I den här uppsatsen kommer jag undersöka skyddskommitténs arbete gentemot arbetsmiljön för vårdpersonal inom äldreomsorgen i Karlstad från november 1976 till februari 1981. För att göra detta har jag använt mig av protokoll från sammanträde med socialförvaltningens åldringsvårdsavdelnings skyddskommitté, vilket jag hittade genom Karlstads kommunarkiv. Mina frågeställningar i denna studie har varit ”Vilka var problemen som identifierades av Skyddskommittén?” och ”Vilka åtgärder gjordes gentemot de problemen skyddskommittén uppmärksammade?”. Jag ville se hur arbetet med arbetsmiljöfrågorna har gått tillväga i och med att arbetsmiljölagen tillkom 1975 vilket gjorde att socialförvaltningens åldringsvårdsavdelning fick en skyddskommitté i Karlstad. Det jag kommit fram till i denna undersökning är att under dessa år så har det funnits en del problem med arbetsmiljön, där framförallt har mycket diskussioner kring arbetstätheten på natten förts genom åren, där något riktigt beslut ej tagits under den perioden jag har studerat, men som det ser ut så går det framåt mot en lösning genom att ha en jourpersonal insatt som utgår från Färjestadshemmet och det var även diskussioner om att ha två personal under natten på andra boenden. Diskrumsproblemet diskuteras under åren, där bland annat arbetet i fukten och trånga utrymmen varit problem men där det största problemet legat i ljudnivån som diskmaskinen ger ifrån sig. För att motverka ljudnivån så beslutas att man bör ha detta i åtanke vid framtida inköp av maskiner samt att man bör ställa sådana krav på fabrikanterna att sänka ljudnivån på diskmaskiner och även andra maskiner som låter mycket.  Dålig luftfuktigheten visade sig vara ett problem som varit svårlöst, där kommittén beslutat att det inte finns mycket man kan göra för att motbekämpa detta förutom att sänka temperaturen på hemmet och även införskaffa bladväxter som ska ha en positiv effekt för luftfuktigheten. Flera av problemen som uppmärksammas i protokollen förs vidare och man får därav inte veta hur problemen har lösts. För att se hur problemen har löst måste man ta del av andra förvaltningars protokoll, vilket jag ej har tagit del av i den här undersökningen då jag endast har fokuserat på socialförvaltningens åldringsvårds skyddskommittés protokoll.

Examensarbetet har utförts vid ABB Power Transformers i Ludvika i plåtverkstaden, där stora transformatorlådor svetsas ihop. Tillsammans med vår handledare på företaget utformades ämnet för examensarbetet att bedöma luftkvalitet och arbetsmiljö vid punktsvetsning i koppar. Det fanns misstanke om att exponeringen för koppar var hög och en utvärdering av luftkvaliteten behövde därmed göras. Ingen tidigare exponeringsmätning vid svetsning i koppar har genomförts i plåtverkstaden.   Syftet med examensarbetet var att utvärdera och komma fram till tre åtgärdsförslag för att skapa en bättre arbetsmiljö vid punktsvetsning samt att begränsa exponeringen av svetsrök som bildas vid svetsning i koppar. Tre åtgärder var företagets önskemål. En exponeringsmätning av luftföroreningar vid svetsning i koppar gjordes för att kontrollera halten av ämnen i svetsröken, i förhållande till de hygieniska nivågränsvärdena. Exponeringsmätningen gjordes personburet. Dessutom gjordes stationär mätning samt mätning med direktvisande instrument. Användning av skyddsutrustning och ventilationen granskades. I samband med exponeringsmätning genomfördes intervjuer.   Resultatet av exponeringsmätningarna har visat att det hygieniska nivågränsvärdet för koppar överstegs kraftigt vid punktsvetsning med MIGsvetsmetoden. Nivågränsvärdet för koppar är 0,2 mg/m3 och det högsta uppmätta värdet uppgick till 1,05 mg/m3, mätt utanför svetsvisiret. Utifrån observationer om användning av skyddsutrustning har det noterats att det finns tillgång till lämplig skyddsutrustning men att den inte används i den utsträckning som den borde. De tre åtgärdsförslag vi utvecklade är att; (1) införa rutiner för filterbyte med jämna mellanrum, (2) börja använda integrerade utsug i större utsträckning samt att (3) förbättra lokalens ventilation genom att installera deplacerande ventilation. De två beräknade åtgärdskostnaderna, åtgärd (1) och (2), följer företagets PayOff-princip på 3 år.   Examensarbetet ska bidra till att alla medarbetare i plåtverkstaden blir medvetna om de risker som exponering av svetsrök innebär, men även att de tänker på sin egen och andras säkerhet och hälsa i deras dagliga arbete samt vidtar åtgärder som effektivt minskar exponeringen av svetsrök. Att satsa på en bra arbetsmiljö innebär kostnader för exempelvis inköp av skyddsutrustning och utbildning om risker. Detta bör dock inte ses som en kostnad utan att det snarare är en investering på sikt, som förbättrar medarbetares hälsa och prestationsförmåga i arbetet. Avslutningsvis: Att satsa på en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö är en investering för att få ett väl fungerande och lönsamt företag! / This thesis has been carried out at ABB Power Transformers in Ludvika at the plate shop, where large transformer boxes are welded together. The topic of the thesis was formulated together with our supervisor at the company, to assess air quality and work environment at the spot welding of copper. Copper exposure was suspected to be high, and an evaluation of air quality was needed. No previous exposure measurements when welding in copper have been made in the plate shop.   The purpose of this study was to evaluate and come up with three proposals for actions to create a better working environment for spot welding as well as to limit exposure to welding fumes generated during welding of copper. An exposure measurement of air pollutants during welding of copper was done to evaluate copper exposure compared to threshold limit values of substances in welding fume. Exposure measurements were made with personal monitors. In addition, measurement with stationary equipment and measurement with directreading instruments. The use of protective equipment and ventilation were studied. In connection with measurements interviews were made.   The results of exposure measurements showed that the occupational exposure limit value for copper was exceeded considerably during the spot welding with the MIG welding process. The threshold limit value of copper is 0,2 mg/m3 and the highest value measured was 1,05 mg/m3, measured outside the welding shield. Based on observations on the use of personal protective equipment it has been noted that protective equipment is available but not used to desired extent. Three control actions are proposed; (1) routines to change the respiratory protective equipment filter regularly, (2) start using local exhaust integrated in the welding gun to a greater extent and (3) improve the ventilation in the plate shop by installing displacement ventilation. The calculated costs for two of the actions, action (1) and (2), fulfill the company's payoff principle of 3 years.   The thesis will contribute to making all employees in the plate shop aware of the risks that the work involves exposure to welding fumes. But even that they think of their own and others' safety and health in their daily work and adopt measures that effectively reduce exposure to welding fumes. To invest in a good working environment involves costs, such as protective and risk education. However, this should not be viewed as a cost but rather that it is an investment in the long run, that improve employee health and performance at work. In conclusion: To invest in a good physical and psychosocial work environment is an investment to get an efficient and profitable business!