Hälsa är ett av fyra konsensusbegrepp inom vårdvetenskaplig teoribildning, som på ett övergripande plan bygger upp den teoretiska basen för vårdandet. Ett vårdvetenskapligt patientperspektiv inbegriper även ett intresse för vårdarna. Studier om vårdarna, deras kompetens och erfarenheter av specifika vårdsituationer, bidrar till att utveckla vårdarens välbefinnande, men bidrar också till att patienterna får en bättre vård. Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är dock oförutsägbar och omgiven av osäkerhet, till exempel riskfyllda vårdmiljöer i samband med en pandemi. Syftet i föreliggande studie är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av det prehospitala vårdandet av patienter under pågående pandemi. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och med åtta öppna intervjuer. I resultatet presenteras huvudkategorin Osäkert och riskfyllt för patient och vårdare. Vårdandet under pågående pandemi kan på en övergripande nivå förstås som ett risktagande, det finns en ovisshet beträffande smittorisk inför varje nytt vårdmöte. Det prehospitala vårdandet blir osäkert i förhållande till egen hälsa men också i förhållande till den drabbade patienten som möts med ett avståndstagande bakom skyddsutrustning istället för ett inbjudande vårdmöte. Ambulanssjuksköterskan förhåller sig följsamt till ny kunskap som revideras samt ett förändrat vårdande som börjar ta form. Trots egen exponering för potentiell fara drivs ambulanssjuksköterskan av en idealbild av ett vårdande förhållningsätt och att vilja hjälpa människor oavsett sjukdomstillstånd. Resultatet byggs upp av följande sex generiska kategorier: Vårdsammanhang, Kunskapsprocess, Skyddsmedvetenhet, Patientmötet bakom masken, Egen utsatthet samt Anpassning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att under en pågående pandemi blir vårdandet av patienter som misstänks ha en smittsam sjukdom riskfyllt både för patient och vårdare.

När Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige förstärktes och förändrades hygienrutinerna inom ambulanssjukvården och heltäckande skyddsutrustning infördes. Tidigare forskning visar att skyddsutrustning är avgörande för att minska smittspridning vid utbrott av allvarliga luftvägsinfektioner. Dock kan skyddsutrustning påverka vårdsituationen och samspelet mellan människor negativt. Detta på grund av att den kan upplevas som skrämmande och orsaka såväl psykiskt som fysiskt obehag samt problem med att kommunicera. Kommunikation, vårdande möten och vårdande samtal anses avgörande för att mötet mellan livsvärldarna ska bli gott och en god vårdsituation uppstå. Syftet med studien var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar vårdsituationen när heltäckande skyddsutrustning används under Covid-19- pandemin. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tolv ambulanssjuksköterskor intervjuades. Resultatet visar att skyddsutrustningen påverkade ambulanssjuksköterskornas identitetsuppfattning, skrämde patienter och försvårade verbal och icke-verbal kommunikation. Den orsakade både psykiskt och fysiskt obehag samt gav upphov till etiska dilemman. Skyddsutrustningen utgjorde ett hinder i vårdsituationen som försvårade mötet mellan patientens och ambulanssjuksköterskans livsvärld. Humor, förvarning och information kunde till viss del motverka de negativa effekter skyddsutrustningen hade på vårdsituationen. Det fanns ett fåtal positiva aspekter med skyddsutrustningen. Dessa bestod i att lukt och smuts i mindre utsträckning störde vårdandet, möjlighet att dölja sina känslor och att ambulanssjuksköterskans förhållningssätt till hygienrutiner förändrades. Ny skyddsutrustning som inte skadar kommunikationen, är bekvämare, mer hållbar och bättre anpassad behöver utformas. Humor och information kan underlätta svåra vårdsituationer och generera delaktighet. Etisk träning och diskussion kan vara av vikt för att ambulanssjuksköterskan skall känna sig bättre förberedd på etiska dilemman.

Ansiktstäckande skyddsutrustning har blivit en del av ambulanssjuksköterskors skydds-utrustning under pågående pandemi orsakad av SARS-CoV-2. Skyddsutrustningen syftar till att skydda både patient och vårdare från smittspridning. Ansiktstäckande skyddsutrustning har visat sig kunna försvåra kommunikationen mellan ambulanssjuksköterska och patient. Fungerande verbal och icke-verbal kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en god patientrelation. Genom icke-verbala handlingar såsom ansiktsuttryck och tonläge kan vårdaren signalera välvilja och trygghet. Hinder i kommunikationen kan resultera i professionella fel vilket är ett hot mot patientsäkerheten. Syftet med aktuell studie är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av hur kommunikationen med patienter påverkas vid användning av ansiktstäckande skyddsutrustning. Metoden är kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys och induktiv ansats där 10 ambulanssjuksköterskor har intervjuats. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskor upplever ansiktstäck-ande skyddsutrustning som ett hinder i mötet med patienten då både verbal och icke-verbal kommunikation försämras, vilket leder till att negativa känslor upplevs. Skyddsutrustningen gör att ambulanssjuksköterskor uppfattar sig själva som anonyma och skrämmande för patienten. Den försämrade kommunikationsförmågan är en konsekvens för vårdrelationen och patientsäkerheten. För att lyckas med patientkommunikationen har ambulanssjuksköterskor utvecklat nya strategier. För ambulanssjuksköterskor är välfungerande kommunikation en viktig komponent för att kunna säkerställa en god och säker vård.

Covid-19 har drabbat en stor del av världens befolkning och prehospitala sjuksköterskor är mitt i smittans front och vårdar patienter med akut behov av sjukvård. Vårdandet av patienter med konstaterad eller misstänkt covid-19 sker i olika miljöer och även i trånga utrymmen inne i ambulansen. Nya riktlinjer vid användning av skyddsutrustning har uppdaterats under pandemins utveckling och blivit en stor del av vårdandet. Tidigare forskning betonar vikten av användning av skyddsutrustning vid utsatthet av smitta hos sjukvårdspersonalen. Covid-19 har bedömts som riskklass tre vilket innefattar smittämnen som kan medföra allvarliga konsekvenser där smittspridningen är stor och möjligheten att förebygga eller bota är begränsade. De prehospitala sjuksköterskornas utsatthet och rädsla vid vårdmötet kan leda till ökad stress vilket kan öka risken för ohälsa. Rädslan och stressen kan vara en ökad risk till att omvården av patienter med covid-19 försämras. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med covid-19 prehospitalt. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes där tio sjuksköterskor som arbetar prehospitalt intervjuades. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever olika dimensioner av känslor, rädsla för sin egen utsatthet och hälsa, men även oro av att föra smittan vidare till familjemedlemmar. Det framkommer även att skyddsutrustningen blivit en vardag för sjuksköterskor att arbeta och bidrar till en ökad trygghet under pandemin, men den beskrivs även utgöra en påfrestning i form av fysiska samt psykiska besvär. Skyddsutrustningen upplevdes även som en barriär och bidrog till kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterskor och patient under vårdmötet.

Bakgrund: Att arbeta i en miljö där hälsofarlig rök och risk för smitta förekommer innebär en risk för operationssjuksköterskans hälsa. På universitetssjukhuset finns riktlinjer om när mun- och andningsskydd ska användas. Syfte: Att undersöka om operationssjuksköterskorna på universitetssjukhuset har fullgoda kunskaper om sjukhusets riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Att undersöka förutsättningarna för operationssjuksköterskorna att kunna följa riktlinjerna, deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighet samt vilka faktorer som avgör operationssjuksköterskornas val av mun- och andningsskydd. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med tvärsnittsdesign och kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till operationssjuksköterskor på universitetssjukhuset vilka är verksamma på operationssal. För att bli godkänd i sin kunskap krävdes att respondenten hade 100 % rätta svar på kunskapsfrågorna. Data från enkäterna hanterades deskriptivt och analyserades med Mann Whitney u-test och Chi-två-test. Resultat: Hos 62 % fanns inte fullständiga kunskaper om universitetssjukhuset riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Vidare upplevde 60 % att riktlinjerna inte är lättillgängliga. Resultatet visade att 24 % ansåg sig alltid kunna följa riktlinjerna. Slutsats: Resultatet visar att kunskapen gällande riktlinjerna är ofullständig vilket innebär att en stor del av operationssjuksköterskorna i studien riskerar sin hälsa i sitt arbete. För att operationssjuksköterskorna ska kunna uppdatera sina kunskaper bör universitetssjukhuset utforma tydligare riktlinjer angående mun- och andningsskydd i ett samlat dokument. / Background: OR nurses work in a place where there is hazardous smoke and contagion. This represents a risk to their health. The teaching hospital has guidelines for when to use facial protective devices. Aim: To see if the OR nurses at the teaching hospital have complete knowledge about the hospital guidelines regarding facial protective devices, and to study the OR nurses’ ability to follow the guidelines. The study will also determine the nurses’ perception of the availability of the guidelines and which factors determine the OR nurses’ choice of facial protective devices. Method: This is a descriptive questionnaire study with a cross-sectional design and a quantitative approach. The questionnaires were distributed to OR nurses who work in the operating room. In order to pass the test about the guidelines the respondent had to get 100 % correct answers. Data from the questionnaire were described and analyzed using Mann Whitney U test and Chi-square test. Result: Of the OR nurses, 62 % were lacking complete knowledge about the guidelines regarding facial protective devices. Furthermore, 60 % perceived the guidelines as not easily accessible. The result showed that 24 % always considered themselves to be able to follow the guidelines. Conclusion: The result shows a lack of knowledge regarding the guidelines. This means that a big part of the OR nurses in this study risk their health at work. To enable the OR nurses to update their knowledge, the teaching hospital should develop clearer guidelines on facial protective devices in one single document.

Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god komfortnivå. För sågskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning är det främst den termiska komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga. Resultatet har ställts mot konstruktionsvariablerna kvadratmetervikt och masktäthet med hjälp av linjär regression för att eventuella samband skulle framträda. Vidare har en enkätundersökning utförts med syfte att ge en bild av hur användaren av textil sågskyddsutrustning i form av sågskyddsbyxor uppfattar komforten eller bristen därav i ett sådant plagg. Resultatet av materialtesterna tyder på en stor variation vad gäller de testade egenskaperna. Störst var variationen i vätskeledningsförmåga och därefter ångmotstånd. Lägst var variationen i luftgenomsläpplighet. Genomgående var att inget material var bäst eller sämst i alla tester, utan materialen fick spridda placeringar räknat över de tre testmetoderna. Resultatet för de två foder som var med i testerna tyder på att val av foder kan få stor betydelse. Framförallt för vätskeledningsförmågan, där skillnaden mellan de två fodren var som störst. Resultatet av enkäten tillsammans med den genomförda litteraturundersökningen visar på att just termisk komfort är av största betydelse för användaren av textil sågskyddsutrustning. Det trots att även andra komfortbrister nämndes av de som svarade på enkäten. Genom att branschen anammar och arbetar vidare med resultatet av det här arbetet skulle lägsta nivån för termisk komfort hos sågskyddstextil kunna stiga. Dessutom skulle arbetet kunna bidra till en ökad medvetenhet hos branschen kring riskerna med för låg termisk komfort i skyddsutrustning. / Program: Textilingenjörsutbildningen

<p>”Nästa generations ryggskydd” är ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Stefan Ytterborn på POC Sweden i Stockholm.</p><p>POC är ett företag som satsar på att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidåkare för att förhindra allvarliga skador. Då utrustningen och åkstilen ständigt blir mer extrem måste även skyddsutrustningen utvecklas för att ge så bra och smidigt skydd som möjligt.</p><p>Uppdraget har gått ut på att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidåkning. Denna problemformulering har varit väldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.</p><p>Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador. Att det inte finns några befintliga skydd mot dessa skador på marknaden har gjort att researcharbetet har blivit en stor del i projektet.</p> / <p>”The next generation of spine protection” is a degree project in the Innovation and design engineering program at the University of Karlstad. The employer is Stefan Ytterborn at POC Sweden in Stockholm.</p><p>POC is a company that works towards developing new and efficient protection for alpine skiers to prevent serious injuries. Both the equipment and the way people ski are getting more and more extreme and therefore new protection must be developed to offer as good and flexible protection as possible.</p><p>The assignment has been to develop a product or method to protect the spine at alpine skiing. Due to the openness of the problem there has been a lot of scope during the idea generating and product developing phase.</p><p>This degree project has resulted in a product that protects the spine against the increasingly frequent damage, the compression injury. Due to the lack of existing protection against these types of damages on the market the research phase has been a big part of the project.</p>

”Nästa generations ryggskydd” är ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Stefan Ytterborn på POC Sweden i Stockholm. POC är ett företag som satsar på att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidåkare för att förhindra allvarliga skador. Då utrustningen och åkstilen ständigt blir mer extrem måste även skyddsutrustningen utvecklas för att ge så bra och smidigt skydd som möjligt. Uppdraget har gått ut på att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidåkning. Denna problemformulering har varit väldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning. Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador. Att det inte finns några befintliga skydd mot dessa skador på marknaden har gjort att researcharbetet har blivit en stor del i projektet. / ”The next generation of spine protection” is a degree project in the Innovation and design engineering program at the University of Karlstad. The employer is Stefan Ytterborn at POC Sweden in Stockholm. POC is a company that works towards developing new and efficient protection for alpine skiers to prevent serious injuries. Both the equipment and the way people ski are getting more and more extreme and therefore new protection must be developed to offer as good and flexible protection as possible. The assignment has been to develop a product or method to protect the spine at alpine skiing. Due to the openness of the problem there has been a lot of scope during the idea generating and product developing phase. This degree project has resulted in a product that protects the spine against the increasingly frequent damage, the compression injury. Due to the lack of existing protection against these types of damages on the market the research phase has been a big part of the project.

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera användningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd används för att hindra hår och partiklar att falla ner på sterilt område. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stänk av kroppsvätskor och användandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skärskador. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor.  Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvärsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrågades med stöd av ett strukturerat frågeformulär. Resultat: På två operationsavdelningar i Stockholms län utfördes 240 observationer. Hjälmmössa valdes vid samtliga observationer inom ortopedi och vid mindre än hälften av övriga tillfällen. Ögonskydd valdes i mycket liten utsträckning av operatörer med motiveringen att de var obekväma. Operationssjuksköterskor valde att använda ögonskydd vid mer än hälften av observationerna med säkerhet som motivering. Dubbla handskar valdes vid 232 av 240 tillfällen. Slutsats: Mössa valdes för att den var bekväm och hjälm för att den rekommenderades. Ögonskydd valdes sällan. Förekomsten av att välja att använda dubbla handskar var god. Klinisk betydelse: Denna studie visar behov av information och utbildning om risken för smittoöverföring under operation. Fler och mer utförliga lokala riktlinjer för personlig skyddsutrustning skulle kunna öka användningen av hjälm och ögonskydd. / Background: Local guidelines are supposed to regulate the use of personal protective equipment to reduce the risk of transmission of infection between patients and staff during surgery. Headwear prevents hair and debris from falling down on the sterile field. Eyewear protects the eye mucosa from splashes of body fluids and the use of double gloving reduces the risk of blood contamination from sharps injuries. Objective: The aim of this study is to investigate the preoperative choices and motives of headwear, protective eyewear and gloves for surgeons and surgical nurses. Method: This is an empirical, descriptive study with cross-sectional design, examining the choices and motives of headwear, protective eyewear and gloves. Surgical nurses and surgeons were observed and questioned using structured questionnaires’. Results: A total of 240 observations were conducted in two surgical wards in the province of Stockholm. The staff chose to wear surgical helmets in all orthopedic surgeries and in less than half of the other surgical procedures. Surgeons did not choose to were protective eyewear, claiming they were uncomfortable. In more than half of the observations surgical nurses wore protective eyewear motivated by security reasons. Double gloving occurred in 232 occasions out of 240. Conclusion: Surgical helmets were chosen due to recommendations. Other types of headwear were chosen because they were comfortable. Eye protection was rarely chosen. The occurrence of double gloving was good. Clinical significance: This study demonstrates the need for information and education regarding the risk of transmission of infection during surgery. More and detailed local guidelines for personal protective equipment could increase the use of helmets and eye protection.

På uppdrag av Lindevalls i Östersund har material till skyddsmadrasserstuderats och undersökts för att ta reda på hur förbättringar kan göras. Syftetmed studien har varit att identifiera material och materiella strukturer attanvända i skyddsmadrasserna. Målet med projektet har varit att hitta en bättrelösning än vad som används i dagens skyddsmadrasser med hjälp av tester,materialstudier och lämplig teori. Den slutgiltiga lösningen skall, precis somdagens, inneslutas med en PVC-väv och kräver minst lika bra kraftupptagningsförmåga.Tester kopplat till projektet, har varit avgränsade till endast småskaligaprototyper för att vara anpassad till tillhandahållen testutrustning. Projektethar genomförts i sex olika etapper, förstudie, produktspecificering,prototypgenerering och tester, prototyputvärdering och val samtdetaljkonstruktion och konfigurering. Förstudien och produktspecificeringen gavinformation hur marknaden förhåller sig och vad som skulle genomföras.Prototypgenereringen har drivits framåt med hjälp av prototypdrivenproduktutveckling med stöd från kravspecifikation. Med kontinuerlig utvärderingmed beställare och tester, har etappen “loopats” efter uppdatering av kravspecifikation.En slutgiltig prototyp identifierades efter att den uppfyllt krav och önskemåli etappen prototyputvärdering och val, för att sedan tas vidare tilldetaljkonstruktion. P.g.a. för hög produktionstid skapades en skärmall för atteffektivisera produktion av prototyp, i syfte att minska produktionskostnaden.Slutsatsen av projektet är att projektets syfte och mål har granskats med hjälpav tester och undersökningar. Dock har målet som var att finna en bättre lösning,inte uppfyllts då dagens lösning anses bättre. / On behalf of Lindevalls in Östersund materials forprotective mattresses have been studied and investigated to find out howimprovements can be done. The purpose of the study has been to identifymaterials and material structures for use in the protection mattresses. Thegoal of the project was to find a better solution than what’s used in currentprotective mattresses through using tests, material studies and theory. Thefinal solution, like today's, will be enclosed with a PVC fabric and requiresat least as good power absorption capacity. Tests linked to the project havebeen limited to small-scale prototypes to be adapted to accessed testequipment. The project has been carried out in six stages, preliminary studies,product specification, prototype production and testing, prototype evaluationand selection, detailed design and configuration. The pilot study and productspecification provided information on how the market relates and what should beperformed. Prototype production has been driven forward by using theprototype-driven product development with the support of the requirementspecification. With continuous evaluation with clients and tests, the stage hasbeen "looped" after updating requirement specification. A finalprototype was identified after meeting key requirements and requests in thestage selection, to proceed to detail construction. Because to high productiontime a cutting template was created to streamline prototype production, inorder to reduce production costs. The conclusion of the project is that the project'spurpose and goal have been examined by means of tests and surveys. However, thegoal of finding a better solution has not been met because the solution usedtoday is considered better. / <p>År och termin: 2017 VT</p><p>Datum för betyg: 2017-09-18</p>