiction Scale, self-esteem was measured by the Rosenberg Self-Esteem Scale and SWB was measured by the WHO-5. According to Pearson's correlation analysis, there were significant negative correlations between PSMU and self-esteem, and between PSMU and SWB. There was also a significant difference between women's and men's PSMU, but these differences were not found for self-esteem and SWB. In conclusion, it is difficult to generalize the results because the survey was conducted in Sweden and the gender distribution was uneven. Regardless, it highlights the problem that arises when social media use becomes a dysfunctional coping strategy. In future research, factors such as culture, marital status and occupation may be of interest to study.

Social ångest på sociala medier är ett relativt outforskat område där fortsatt forskning underlättas av psykometriskt tillfredsställande självskattningsskalor. Följande studie syftade till att översätta Social Anxiety Scale for Social Media Users (SAS-SMU) och psykometriskt utvärdera den avseende dess latenta dimensioner, interna konsistens samt konvergerande respektive divergerande validitet i ett svenskt urval. Därutöver undersöktes samband mellan total användning och passiv respektive aktiv användning av sociala medier och social ångest, eftersom tidigare studier visat en tendens till passiv användning. Tre faktorer erhölls för SAS-SMU och resultaten visade hög intern konsistens samt att skalan konvergerade med SPIN, och divergerade med OCI-R, SWSL, PHQ-9 och GAD-7. Skalans tredje faktor erhöll dock svagare samband med SPIN jämfört med de andra faktorerna. Social ångest associerades med passiv användning i högre utsträckning än aktiv, samt med längre genomsnittlig användning av sociala medier. Resultaten skiljer sig från tidigare studier där signifikanta samband endast erhållits mellan passiv användning och social ångest. / Measurement scales are needed to facilitate further research on social anxiety in the context of social media. This study aimed to translate the Social Anxiety Scale for Social Media Users (SAS-SMU) and evaluate its psychometric properties in a Swedish sample regarding its underlying dimensions, internal consistency, converging and diverging validity. Furthermore, relationships between passive, active and total use of social media and social anxiety were explored, since previous studies have shown a tendency towards passive use. Three factors were retained for SAS-SMU with satisfactory internal consistency. SAS-SMU converged with SPIN and diverged with OCI-R, SWLS, PHQ-9 and GAD-7. However, the association between its third factor and SPIN was weaker compared to the other factors. Results indicated that higher levels of social anxiety were more strongly associated with passive use than active use, as well as longer general social media use. This is at odds with previous studies only reporting significant correlations between social anxiety and passive use of social media.