Sverige är ett land som är i framkant med väldigt mycket. Allt ifrån den senaste innovativa tekniken, till trygga arbetsreformer som gör att vi kan slå oss på bröstet som ett land med rik och trygg välfärd. Allt är dock inte choklad och rosor. Sjukvården som är en väldigt viktig del i vår välfärd kantas av nyheter om en ohållbar arbetsmiljö, för höga krav och en lön som inte alls lever upp till det arbetet som sjuksköterskor i den offentliga sektorn utför dagligen. Min uppsats kommer handla mycket om sjuksköterskor i den offentliga sektorns arbetssituation och undersöka vad det är som gör att sjuksköterskor ändå stannar inom yrket som det har valt. Den kommer även att undersöka de brister som yrket kan tänka sig att ha och om dessa brister är i linje med vad media uttalar sig om ovan. Studien använder sig av en kvalitativ metod genom intervjuer för att undersöka vad verksamma sjuksköterskor inom offentlig sektor på avdelningar runt om i Sverige anser sig tycka om sin nuvarande arbetssituation. De kommer uttala sig om vad de tycker är viktigt för att de ska känna motivation och vad som är faktorer som får dem att tappa motivation till arbetet. Resultat kommer att visa att det är till viss del som media påstår i förhållande till arbetsmiljö och krav, men även andra faktorer visar sig ha stor betydelse för deras motivation. Faktorer som kollegor, ledarskap och samhällsansvar är något som studien lyfter som styrkor och direkt motivationshöjande för deltagarna i denna studie. Med bakgrund av ovan så blir en första slutsats att styrkorna för sjuksköterskor inom den offentliga sektorn är samhällsansvar, kollegor och ledarskap. En annan slutsats blir att bristerna landar i det som media rapporterar om - det vill säga, arbetsmiljö, bristande kontroll och höga krav.

Undersökningens syfte var att få en djupare förståelse kring motiv för fackligt medlemskap och att se vilka skillnader och likheter det fanns i kvinnor och mäns motiv till fackliga medlemskap. Men även undersöka privat och offentligt anställdas motiv till fackligt medlemskap. Teorier som användes var bland annat Lysgaards teori om arbetarkollektivet för att få en förståelse för hur fackföreningarna interagera med arbetsorganisationen. Vidare presenteras även Kjellbergs tankar om individerna fackliga medlemskap och Collins teori om interaktionsritualer. Sedan används även svenska och internationella artiklar som går att applicera på fackligt medlemskap. En kvalitativ metod valdes och en blandning mellan strategiskt och bekvämlighetsurval gjordes när vi skulle välja ut respondenter. Respondenterna som valdes ut var fem kvinnor och fyra män, av dessa var fem offentligt anställda och de resterande fyra var privatanställda. Intervjusvaren transkriberades och kopplades sedan ihop med teorierna. Ytterligare en kodning gjordes där nyckelord, memos och starka ord plockades ut ur intervjusvaren. Resultatet visade att det gick att utläsa att det finns varierande motiv till fackligt medlemskap i form av att medlemskapet ger respondenterna en trygghet och att det finns en koppling mellan interaktionsritualer och individens syn på fackföreningar. Det går inte att utläsa några större skillnader eller likheter mellan kvinnor och män eller offentligt och privat anställda i undersökningen. Men slutsatsen är att det fackliga medlemskapet är något väldigt individualistiskt. Varje respondent grundar sina tankar och idéer på saker och händelser de har ansett varit betydelsefullt för dem.

No description available.

De kunskapsintensiva tjänsterna har vuxit betydligt då den svenska ekonomin med åren blivit allt mer specialiserad, avancerad och kunskapsintensiv. För att företag ska upprätthålla en stark konkurrenskraft krävs det att medarbetarna har rätt kompetens. Trots att många företag erbjuder sina medarbetare möjlighet att utveckla sin kompetens finns det flera orsaker som hindrar att det sker. Syftet med studien är att erhålla kunskap om hur chefer med personalansvar på kompetensintensiva tjänsteföretag inom privat sektor uttrycker sig angående kompetensutveckling för konkurrenskraft. Data har samlats in genom intervjuer och är av kvalitativ ansats. Respondenterna i studien är ett målstyrt urval bestående av fem chefer med personalansvar i kunskapsintensiva tjänsteföretag runtom i Sverige. Resultatet i studien bygger på̊ tolkning av det insamlade empiriska materialet, med stöd av teorin framgår det att cheferna tycker utveckling av arbetstagarnas kompetens är avgörande för verksamhetens konkurrenskraft och att det finns olika uppfattningar om begreppets betydelse bland cheferna. De olika uppfattningarna påverkar hur verksamheterna styr utvecklingen av medarbetarnas kompetens i verksamheten och vad cheferna ser för hinder med att utföra det. Studien ger stöd till den tidigare forskningen som framhåller att individer uppfattar kompetensutveckling på olika sätt, vilket i sin tur leder till att det blir svårare att skapa en enighet om begreppets betydelse. Studien visar också att utvecklingen av kompetens är en oerhört viktig del för de kunskapsintensiva tjänsteföretagens konkurrenskraft

Undersökningens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur fackets roll/påverkan ser ut vid en chefsrekrytering i en privat verksamhet utifrån ett arbetsgivarperspektiv samt om det finns en problematik eller nytta med fackets delaktighet i en chefsrekrytering. Då den övervägande delen av den svenska arbetsmarknaden grundar sig i förhållandet mellan arbetsgivare och fackliga organisationer är det intressant att undersöka fackets påverkan i en chefsrekrytering. Förhållandet mellan arbetsgivare och fackliga organisationer är av betydelse för att de har en central roll på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen belyser endast arbetsgivarens perspektiv på fackets delaktighet vid en chefsrekrytering, men vi anser även att fackliga organisationer kan finna värde i de resultat som undersökningen presenterar. Den teoretiska referensramen ligger till grund för undersökningens insamling av kvalitativ data. Det empiriska materialet har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med anställda inom ett av Sveriges största bolag. Undersökningen har genomförts i samarbete med det berörda svenska bolaget. Resultatet visar på att fackets roll/påverkan inte är av stor betydelse i en chefsrekrytering. Undersökningen visar också att det finns en problematik och en nytta med fackets delaktighet vid en chefsrekrytering. Problematiken med fackets delaktighet i en chefsrekrytering är att deras involvering är väldigt tidskrävande. Samtidigt är nyttan att de bidrar med ett medarbetarperspektiv. Vidare har undersökningen åskådliggjort att den generella inställningen till facket skiljer sig beroende på vilken geografisk region respondenterna tillhör. / The aim with the research is to deepen the understanding and knowledge of the role and impact that trade union has from an employer perspective on recruitment of managers in a private sector and if there is a problem or benefit with the trade union’s participation in the process. As the major part of the Swedish labour market’s foundation is the relation between employers and trade unions it is of interest to investigate trade unions impact on recruitment of managers. The relation between employers and trade unions is of significance since it has a central role at the Swedish labour market. The research is solely focusing on the relation from the employer perspective, but we believe that the trade union also can find the value in the findings from the research. The theoretical framework creates the foundation for the collection of qualitative data. The empirical material has been collected through six qualitative interviews with employees in one of the largest Swedish companies. The research has been conducted in cooperation with the concerned Swedish company. The result show that the role and impact of the trade union in recruitment of managers is not of significant importance. The investigation also shows that there is a problem and benefit with the trade union participation at manager recruitment processes. The problem with the unions participation at a manager recruitment is that their involvement demands a lot of time. Simultaneously the benefit of the participation is that they contribute with an employee perspective. Furthermore the research gives that the general attitude to the trade union is dependent on which geographical region that the respondents belong to.

Studien undersöker området social kompetens i rekryteringsprocessen med ett offentligt perspektiv. Begreppet social kompetens är brett och kan betyda olika saker beroende på vem man frågar. Detta leder till frågor om hur offentliga verksamheter förhåller sig till begreppet i deras rekryteringsprocesser. Uppsatsens syfte är att undersöka hur en kommunal verksamhet ser på begreppet social kompetens, och hur de förhåller sig till/arbetar med social kompetens i deras rekryteringsprocesser, med hänsyn till att det är en kommunal verksamhet. Utifrån syftet presenteras en teoretisk referensram som är baserad på tidigare forskning som är relevant för ämnet. Begrepp som kompetens och social kompetens presenteras samt hur en kompetensbaserad rekrytering fungerar. För att uppnå syftet med studien används en kvalitativ ansats där vi har genomfört intervjuer med tio stycken Hr-konsulter, som jobbar inom en kommunal verksamhet. Empirin har knytits ihop med den presenterade teoretiska referensramen som ligger till grund för resultat och slutsats av studien. Resultatet av studien visar på att Hr-konsulter i den offentliga verksamheten menar att det är flera olika egenskaper som tillsammans utgör social kompetens. De framträdande egenskaperna som kännetecknar begreppet är anpassningsbar, flexibel, personlig mognad, genuin, ödmjuk, samarbetsförmåga, empatisk, äkta, föra sig, kommunikativ och hel och ren. Verksamheten arbetar utifrån kompetensbaserad rekrytering och de använder inte begreppet social kompetens, utan de använder personlig kompetens istället där den sociala kompetensen ingår. Den sociala kompetensen finns med i hela processen och är en viktig del i beslut. Dock måste alla krav från kravprofilen uppnås för anställning och man kan därför inte anställa den som är mest socialt utåtriktad. Resultatet visar också att rekryteringsarbetet i förhållande till social kompetens påverkas av att verksamheten är offentlig. Det beror på att den offentliga verksamheten styrs av riktlinjer och strukturer som måste följas.

Psykosocial arbetsmiljö verkar för de anställdas psykiska hälsa och välmående på arbetsplatsen. Den psykosociala arbetsmiljön påverkas av anställdas upplevelse av belöning för arbetsprestation, kontroll, krav och socialt stöd. Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har drastiskt ökat sedan 1990-talet, och det är således av intresse att belysa hur den psykosociala arbetsmiljön kan te sig inom en organisation. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur psykosocial arbetsmiljö kan te sig inom ett av Riksbyggens marknadsområden, samt hur den psykosociala arbetsmiljön beskrivs av en marknadsområdeschef och fyra fastighetsförvaltare. Uppsatsen redogör för en kvalitativ studie med deduktiv ansats, och empiriinsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier av organisatoriskt material. Studien utgår från Karaseks och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell och Ansträngnings- och belöningsmodellen. Resultatet från studien påvisar en korrelation mellan ansträngning, belöning, krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet påvisar även att organisationen har utifrån det organisatoriska material vilket avhandlats goda förutsättningar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö med hänsyn till förvaltarnas upplevda handlings- och beslutsutrymme, sociala stöd och sociala aktiviteter.

No description available.

No description available.

When the covid-19 pandemic struck, most of those who work in offices in Sweden had to conduct their work from their homes. When the work is conducted from home, new problems can arise when the work environment no longer is limited to the physical office. The purpose of this study is to investigate the effects of the work environment on office workers and whether their experiences of the work environment has changed when office workers have been forced to work from home as a result of the covid-19 pandemic. In order to be able to answer this purpose, three research questions have been designed that are inspired by three theoretical perspectives, which are: the demand-control-support model, the demand-resources model and the work/family border theory. Previous research regarding telework is also used to shed light on what previous studies have resulted in regarding the impact of telework on the employee. The study has a quantitative research method where the data collection has taken place through surveys and the selection of respondents has been those who work in offices but have to some extent been forced to work from home due to the covid-19 pandemic. The collected data material has then been processed and interpreted in the IBM SPSS program and then made into frequency tables and crosstabs that are used to report the results in the chapter for results and analysis. The conclusions that emerge in this study are that teleworking is a complex phenomenon that has both positive and negative effects for the employee. Many aspects of teleworking prove to have positive effects to a lesser extent for the employee, however, no particularly prominent aspect turns out to have changed drastically for the better. The most negative effect of teleworking that emerges in this study is the social support that most people experience as something that has changed for the worse. Women also prove to handle telework in a better way than men do, where women find it easier to keep their work life and their private life separated when they are working from home.