This degree projekt deals with Skanska´s safety at the construction site with focus on personal safety equipment. The purpose of this dissertation is to examine how the rules of personal safety equipment are applied and experienced at Skanska´s construction sites. In October 2004 Skanska started a projekt to make the construction sites more safe. With use of a questionnaire we have made a survey at different construction sites. 80 questionaires have been handed out to Skanska´s employees in the southeast region. While they were handed out we conrolled if the employees at Skanska´s construction sites used head protection, easy visible clothing, safety shoes and identification cards. The result of the survey shows how the rules are applied. Differences can be seen in employees of different ages, types of labour and positions. The report also includes a list of all answers from the questionnaire. The result showed that over 90 % of the emplyees used head protection, easy visible clothing, safety shoes and identification cards always or almost all the time. Our visits to the construction sites confirm that result. Our visits and surveys also show that the employees are careless with eye-, ear-, and muuth protection. It also showed a lack of use of visitors identification cards and information to the visitors. The conclusion of this report is that Skanska´s information to the employees about how to use personal safety equipment is insufficient. To inform the emplyees about what the consequences will be if handling careless with personal safety equipment, could encourage them to always use it. / Detta examensarbete behandlar Skanskas säkerhet på deras arbetsplatser med tyngdpunkten på personlig utrustning. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur regler om användande av personlig skyddsutrustning följs och upplevs på Skanskas arbetsplatser. Skanska har i oktober 2004 infört ett program för säkrare arbetsplatser som vi i examensarbetet granskar. Vi har med hjälp av en enkät som vi tagit fram för detta ändamål gjort undersökningar på olika arbetsplatser. 80 enkäter har delats ut bland Skanskas anställda i region sydost. I samband med att enkäterna delats ut har användandet av huvudskydd, varselkläder, skyddsskor och företagskort kontrollerats bland de som befinner sig på arbetsplatsen. Undersökningen har berört Skanskas Väg och anläggnings-, Husbyggnads- och byggservice verksamhet. Resultatet av enkätundersökningen visar hur svaren skiljer sig mellan de olika verksamheterna inom företaget, mellan olika åldersgrupper, mellan arbetsledning och yrkesarbetare. Rapporten innehåller dessutom en sammanställning av samtliga svar på enkäten. Av resultatet på enkätundersökningen framkommer att användandet av huvudskydd, varselkläder och skyddsskor är bra vilket även bekräftats av våra besök på arbetsplatserna. Både av enkäterna och av våra kontroller på arbetsplatserna framgår att respondenterna däremot är mindre noggranna med användningen av personlig skyddsutrustning så som ögonskydd och andningsskydd. Samtidigt visar kontrollerna att Skanskas underentreprenörer är sämre på användning av huvudskydd och varselklädsel än Skanskas egna anställda. Besöken visar även att det förekommer slarv med besökskvittenser och säkerhetsinformation på företagets arbetsplatser. Slutsatsen av denna rapport är att Skanskas information till sina anställda gällande när och hur olika former av personlig utrustning ska användas uppfattas bristfällig. Att undervisa de anställda om de konsekvenser som slarv med personlig utrustning leder till skulle vara ett sätt att motivera dem till flitigare användning av den personliga utrustningen.

<p>This degree projekt deals with Skanska´s safety at the construction site with focus on personal safety equipment. The purpose of this dissertation is to examine how the rules of personal safety equipment are applied and experienced at Skanska´s construction sites.</p><p>In October 2004 Skanska started a projekt to make the construction sites more safe. With use of a questionnaire we have made a survey at different construction sites. 80 questionaires have been handed out to Skanska´s employees in the southeast region. While they were handed out we conrolled if the employees at Skanska´s construction sites used head protection, easy visible clothing, safety shoes and identification cards.</p><p>The result of the survey shows how the rules are applied. Differences can be seen in employees of different ages, types of labour and positions. The report also includes a list of all answers from the questionnaire. The result showed that over 90 % of the emplyees used head protection, easy visible clothing, safety shoes and identification cards always or almost all the time. Our visits to the construction sites confirm that result. Our visits and surveys also show that the employees are careless with eye-, ear-, and muuth protection. It also showed a lack of use of visitors identification cards and information to the visitors.</p><p>The conclusion of this report is that Skanska´s information to the employees about how to use personal safety equipment is insufficient. To inform the emplyees about what the consequences will be if handling careless with personal safety equipment, could encourage them to always use it.</p> / <p>Detta examensarbete behandlar Skanskas säkerhet på deras arbetsplatser med tyngdpunkten på personlig utrustning. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur regler om användande av personlig skyddsutrustning följs och upplevs på Skanskas arbetsplatser. Skanska har i oktober 2004 infört ett program för säkrare arbetsplatser som vi i examensarbetet granskar. Vi har med hjälp av en enkät som vi tagit fram för detta ändamål gjort undersökningar på olika arbetsplatser. 80 enkäter har delats ut bland Skanskas anställda i region sydost. I samband med att enkäterna delats ut har användandet av huvudskydd, varselkläder, skyddsskor och företagskort kontrollerats bland de som befinner sig på arbetsplatsen. Undersökningen har berört Skanskas Väg och anläggnings-, Husbyggnads- och byggservice verksamhet.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar hur svaren skiljer sig mellan de olika verksamheterna inom företaget, mellan olika åldersgrupper, mellan arbetsledning och yrkesarbetare. Rapporten innehåller dessutom en sammanställning av samtliga svar på enkäten.</p><p>Av resultatet på enkätundersökningen framkommer att användandet av huvudskydd, varselkläder och skyddsskor är bra vilket även bekräftats av våra besök på arbetsplatserna. Både av enkäterna och av våra kontroller på arbetsplatserna framgår att respondenterna däremot är mindre noggranna med användningen av personlig skyddsutrustning så som ögonskydd och andningsskydd. Samtidigt visar kontrollerna att Skanskas underentreprenörer är sämre på användning av huvudskydd och varselklädsel än Skanskas egna anställda. Besöken visar även att det förekommer slarv med besökskvittenser och säkerhetsinformation på företagets arbetsplatser.</p><p>Slutsatsen av denna rapport är att Skanskas information till sina anställda gällande när och hur olika former av personlig utrustning ska användas uppfattas bristfällig. Att undervisa de anställda om de konsekvenser som slarv med personlig utrustning leder till skulle vara ett sätt att motivera dem till flitigare användning av den personliga utrustningen.</p>

Ombord på fartyg transporteras, hanteras och används farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön är fartygsbefälen. Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga ombord förhåller sig till skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att skyddsutrustning används på rätt sätt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att fartygsbefälen är medvetna om att de är ansvariga att se till att lagar och regler följs. De är medvetna om att de har en viktig roll och att de kan påverka säkerhetskulturen ombord. Faktorer som påverkar de ansvarigas attityd till kemiska hälsorisker enligt den här studien är lagar, påtryckningar från rederiet, egna erfarenheter, yttre kontroller som till exempel vettinginspektion och att de värnar om besättningens hälsa.

Härdplaster är en hälsovådlig produkt om den hanteras på ett felaktigt sätt. Sjömän tillhör en yrkesgrupp som använder denna produkt i sitt arbete ombord på olika fartyg. Det har visat sig från andra studier att andra yrkesgrupper inte tar nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda sig mot härdplaster. Mot bakgrund till detta var syftet i denna studie att ta reda på hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster och dess risker ombord. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer bestående av avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar. Intervjuerna var strukturerade efter olika förvalda frågor inordnade efter olika temata samt med låg standardisering. Utfallet visade i stort sätt samma attityd bland respondenterna. Resultatet visade att rekommenderad personlig skyddsutrustning inte användes i någon större utsträckning vid hantering av härdplaster. Det framkom att den enskilt största faktorn till detta samt respondenternas attityd till det, påverkades av den övriga besättningens attityd och beteende. Respondenternas förhållningssätt förstärktes av att de önskade vara till lags och göra ett bra arbete. Övriga faktorer som påverkade var svårtillgänglighet till skyddsutrustning, attityd till riskerna med härdplaster, plats och exponeringstid. / Thermosetting plastic is a toxic product if handled in a wrong way. Seaman belongs to a group of workers that use this product in their profession on board ships. It has been shown from other studies that workers from other professions do not take necessary safety precautions to protect themselves against thermosetting plastic. Therefore, the purpose of this study was to find out the attitude towards thermosetting plastic work and its risk involved. The study is based on eight interviews with graduating students from the Master Mariner Program in Kalmar. The structure of the interviews was organized after different predetermined questions with low standardization. The result showed basically the same attitude among the respondents. Also, the result showed that recommended personal protective equipment was generally not used consistently during thermosetting plastic work. The main reason for this was the influence from other crews’ attitude and behavior. It is likely that the respondents’ attitude were enhanced by their willingness to comply with procedures onboard. Other factors that influenced their behavior were the lack of easy access to equipment, attitude and perception towards the risks with thermosetting plastic, the location and length of exposure.

Bakgrund: År 2020 drabbades världen av en ny pandemi, coronaviruset SARS-CoV-2 [COVID-19]. Då COVID-19 främst sprids via droppsmitta ökade användandet av skyddsutrustning samtidigt som distanseringen mellan ambulanssköterskan och patienten ökade i syfte att minska smittspridningen. Hur patienter som smittats av COVID-19 upplever sin vårdrelation i det prehospitala omhändertagandet utifrån de psykosociala behoven såsom delaktighet, kommunikation och information är inte kartlagt. Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur patienter med COVID-19 upplever vårdrelationen utifrån de psykosociala behoven i det prehospitala omhändertagandet. Metodbeskrivning: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes under mars 2021 där resultatet testats mot “Psykosociala behov” i det teoretiska ramverket Fundamentals Of Care [FOC]. Nio informanter (varav sex män) från ett universitetssjukhus i Mellansverige deltog. Huvudresultat: Informanterna upplevde ett positivt omhändertagande genom att ambulanspersonalen involverade, informerade samt gav ett tryggt bemötande. Informanterna upplevde också att de blev sedda och lyssnade på och att de fick tillfredställande information kring omhändertagandet. Även social kompetens hos ambulanspersonalen upplevdes som extra viktigt. Några informanter upplevde minskade möjligheter att påverka sin delaktighet kring sin vårdsituation. Brister inom kommunikation kunde i vissa fall härledas till ambulanspersonalens skyddsutrustning. Slutsats: Trots ökade skyddsbarriärer mellan ambulanspersonalen och patienten upplevde majoriteten av informanterna en god vårdrelation utifrån de psykosociala behoven i FOC. Fler studier krävs för att kartlägga detta fenomen ytterligare.

Introduktion/Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 110 000 patienter årligen av vårdskador där vårdrelaterade infektioner räknas som en vårdskada. Patienter enligt patientsäkerhetslagen ska skyddas mot vårdskador. Det primära målet för vården är att reducera lidande. Följsamhet till riktlinjer för handhygien och användning av personlig skyddsutrustning är bland de viktigaste åtgärderna för att förhindra vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom hälso- och sjukvården. Forskningsområde kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till användning av personlig skyddsutrustning. Metod: Denna litteraturstudie är metodiskt genomförd enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Sammanställningen i resultatet bestod av 12 artiklar innehållande 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar samt 2 artiklar av mixad metod. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till användning av personlig skyddsutrustning var; individuella faktorer, kunskapsnivå, utbildning, tillgång till utrustning, material, säkerhetskultur och tidsbrist. Slutsats: Flera faktorer kan påverka sjuksköterskors följsamhet till användning av personlig skyddsutrustning. Kontinuerlig utbildning och praktisk träning av användning till personlig skyddsutrustning ger en högre följsamhet. För att uppnå en högre kunskapsnivå krävs engagemang, ansvarstagande och ett gott samarbete från alla yrkesprofessioner inom hälso- och sjukvård.

Hema – Historical European Martial Arts – eller historisk fäktning är en relativt ny sport baserad på historiska manualer. Faktumet att Hema representerar orustad strid innebär att utrustning inte är tillräckligt bra för att både skydda och ge full rörlighet. Detta leder till många skador, särskilt skador som involverar händerna. Eftersom långsvärdet är det mest populära vapenslaget inom Hema hade detta projekt som mål att utveckla en ny handske för långsvärdsfäktning genom en användarcentrerad designprocess. En undersökning gjordes för att undersöka användarens preferenser och beteende som sedan ledde till en designbrief. Denna brief agerade sedan som grund för resten av projektet. I slutet av projektet blev en prototyp tillräckligt färdig för att påbörja tester men den kunde inte testa alla aspekter på grund av svårigheter med materialet. Alla krav från briefen kunde därför inte bemötas. Under arbetets gång framgick det att det eventuellt finns ett beteende gällande riskkompensering kopplat till utrustningen som används. Bättre skydd kanske leder till mer risktagande och hårdare hugg mot varandra och därmed fler skador. Det kan vara en idé att sänka känslan av säkerhet för att ändra beteende men allt hade behövt vidare undersökning.

Introduktion: Under 1970-talet kom den yrkesmässiga exponeringen i samband med behandling med antineoplastiska läkemedel (ANL) i fokus. Exponeringen kan uppstå vid beredning, administrering, hantering av spill, avfall och utsöndring från patient. Vid långvarig exponering eller enstaka högdos exponeringar av dessa läkemedel finns en förhöjd risk för genetiska skador och/eller cancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de orsaker som bidrar till att sjuksköterskan exponeras för ANL i tjänsten. Metod: Litteraturstudien genomfördes med utgångspunkt i Polit och Becks struktur för arbete med litteraturstudier i nio steg. Databaser som användes för litteratursökning var Cinahl och PubMed. Databearbetningen av materialet från litteratursökningen utfördes med en induktiv ansats. Resultat: Fem teman i materialet framträdde varefter resultaten bearbetades. Identifierade teman var arbetsmiljö &amp; arbetskultur, riktlinjer &amp; säkerhetsrutiner, utbildning &amp; uppföljning, attityd &amp; följsamhet samt kultur &amp; kontext. Utifrån dessa undergrupper framträdde två huvudteman till varför sjuksköterskor exponeras för ANL i tjänsten: organisatoriska orsaker samt personliga orsaker. Slutsats: För en mer säker hantering av ANL för sjuksköterskor är det viktigt att det finns ett tydligt stöd från organisationen i form av riktlinjer, kontroller, uppföljning, utrustning och utbildning. En ökad kunskap ger en positiv påverkan på attityder till användning av personlig skyddsutrustning vid hantering.

This report is a final thesis project written at the Technical University of Jönköping and was done in cooperation with the company Sundström Safety AB. The project discussed in this report is about product development, where two concepts are to be developed from two existing lightweight hoods SR 561 and SR 562. Lightweight hoods are a protective device used in critical environments. Lightweight hoods are used in chemical environments to protect the user from the hazardous environment. The current products are considered to be slightly hard to use in case of equipping and removing the products, and therefore Sundström Safety AB wants to develop new concepts for these two products. Standards that restrict and claim the product are specified by the company and a literature review is made on these to define the requirements on the product. These requirements are compiled and on the basis of them, concepts are created by following the design process. Different methods such as brainstorming and idea sketching are used to generate concepts that are then screened with screening methods such as Pugh's matrix. After only two concepts remain, a concept for a reusable lightweight hood and a one- time use hood concept, a final prototype is made. This prototype is made on the reusable concept as it has the most features. The prototype is manufactured using 3D printing as well as other plastic details. The concepts created in this report may be used for Sundström Safety AB in the development of the current products. The concepts can give an idea of how new products can be developed and inspires to new solutions of the lightweight hoods.

This report reflects the work environment and personal safety atNCC's job site Sky City Office One (SCOO). The purpose was toexamine the workers usage of the personal safety equipment. Thisstudy also aims to identify whether there are any so-calledsuccess factors that could be linked to SCOO. Furthermore, thereport examines if there are any elements that NCC could improve.This study also aspires to give an improved understanding of thework environment at the job site.The chosen method consisted of surveys and interviews with themanagement staff and the Swedish and Latvian workers. The resultswere analyzed according to relevant literature and then presented.In a second step, the identified success factors were listed. Thereport concludes with suggestions for improvement.The result of this study demonstrates a difference between theSwedish personnel hired by NCC and the Latvian workers.Differences were mainly ascertained in the workers attitudetowards the work environment but also in the question of whetherlanguage barriers exist between the workers.The identified success factors were mainly good leadership, thehigh experience level amongst the workforce and NCC's concept of"Time out" which is aimed at the improvement of the workersattitude towards potentially dangerous situations.In the final chapter, improvements of the NCC worksite aresuggested and a future recommendation for improved safety of NCCworksites is given.