No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Den psykiska ohälsan ökar i det västerländska samhället, och det förebyggande arbetet behöver därför utvecklas. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet ser ut på arbetsplatser i dagsläget, och hur de ansvariga arbetar för att implementera detta arbete hos personalen. Frågeställningarna som studien är genomförd efter är hur företagen jobbar idag för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen, vilka hälsofrämjande strategier och mål som finns för personalen, vilka utmaningar som företagen behöver hantera och utveckla i sin företagshälsovård och vad som fungerar bra.  Den här studien är utförd genom kvalitativa intervjuer i samverkan med en av Karlstads stora aktör inom träning och hälsa. Urvalet bestod av personer som var ansvariga för personalens hälsofrågor. Totalt sju respondenter har intervjuats.   Resultatet visade att de flesta hälsofrämjande strategierna bestod av fysisk aktivitet, och det mest återkommande stödet var gratis träningskort för de anställda. Respondenterna visade en positiv inställning till ämnet hälsofrämjande arbete. Det fanns även ett intresse för utveckling och framtidsplaner för att nå en friskare arbetsplats.

No description available.

No description available.

Undersökningens syfte är att ge fördjupad kunskap om betydelsen av flexibilitet i olika yrkesgrupper. Utifrån syftet vill vi ta reda på vilken betydelse flexibilitet har inom arbetssammanhang, om flexibiliteten skiljer sig mellan olika yrkesgrupper och i så fall hur samt om flexibilitet ses som en förutsättning för ett gott arbete. Studien är intressant utifrån att dagens arbeten präglas av flexibilitet på olika sätt, såsom genom flexibla anställningsformer eller flexibla arbetssätt. Studiens teoretiska referensram ger kunskap om området och används för att tolka det empiriska materialet. Det empiriska materialet består av redogörelser från åtta intervjupersoner, vilket samlats in genom kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet i studien består av en kombination av ett strategiskt urval och ett bekvämlighetsurval. Resultatet från studien visar att flexibilitet har stor betydelse i arbetssammanhang och att dess betydelse varierar. Flexibiliteten skiljer sig mellan yrken och branscher på flera sätt. Vårt resultat visar också att flexibilitet inte är en förutsättning för ett gott arbete. Det som studien visar är att flexibilitet är en faktor av betydelse när anställda värderar sitt arbete, men även en faktor som gör att anställda värderar arbetet som mindre bra.

No description available.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för vilken påverkan motivation, erkännande och lojalitet har på tjänstemäns benägenhet att arbeta obetald övertid inom både stora och små privata företag. På grund av att den obetalda övertiden tycks stiga och bli mer påtaglig bland tjänstemän och påverka deras livskvalité är det intressant att se på de faktorer som kan bidra. Trots att undersökningen är genomförd på arbetstagare och deras perspektiv ses den ändå som användbar utifrån hur arbetsgivare kan få större förståelse för sina arbetstagare och hur de påverkas av den upplevda arbetsplatsen. Relevanta teorier och begrepp tas upp i den teoretiska referensramen vilket utgör grunden för att tolka det insamlade materialet. Det empiriska materialet grundar sig i åtta intervjuer där respondenterna tillhör olika branscher och företag runt om i Sverige. Fyra stycken av respondenterna arbetar i små privata företag och de resterande fyra arbetar i stora privata företag. Avslutningsvis visar studiens resultat på att arbetsmotivation är bidragande till en tjänstemans vilja att arbeta obetald övertid. Vidare ses erkännande i form av uppskattning från kund som en viktig komponent. Avseende lojalitetens interaktionsformer och ofrivillig självlojalitet bidrar dessa på olika sätt till den obetalda övertiden. Detta genom att individen påverkas av lojaliteten mellan kollegor eller chefer på arbetsplatsen. Slutligen framgår att det finns likheter och skillnader på vad som får tjänstemän i små och stora privata företag att arbeta obetald övertid.