Den svenska arbetsmarknaden är trots försök att få en jämn fördelning av könen inom de olika yrkena starkt segmenterad. Media rapporterar om dåliga arbetsmiljöer på arbetsmarknaden och syftet med denna uppsats är att se om det föreligger en skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer. För att kunna göra en jämförelse mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer så har en definition gjorts på vad som är att anse som typisk manligt och kvinnligt utifrån statistik, på anställda och procentuell andel män och kvinnor. För att kunna se om det föreligger skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer så har en undersökning av lagstiftning och föreskrifter på områdena gjorts. Vidare har en genusrättsvetenskaplig metod tillämpats för att se om det föreligger någon skillnad mellan typisk manliga och kvinnliga arbetsmiljöer och i dess reglering.  Resultatet har visat att beroende på om yrket finns inom det privata eller den offentliga sektorn föreligger det skillnader, vidare har det visats att en viss skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga yrken föreligger.

I den här uppsatsen identifieras mål och en målstruktur föreslås för beslutsmöjligheten avseende hur man ska arbeta med Arbetsmiljö i Byggnadsinformationsmodellering (BIM) för verksamhetsområde Stora Projekt på Trafikverket. Syftet med uppsatsen är att utifrån Keeney:s (1992) teori om värdefokuserat tänkande identifiera mål och strukturera dessa i målstrukturer. Underlagen till uppsatsen kommer från olika dokument på Trafikverket, intervjuer och personal på Trafikverket samt deltagande i utbildningsinsatser som Trafikverket har avseende BIM. En målstruktur föreslås samt diskuteras. Den målstruktur som presenteras är ofullständig och därmed förloras en del av den fulla potentialen med värdefokuserat tänkande, men det kan ligga till grund för fortsatt arbete hos Trafikverket. Rekommendationen är att målstrukturen utvecklas.

Långvariga sjukskrivningar på grund av maladaptiva stressreaktioner, är i Sverige påtagligt vanligare blandpsykologer än i den yrkesverksamma befolkningen i övrigt. Syftet med denna studie är att kartlägganyutexaminerade psykologers hälsa och psykosociala arbetsmiljö utefter en enkät som skickats ut under 2016.Urvalet består av 602 respondenter, varav 454 är kvinnor, 141 är män och fem vill inte kategorisera sig, medelålder31.6 år (SD = 5.2). Denna tvärsnittsstudie presenterar deskriptiv information, korrelationer, regressioner, envägsANOVA samt kvalitativ data. Resultaten visar att 44% av respondenterna tagit sig till arbetet trots att de bordesjukskrivit sig. Utbildningsdimensionerna psykologiskt arbete och professionell utveckling påverkarrespondenternas skattade egenförmåga. Diskrepansen mellan skalorna nuvarande arbete och idealt arbete visar sigi gruppen vara mindre i grupperna: män, respondenter över 40 år och för de som huvudsakligen arbetar medkonsultation. Av intresse är att närmare en femtedel av nyutexaminerade psykologer har dagliga tankar att lämnayrket. Detta diskuteras utefter empiri från andra yrkesgrupper och utefter både kvantitativ och kvalitativ data sominkommit i enkätundersökningen.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att ge en ökad förståelse för problematiken kring skiftarbete, och då främst vad gäller sömn på oregelbundna tider och hur stress påverkar kroppen. Förståelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att själva förebygga ohälsa. Faktorer som skiftarbete påverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försämras vår reaktionsförmåga, räkneförmåga och förmåga att lösa problem. Den försämringen motsvarar den man får av måttlig alkoholkonsumtion. Skiftarbetare löper dubbelt så hög risk att råka ut för hjärt - och kärlsjukdomar. Efter 20 års skiftarbete kan risken vara 3 gånger så hög. Första dygnet utan sömn ger halverad prestationsförmåga. Efter andra dygnet utan sömn är prestationsförmågan i botten. Trötthetsnivån den första vaknatten vid 05-tiden på morgonen är betydligt svårare än den man får av en normaldos med sömnmedel. Den svenska befolkningen sover mellan 7-9 timmar / dygn. Ett par procent av befolkningen är naturliga långsovare som behöver 10-11 timmars sömn för att bli utvilade. Kvällsmänniskor är mer “flexibla” i sina sovvanor och klarar av nattarbete bättre än morgonmänniskor. Idag är 7 procent av Sveriges befolkning sjukskrivna pga. stress och andra psykiska påfrestningar. Hur vi upplever en situation, hur stressade vi blir, beror på hur hjärnan tolkar situationen. Den i sin tur påverkas av tidigare erfarenheter, utbildning, personlighetsdrag och stöd i omgivningen.</p>

<p>Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt. Det finns olika teorier hur man bör äta nattetid och vi redovisar en del av dessa i arbetet. Vi beskriver kroppens näringsämnen och deras individuella uppgifter i kroppen för att läsaren skall få en bred kunskap i ämnet kost. Vätskans betydelse för att människokroppen skall fungera optimalt har också behandlats. Kosttillskott och måltidsersättare är något som många hört talas om, men inte riktigt vet vad det innebär och vi har försökt reda ut begreppen. För att visa på vad vi anser är exempel på bra kost har vi sammanställt och gjort förslag på hur man kan äta under en dag och även gjort ett för nattarbete. Vi har huvudsakligen inhämtat fakta från böcker skrivna av Fredrik Paulun, en av Sveriges främsta näringsfysiologer, samt Internet. För att bredda vårt material har vi använt oss av Anders Graneheim, en av Sveriges bästa bodybuilders och mycket kunnig inom ämnet kost, som en källa för att få in empirisk synvinkel i vårt arbete.</p>

<p>Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera. Man kan på kort sikt klara ett sömnbortfall på 1-2 timmar per dygn. Sömnbrist påverkar bl.a. koncentrations- och prestationsförmågan. Som skiftarbetande polis kan det ibland vara mycket svårt att tillgodose dessa sömnbehov. Sjukdomar som är vanliga vid skiftarbete är t.ex. mag- tarmsjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Det tillhör inte ovanligheten att poliser drabbas av dessa sjukdomar bl.a. på grund av att de arbetar mycket skift. Skiftarbete medför att det är svårt att sköta sin kosthållning på ett optimalt sätt. Det finns olika teorier om hur man ska äta på natten. För att göra ett bra jobb som skiftarbetande polis ska man planera sin sömn, motionera regelbundet, sluta röka, undvika övervikt och sköta sin kosthållning.</p>

<p>Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning. Möjligheterna för polismannen att påverka sitt arbete är begränsade. Det framkommer även att många har svårt att prata om känsliga saker, och att förtroendet för de överordnade cheferna är bristfälligt. I polisens samverkansavtal tas många av de områden upp som poliserna är missnöjda med, och det finns även förslag till lösningar. En av våra slutsatser blir således att i teorin om samverkansavtal ser det väldigt bra ut, men när det skall implementeras i verkligheten så är det inte lika lätt att få det att fungera. Vi tror att den enskilde polismannens möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation är en viktig faktor för att motverka utbrändhet, tristess och passivitet. De olika polismyndigheterna har en skyldighet att i största möjliga mån tillmötesgå varje enskild polismans krav och önskemål, och skapa ett arbetsklimat där ”det höga taket” verkligen kan existera.</p>

No description available.

<p>Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, få ökad kunskap och förståelse för hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lärares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lärare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gällande resurser till skolan och det stöd som eleverna förväntades få i sin skolgång. Flertalet lärare upplevde bristande feedback från elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd från arbetskamrater. Samtliga lärare upplevde att bristande kunskap förelåg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lärarna, i denna studie, är medvetna om att några av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan.</p>