No description available.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring på ett företag i den privata sektorn. Studien syftar även till att ta reda på vilka faktorer som skulle kunna påverka upplevelsen. I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik varav totalt har nio intervjuer genomförts. Åtta av intervjuerna skedde med medarbetare på företaget och en intervju med en person ur ledningsgruppen. Resultatet av undersökningen visar på faktorer som har betydelse för upplevelsen varav företagets geografiska läge hade störst betydelse för upplevelsen av förändringen, då det bidrog till en upplevelse av meningsfullhet med förändringen. Detta till trots att deltagarna var missnöjda med stora delar av förändringen. De upplevde de ändå en meningsfullhet med den eftersom företaget kunde leva vidare och alla anställda fick behålla sin anställning. Resultatet visar också att det geografiska läget bidrog till en upplevelse av att förändringen till en viss grad var påtvingad, då det fanns få andra alternativ på arbetsmarknaden. Alternativet till förändringen upplevdes dessutom vara att företaget skulle varsla en stor del av personalstyrkan, vilket upplevdes som ett ännu sämre alternativ. Därför accepterade deltagarna ändå i stor utsträckning förändringen trots att de inte var nöjda med den.

Title:Does the leadership of the Unit Heads affect the employee health and sick leave? Background:Previous research indicates that there are a lot of different reasons for employee sick leave. Some factors that highlight the reasons for employee sick leave are related to socioeconomic and educational differences, personal health, work environment and the impact of the leader.  Aim:The aim of the study was to see whether there are differences or similarities between Unit Heads with high and low sick leave rates in terms of action and interaction with employees.    Method:Qualitative semi-structured interviews analyzed by using latent content analysis. Results:The results show that the Unit Heads who had longer experience as leaders and higher levels of education lead a healthier staff group where the employees showed lower rates of sick leave. Leadership that promotes prosperous employees come from the Unit Heads that recognize their employees, who are there for them and who have built a well-functioning structure at work. Team building, where the Unit Head invest to form functioning groups, highlights the difficulties of sick leave and also identifies other problems that occur among the employees. The Unit Heads with low sick leave rates among employees were individuals who themselves had low sick leave rates which made them a positive example to the employees. These Unit Heads also created a positive view about the leaders’ work environment. Conclusion:The Head of Units who had leadership qualification, long experience of leadership, acted and interacted with their employees focusing on the employee were the leaders with employees with low sick leave. Keywords:leader, interacting, acting, work environment

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The nature of the risks in today's society means that several occupational groups, such as teachers, have to deal with risks in their work. Because women are not being seen as risk managers to the same extent as men, women-dominated professions are not seen as involving risk management in the same extent as men-dominated. The purpose of this study is to examine how teachers' risk understanding and thereby risk management looks like. The method is a qualitative interview study with 16 participating teachers from four different schools. Thematic analysis was used to extrapolate themes from the interviews. The result of the analysis shows that teacher's understanding of the risk entails a balance between visible and invisible requirements as teachers feels a) a prolonged responsibility in and outside the school and are consequently posed b) organizational and resource-related dilemmas. The study contributes to broadening the concept of risk to areas that are traditionally not perceived as seen as risk management   Keywords: risk understanding, risk manager, teacher, gender

Bemanningsbranschen har drastiskt ökat det senaste decenniet och sysselsätter 1,7% av den sysselsatta befolkningen i Sverige. Bemanningsbranschen i Sverige styrs av Arbetsmiljölagen men har till skillnad från andra företag ett delat ansvar över sina anställda med kundföretaget. Båda parterna har ansvaret för den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Vem har då ansvaret för en inhyrd konsults motivation? Syfte med studien är att utreda vad som påverka bemanningskonsulterna motivation med ett tvådelat arbetsgivaransvar. Studien avser även utreda hur motivation påverkas av faktorer såsom socialt stöd, krav, egenkontroll och arbetsmiljö. Vi har använt oss utav följande motivation teoretiska utgångspunkter: Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovstrappan och Karaseks krav-, kontroll och social stöd-modell. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas upplevelser och perspektiv. Det empiriska materialet har sammanfattats för att visa på likheter och skillnader bland respondenternas svar. Det empiriska materialet som har tagit fram efter intervjuerna har analyserats genom kodning. Slutsatsen som går att dras är att respondenterna i studien ansåg att det sociala stödet och möjligheterna till utveckling på arbetsplatsen var det viktigaste faktorerna för motivation. Dock kunde både bemanningsföretaget och kundföretaget brista på dessa punkter. Det som ses tydligt är att dessa faktorer är uppdelade, bemanningsföretaget anses ta ansvaret för det sociala stödet och kundföretaget anses ta ansvar för utveckling på arbetsplatsen. Herzbergs tvåfaktorteori visar hur hygienfaktorerna uppfylls av båda parter vilket inte ger respondenterna någon tydlig anledning till missnöje dock saknas en del av motivationsfaktorerna vilket då påverkar motivation för respondenterna.

Resultatet visar på att självledarskap och innovation i ett delat ledarskap upplevs på samma positiva sätt som i teorin både från ett ledarskapsperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Upplevelser av ansvarsfördelningen visar sig stämma överens med teorin då bägge perspektiven anser att ansvar är något som enkelt kan delas. Otydligheter i roller upplevs olika utifrån de två perspektiven. Ledare antyder att det kan ses som en tillgång eftersom gemensamma och fly-tande roller möjliggör en trygghet och mindre sårbarhet ur ett organisatoriskt perspektiv. Med-arbetarna påpekar hur viktigt det är med en tydlig rollfördelning för att undvika frustation och förvirring. Resultatet kan även tolkas om hur viktigt det är med olika ledarskapsstilar, vilket är raka motsatsen mot vad som presenteras i teorin. Personkemi mellan de som delar ledarskapet visar sig vara något väsentligt, precis som i teorin. Resultatet antyder även på en överensstäm-melse mellan teori och praktik gällande tillsättandet av en ny ledare, då ledarna beskriver hur positivt det varit att de själva fått välja vem som ska tillsättas.