Detta arbete handlar om att ta fram nya rutiner till handboken för den psykiatriska slutenvårdens vårdadministration i Region Jönköping. Jag har arbetat med att ta fram rutiner för att skriva journalanteckningar för epikris, inskrivning, daganteckning samt LVM. Syftet med undersökningen var också att ta reda på vad i en rutin som gör den effektiv att använda och vad som gör det svåranvänd. Jag utgick från begreppet användarbarhet för att finna min teoretiska referensram. Arbetet genomfördes med hjälp av aktionsforskning på psykiatriska intensivvårdsavdelningen och avdelning H och F på Länssjukhuset Ryhov.För att samla in data och empiri om uppgifternavar jag på plats i tre veckor där jag själv utförde uppgifterna och tog anteckningar om hur de utförs. Sedan skapades rutinernai en första version. När den första versionen var klar skickades de ut med medföljande enkät till personal inom psykiatrin för utvärdering och slutligen skapades version 2 av rutinerna som är den slutgiltiga versionen i arbetet.Designprocessen kan beskrivas som en iterativ process där användare av rutinen medverkar och utvärderar rutinerna i en verklig situation för att sedan lämna feedback till mig.Resultatet visar att rutiner har aspekter som gör de röriga att läsa och följa. Det är inte alltid bäst att försöka ta med alla moment i en rutin. För förstagångsanvändare leder information som inte är direkt relevant oftast till att rutinen känns rörig. Bilder kan vara ett bra hjälpmedel men de ska fylla en funktion. Slutsatserna är att testning och utvärderingav rutiner kan vara till stor hjälp för att få fram bra rutiner. Det som gör en rutin effektiv att använda är korta precisa instruktioner. Dock skiljer det sig över vilken sorts information förstagångsanvändare och mer erfarna användare letar efter först.Version 2 av rutinerna är slutversionen och ingen ytterligare testning görs. Verksamhetenkan dock ändra rutinerna i sitt nuvarande skick efter behov. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng </p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka anställdas upplevelser av klädkoden Business Casual i arbetslivet. Totalt åtta intervjuer har genomförts där respondenterna arbetar i en arbetsmiljö där klädkoden Business Casual är en outtalad standard. En avgränsning har gjorts från yrkesområden där klädkoder fyller en säkerhetsfunktion som exempelvisuniformsyrken. Vidare har vi använt oss av ett snöbollsurval vilket innefattar att vår respondent rekommenderar en annan respondent. I vår analys har vi genomfört en tematiskanalys, vilket innebär att identifiera, analysera och rapportera olika upplevelser inom vår insamlade empiri. Vårt resultat visade att det finns en positiv inställning till klädkoden och att det finns en ökad upplevd prestation. Studien visade även att den anställda byter om efterarbetet och att det finns ett samband med det dramaturgiska perspektivet

No description available.

Lagerarbete innefattar en hög risk för medarbetares hälsoproblem jämfört med många andra typer av arbeten då arbetsdagarna präglas av ett högt arbetstempo, monotona arbetsuppgifter och tunga lyft, samt mycket ensamarbete. Tidigare studier visar att chefer och ledare spelar en stor roll för de anställdas välbefinnande på arbetsplatsen. Syftet med studien var att undersöka lagerarbetares upplevelse av ledarskapets betydelse för deras arbetstillfredsställelse. Studien baserades på fyra ledarskapsstilar, vilka ansågs utmärkande i tidigare forskning. Vidare baserades studien på semistrukturerade intervjuer med tolv lagermedarbetare som var mellan 22 och 30 år, varav fyra var män och åtta var kvinnor. Vidare analyserades materialet tematiskt och resultatet visade på att den uppgiftsorienterade ledarskapsstilen varken främjade eller hindrade den upplevda arbetstillfredsställelsen baserat på deltagarnas upplevelser. Resultatet visade även på att den relationsorienterade ledarskapsstilen, samt den autentiska ledarskapsstilen var de som primärt upplevdes främja deltagarnas arbetstillfredsställelse, medan den destruktiva ledarskapsstilen endastupplevdes hindra deltagarnas arbetstillfredsställelse.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka tjänstemännens upplevda lojalitet under omställningen från kontorsarbete till distansarbete. Studien berör ämnen som lojalitet och begreppets många innebörder såsom vad lojalitet är och hur det tar form. Detta har vi gjort genom att använda oss av exempelvis Connor (2007) som gett oss ett emotionellt perspektiv kring lojalitet. Andra författare som Keller (2007) har varit en grund som gett olika förklaringar till hur lojaliteten tar form samt Arvidson &amp; Axelsson (2014) tankar gällande lojalitet. Kleinig (2014) har även varit en forskare som varit viktig då han gett perspektiv på lojalitet &amp; organisationer. Studien har utförts utifrån olika tjänstemäns perspektiv och fokuserar på deras upplevelser och erfarenheter kring lojalitet och hur de upplevt omställningen från kontorsarbete till att behöva utföra sitt arbete på distans.Studien har genomförts med hjälp utav tio kvalitativa intervjuer som gjorts med respondenter där alla är tjänstemän som har genomgått distansarbete. Tjänstemännen har alla varierande arbetsuppgifter, varierande roller och arbetar på olika företag. Resultatet av studien visar att lojaliteten hos tjänstemännen är något som påverkas av de sociala relationer som existerar till kollegor men även till organisationen. Lojaliteten är inte något som nödvändigtvis enbart är mot arbetsgivaren och organisationen utan lojalitet är en känsla som är stark gentemot kollegor och arbetsgrupper. Studien visar även de tankar som respondenterna har kring en framtida arbetsplats som kommer påverkas av valet till att arbete hemifrån eller att vara på kontoret.

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är till att undersöka tjänstemän som besitter yrkesroller inom HR samt ekonomi sektorn och deras upplevelse gällande lojalitet och värdighet inom arbetslivet. Det huvudsakliga som denna studie berör är områdena lojalitet och värdighet och att se ifall det existerar en relation mellan dessa två begrepp där det framkommit en lucka i tidigare forskning. Studiens referensram baseras på ett emotionellt perspektiv gällande lojalitet där Connor (2007) står till grund men även Arvidson &amp; Axelsson (2021) ger förklaringar för de sociala former som lojalitet kan utforma. Värdigheten diskuteras med hjälp av författare som Hodson (2001) och Sayer (2007) som utgör ett perspektiv av värdighet utifrån individen samt ett perspektiv gällande värdighet inom arbetet presenteras med hjälp av Bolton (2007) genom en förklaring av dimensioner av värdighet inom arbetslivet. Studien har utförts med hjälp av ostrukturerade intervjuer där nio respondenter som arbetar inom HR samt ekonomi sektorn stått för populationen. Dessa intervjuer har haft ett fokus på deras upplevelser och erfarenheter i arbetslivet med ett perspektiv på lojalitet och värdighet. Resultaten av studien visar på hur lojalitet är något som växer fram och tar sin form genom olika sociala interaktioner, de är en emotion som har en inverkan på deras handlingar och beteende inom arbetet. Även värdighet framkommer som en dimension inom arbetslivet där subjektiva faktorer är de faktorer som skapar en bra känsla av värdighet inom arbetet. Vidare kan man se en relation mellan lojalitet och värdighet där de står i samspel mellan varandra och har en påverkan gentemot varandra, där ens lojalitet kan ofreda ens känsla av värdighet inom sig själv. / The purpose of this qualitative study is to examine white-collor workers who hold roles in the HR and finance sector and their experience regarding loyalty and dignity in working life. The main issues that this study touches on are the areas of loyalty and dignity and to see if there is a relationship between these two concepts where a gap has emerged in previous research. The study's frame of reference is based on an emotional perspective regarding loyalty where Connor (2007) is the basis, but Arvidson &amp; Axelsson (2021) also provide explanations for the social forms that loyalty can design. Dignity is discussed with the help of authors such as Hodson (2001) and Sayer (2007) who constitute a perspective of dignity based on the individual and a perspective regarding dignity in the work is presented with the help of Bolton (2007) through an explanation of dimensions of dignity in working life. The study was conducted with the help of unstructured interviews where nine respondents working in the HR and finance sector accounted for the population. These interviews have focused on their experiences and experiences in working life with a perspective on loyalty and dignity. The results of the study show how loyalty is something that grows and takes shape through various social interactions, they are an emotion that has an impact on their actions and behavior at work. Dignity also emerges as a dimension in working life where subjective factors are the factors that create a good sense of dignity in work. Furthermore, one can see a relationship between loyalty and dignity where they interact with each other and have an influence on each other, where one's loyalty can disturb one's sense of dignity within oneself.