Studien undersökte sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställningsform och arbetslivserfarenhet. Undersökningen belyste även hur kvinnor inom ett verksamhetsområde i en kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Ett bekvämlighetsurval gjordes (n=130, 122 kvinnor och 8 män) och instrumentet som användes var en förkortad version av QPS Nordic 34 + (Arbetslivsinstitutet, 2000) där Cronbach’s alfanivån låg mellan 0,71 – 0,83 på de subskalor som användes. Envägs (One-Way) ANOVA visade signifikanta skillnader mellan tidsbegränsat – och tillsvidareanställda gällande arbetskrav (p=0,002). Analysresultatet visade även att arbetslivserfarenhet har en signifikant effekt i samband med arbetskrav (p = 0,04). De kvinnliga respondenterna skattade arbetskrav (M=3,06), social interaktion (M=4,06) och kontroll (M=2,89). Slutsatsen blev att de som har en tillsvidareanställning och mer arbetslivserfarenhet upplever högre arbetskrav och att de kvinnliga respondenterna inte anses ha ett ”spänt eller iso-spänt - arbete” enligt Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell.

No description available.

Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

Bakgrund: Behovet av sjuksköterskor är stort i Sverige och allt fler sjuksköterskor överväger att lämna sin yrkesprofession. Sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö är ett relevant ämne. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa positiva samt negativa faktorer i allmänsjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö. Metod: Litteraturstudien är systematiskt genomförd och har utgått ifrån Polit & Becks (2017) nio steg. Artiklarna är granskade med kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Litteraturstudien består av 7 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat är uppdelat i tre huvudkategorier: Gemenskap, stöd och sjuksköterskors självständighet. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat framkom det att stöd, gemenskap och sjuksköterskors självständighet var faktorer som påverkade sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö positivt och negativt.

The purpose of the study is to bring clarity to what impact social relations have on the working climate at the workplace. Here the focus is on the employees and their experiences as well as definitions of working environment, working climate and social relations. Since there is a problem with sick leave in society, where mostly women who work closely with people belong to the most affected occupational group, there are reasonable grounds for letting assistant nurses and preschool teachers be part in this study. Previous research and theoretical perspectives show the importance of highlighting the significance of social relations for the psychosocial working environment at the workplaces. Levi's interpretation of how employees relate to and interact with each other, as well as research on social relations in working life, have been contributing towards an increased understanding of the interpersonal relationships in working life. The synergy of the factors of enjoyment, trust, communication and community, forms the individual's experience of the working environment. A qualitative method has been applied, based on a constructivist perspective in order to capture the respondent’s experiences of social relations at the workplace. The data collection was done through semi-structured interviews with four assistant nurses and four preschool teachers.  The empirical material shows that social relations have an impact on the perceived working climate and working environment and thus also the well being at the workplace. In the result, factors concerning enjoyment, trust, communication and community were highlighted. That is factors within the theoretical concept of social relations and contributes in fostering well being at the workplace.

Syftet med arbetet var att undersöka om arbetsmiljön påverkar utvalda lärares hälsa i idrott och hälsa. Får lärarna den hjälp och stöd de behöver för att genomföra en god undervisning?   Metoderna som användes i arbetet var semistrukturerade intervjuer och observationer i naturliga miljöer. Intervjuerna hade en färdig intervjumall men följdfrågor tillkom utefter vilka svar de utvalda lärarna gav. Under observationerna följdes ett observationsschema där ljudnivå och när läraren talade till eleverna var i fokus. Det var fem lärare på olika skolor som medverkade i undersökningen. Alla medverkande lärare hade olika arbetslivserfarenheter och storleken på deras idrottssalar varierade. Innan intervjuerna och observationerna genomfördes fick lärarna välja om de ville medverka eller inte. De blev även informerade om de etiska aspekterna. Efter intervjuerna transkriberades de viktigaste delarna.   Resultatet visade att majoriteten av de medverkande lärarna känner sig stressade på grund av arbetsmiljön. Det berodde främst på storleken på idrottssalarna och undervisning i olika miljöer. Lärarna upplevde både positiv och negativ stress. Under observationerna noterade jag att ljudnivån var relativt hög under alla fem lektioner, främst när aktiviteterna var igång. Några av de medverkande lärarna i undersökningen ansåg att de får den hjälp och stöd de behöver från skolan för att genomföra goda lektioner. De fick hjälp i form av assistenter, hörselskydd och talförstärkare.

<p>Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt. Ledarens egenskaper är viktiga och ledarens pedagogiska förmåga spelar en stor roll i samspelet med medarbetare. Är ledaren en god förebild och kan kombinera visdom och makt på ett bra sätt och själv lever som man lär - då har man också goda chanser att lyckas med sitt ledarskap.</p>

<p><p>Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch. År 2007 skedde 3114 olyckor och 16 dödsfall. Många teorier och förklaringar har gjorts i olika publikationer som visar på problemet. En oro finns inom branschen som riktas mot den höga olycksstatistiken. Det kan vara svårt att lokalisera de brister som orsakar olyckor och ibland kanske man blundar för viktiga faktorer. Därmed uppstår svårigheter att uppnå den nollvision man har som mål för arbetsplatserna.</p><p>Denna studies syfte är att lokalisera problem och brister på NCC Construction hus Jönköpings byggarbetsplatser genom intervjuer, enkäter och arbetsplatsbesök. En analys av resultatet kommer att ge förslag till företagets fortsatta arbete att utveckla en säker och trygg arbetsmiljö. Studien fokuserar på hur människans attityder och psykologiska reaktioner leder till brister i säkerheten. Utifrån kontakten med de anställda kan vi sätta oss in i hur personerna påverkas och påverkar situationen på NCC arbetsplatser genom sin attityd och inställning. Olyckorna är i regel påverkade av hur den existerande arbetsmiljön ser ut på arbetsplatsen. En välmående arbetsplats med en stressfaktor som ligger på en acceptabel nivå för alla individer ger grund till en arbetsplats som är säker. Vid en lagom låg stressnivå är alla fokuserade och engagerade i vad som händer. En bra planering och bra ledning kan göra detta möjligt. Stress orsakas inte bara av tidsbrist utan även av en individs personliga välmående på arbetet. Informationen till de anställda är i hög grad betydelsefullt då en delaktighet och uppskattning för det man gör påverkar individer positivt.</p><p>NCC Construction hus i Jönköpings anställda har en bra attityd gentemot säkerheten och tycker att företagets engagemang och driv i sin utveckling av arbetsmiljön är god.</p><p>Slutsatsen av studien är att många olyckor beror på slarv eller okoncentration. Trots bra attityder till säkerheten begås många ”farliga” misstag som kan orsaka olyckor. Ämnet är aktuellt och viktigt att bearbeta. Mycket kan göras och många frågeställningar behöver ges svar på. Denna bransch som har så hög utsatthet och många riskmoment borde fundera på om priset den just nu betalar är värt det.</p></p>

The construction business is one of the most accident prone businesses in Sweden. In order to make it safer it’s vital that all employees of a company report all accidents and incidents that occur. This report intends through qualitative interviews, to analyze the knowledge and attitude towards incident reporting among the employees of the Swedish construction contractor JM. The goal of the thesis work is to hopefully contribute to an increase of employees’ awareness on those issues. This report also intends to analyze why not all of the occurring incidents are reported and which measures can be taken in order to increase the number of reported incidents. The study shows that the knowledge towards incidents and accidents is diverse among all employees. Many employees are having difficulties defining what incidents are to be reported and many craftsmen don’t know how and why they should report an incident. The major differences are on the one hand between craftsmen and white-collar workers, and on the other hand between senior employees and new recruits. In order to increase the number of reported incidents, JM can introduce incident report pads to be carried by their employees at all time. They can also continue educating their employees in why it’s important to report all incidents and how to complete a report.

Behovet av personal inom vård- och omsorg beräknas öka. Personal som arbetar i denna sektor står bakom de flesta av anmälningarna av arbetsskada. Det är betydelsefullt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö både för att främja anställdas hälsa och utveckla verksamheter. Personal inom äldreomsorg utför ett viktigt arbete för de äldre som är i behov av vård. Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetsklimatet och ha Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang - KASAM som teoretisk modell för att se vad som kan göras för att verka för ett gott arbetsklimat. Resultatet visar att den uppskattning personalen får av de boende gör att arbetet upplevs som meningsfullt. Det finns resursbrist i form av personalbrist men även ekonomiska enligt personalens utsagor vilket påverkar hanterbarheten. Personalen upplever att det finns få möjligheter att få utbildning i arbetet och att vidareutbildning i yrket inte lönar sig.