Background. The amount of waste generated each year is increased, research indicates that 79 % of plastic waste is dumped in landfills, 12% to incinerated and 9% of the plastics are recycled. At the beginning of the year 2020, an increase in personal protective equipment (PPE) was noted as a direct result of the Covid-19 pandemic that spread around the world. As a foundation to the waste problem in society, VolvoGroup presented its zero mission goals. The zero missions goals were to be captured in a problem space provided by Volvo. A problem space that students at Blekinge Institute of Technology and Stanford University were set out to find a solution to. Objectives. The objectives of this thesis were through the Design Thinking strategy to find solutions that are circular and applied as a PSS. The goal is to apply a circular system of which Volvo Group can apply in their line of work, also to transition this solution into other areas, e.g. healthcare. Methods. For research measures, the Design Research Methodology was used to frame the research and Design Thinking to frame the design process. Results. The result presented is a machine that can provide Volvo Group or healthcare with circular single-use gloves. The circular aspects are enabled by a certain material, allowing the created system to be circular. The system is applied as a product-service system, enhancing the availability of gloves in either healthcare or inside Volvo Group. Conclusions. The circular system applied as a PSS satisfies the goals by Volvo Group by reducing waste generated, increasing availability of protective equipment, thus increasing the safety of users in need of PPE. The created circular system has the potential to be applied in other areas than waste management and healthcare, which can be proved through future research. / Bakgrund. Mängden sopor som slängs ökar för vart år som går. Forskning visar att79% av all plast som slängs går till deponi, 12% går till förbränning och resterandemängd plast (9%) återvinns. Under år 2020 har förbrukningen av skyddsartiklar av engångstyp ökat på grund av den Covid-19-pandemi som bröt ut i början av året. Den ökade förbrukningen har sin tur medfört nedskräpning av skyddsartiklar i naturen i en ökad omfattning. Till följd av detta har Volvo Group utformat ett uppdrag i syfte att få hjälp med att nå sin nollvision. Visionen innebär att utsläpp, olyckor och produktionsstopp ska upphöra helt och hållet. Uppdraget tilldelades en gruppstudenter på Blekinge Tekniska Högskola och Stanford University. Studenterna fick i uppgift att angripa problemet och komma med en lösning som uppfyller företagets nollvision. Syfte. Syftet med denna rapport är att genom design thinking- strategin finna en lösning som kan skapa ett cirkulärt system och appliceras som ett produkt-servicesystem (PSS). Målet är att kunna applicera detta system inom Volvo koncernen, men att även kunna presentera möjligheten att göra systemet tillämpningsbart inom sjukvården. Metod. I rent forskningssyfte användes Design Research Methodology för att rama in forskningen som skedde parallellt med utvecklingsprocessen. Utvecklingsprocessen följde ramarna för Design Thinking som presenterar olika typer av verktyg för design och utveckling av en produkt. Resultat. Det resultat som presenteras i denna rapport är ett cirkulärt system applicerat i en form av en PSS. Det som möjliggör detta system är ett material som tillåter reproduktion av engångshandskar som går att applicera inom sophanteringsindustrin. Detta indikerar även på att ett likande system kan medföra att sjukvården kan bli självständig i sitt användande av skyddsutrustning. Slutsatser. Ett cirkulärt system som uppfyller Volvos nollvision genom att skydda deras arbetare sluter ett kretslopp för en typ av skyddsutrustning. Det leder även tillökad tillgänglighet av utrusning. Detta system har potentialen att appliceras inom sjukvården i form av ett centraliserat system på sjukhus som tillför mindre enheter med tillverkade handskar.

Bakgrund: Pandemin orsakad av Covid-19 har tvingat intensivvården till stora omställningar. Som del av restriktioner för att reducera risk för smittspridning måste skyddsutrustning användas vid patientkontakt med smittad patient. Användandet av skyddsutrustning har introducerat tankar på hur den vårdande relationen mellan patient och intensivvårdssjuksköterska påverkats.  Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av hur arbetet i skyddsutrustning under pågående pandemi påverkat den vårdande relationen med patienten. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex intensivvårdssjuksköterskor. Intervjuerna låg vidare till grund för analys enligt tolkande fenomenologisk analys (IPA).  Resultat: Fyra överordnade teman framträdde ur analysen. I temat fokus på kommunikation framkom olika sätt skyddsutrustningen påverkat kommunikationen. Upplevelsen av avskärmning framkom i temat fokus på distans där närhet uttrycktes som avgörande för en vårdande relation. I temat fokus på lidande beskrevs hur skyddsutrustningen inverkat på lindrande beröring men också att den kan orsaka lidande. Känslor av otillräcklighet i den vårdande relation och maktlöshet inför att inte förmå förändra eller påverka framkom i temat fokus på känslor.  Slutsats: Skyddsutrustningen påverkar den vårdande relationen. Skyddsutrustningen reducerar möjligheten till etablering av vårdande relation vilket riskerar minska patientens möjlighet till delaktighet. Behov föreligger av ytterligare forskning om påverkan med fokus på prevention. Ett organisatoriskt medvetande om skyddsutrustningen inverkan på den vårdande relationen kan ligga till grund för interventioner ämnade att reducera dess negativa påverkan. / Background: The pandemic caused by COVID-19 has forced the intensive care to make several adjustments. As part of restrictions to prevent spread of infection personal protective equipment (PPE) has to be used when in contact with infected patients. The use of PPE has introduced questions of its impact on the caring relationship between the patient and intensive care nurse.  Aim: The aim with this study was to illustrate the intensive care nurses experience of how working in PPE during the pandemic has affected the caring relationship with the patient.  Method: Semi- structured interviews was conducted with six intensive care nurses. The interviews served as data for an interpretative phenomenological analysis (IPA).  Results: Four superior themes emerged from the analysis. In the theme focus on communication emerged different way of which the PPE has affected communication. The experience of being shielded emerged in the theme focus on distance where closeness was expressed as essential. In the theme focus on suffering was the PPE´s impact on touch described and also its potential cause of suffering. Emotions of inadequacy in regards to the caring relationship and powerlessness in regards of not being able to change or affect emerged in the theme focus on emotions.  Conclusion: The caring relationship has been affected by the use of PPE. PPE reduces the possibility of establishing a caring relationship which endangers the patient’s active participation. There is need for further research about affect with focus on prevention. An organizational awareness regarding PPE´s effect on the caring relationship could lay the foundation for interventions supposed to reduce its negative impact.

I december 2019 rapporterades de första fallen av ett virus benämnt som covid-19 i Wuhan, Kina. Viruset sprider sig snabbt och i takt med den okontrollerade spridningen blir också trycket på sjukvården allt högre. Samtidigt som vården gör allt i sin makt för att räcka till så rapporteras det om global brist på skyddsutrustning. Tillverkningen av ett kirurgiskt munskydd, från fiber till färdig produkt, består av ett omfattande system och kräver material av specifika fibrer som framställs i avancerade processer. Att skapa ett munskydd som besitter möjligheten för återanvändning hade varit ett alternativ i syfte att minska risk för att munskydd tar slut samtidigt som engångsförbrukning minimeras. Syftet med denna studie är att studera och analysera materialval, framställning, konstruktion och krav för kirurgiska munskydd. Studien syftar också till att undersöka alternativa möjligheter till att skapa ett återanvändbart munskydd. Val av metod för insamling av material har haft sin utgångspunkt i litteraturstudier av främst vetenskaplig karaktär. Då ämnet är högaktuellt har nyhetsartiklar från betrodda dagstidningar varit av värde. Intervjuer av kvalitativ läggning genomfördes i syfte att skapa en överskådlig inblick i vårdarbetet. Ett kirurgiskt munskydd fungerar som en skyddande barriär mot överföring av smittämnen mellan personal och patient och är generellt uppbyggt i tre olika lager. Det inre lagret, mittenlagret, är tillverkat genom en process kallad nonwoven meltblown medan de två yttre lagren, det övre och det undre, tillverkas genom en process kallad nonwoven spunbond. Dessa tre lager kalendreras sedan samman och bildar själva filtermediet som därefter veckas och sys i en konverteringslinje. Munskydd är en engångsvara och slängs direkt efter användning. Nawar Kadi, som är professor på Textilhögskolan i Borås, arbetar för tillfället med ett projekt som syftar till att utveckla ett delvis tvättbart munskydd som fungerar att återanvända. I dagsläget finns många aspekter att beakta och frågor att besvara innan projektet går att förverkliga i praktiken men med rätt förutsättningar, ekonomisk stöttning och framförallt beprövade metoder med bakomliggande forskning är möjligheten till att skapa ett återanvändbart munskydd inte långt borta. / In December 2019, the first cases of a virus called covid-19 were reported in Wuhan, China. The virus is spreading rapidly and in connection with the uncontrolled spread, the pressure on healthcare is also increasing. At the same time as healthcare is doing everything in its power to suffice, a global lack of protective equipment is reported. The manufacture of a surgical face mask, from fiber to finished product, consists of a comprehensive system and requires materials of specific fibers produced in advanced processes. Creating a face mask that possesses the possibility of reuse would have been an alternative with the aim of reducing the risk of face mask ending while minimizing disposable consumption. The purpose of this study is to analyze material selection, manufacture, construction and requirements for surgical face masks. The study also aims to explore alternative ways of creating a reusable face mask. The choice of method for collecting material has been based on literature studies of a primarily scientific nature. As the topic is highly current, news articles from trusted newspapers have been of value. Qualitative interviews were conducted with the aim of providing a clear insight into the healthcare work. A surgical face mask serves as a protective barrier against the transmission of infectious agents between staff and patients and is generally constructed in three different layers. The inner layer is made by a process called nonwoven meltblown, while the two outer layers, the upper and the lower, are made by a process called nonwoven spunbond. These three layers are then calendered together to form the filter media, which is then pleated and seamed in a converting line. The surgical face mask is a disposable item and is discarded immediately after use. Nawar Kadi, who is a professor at Textilhögskolan in Borås, is currently working on a project aimed at developing a partially washable face mask that thus functions to reuse. At present, there are many aspects to consider and questions to answer before the project can be realized in practice but with the right conditions, financial support and proven methods with underlying research, the possibility of creating a reusable face mask is not far away.

Examensarbetet har utförts vid ABB Power Transformers i Ludvika i plåtverkstaden, där stora transformatorlådor svetsas ihop. Tillsammans med vår handledare på företaget utformades ämnet för examensarbetet att bedöma luftkvalitet och arbetsmiljö vid punktsvetsning i koppar. Det fanns misstanke om att exponeringen för koppar var hög och en utvärdering av luftkvaliteten behövde därmed göras. Ingen tidigare exponeringsmätning vid svetsning i koppar har genomförts i plåtverkstaden.   Syftet med examensarbetet var att utvärdera och komma fram till tre åtgärdsförslag för att skapa en bättre arbetsmiljö vid punktsvetsning samt att begränsa exponeringen av svetsrök som bildas vid svetsning i koppar. Tre åtgärder var företagets önskemål. En exponeringsmätning av luftföroreningar vid svetsning i koppar gjordes för att kontrollera halten av ämnen i svetsröken, i förhållande till de hygieniska nivågränsvärdena. Exponeringsmätningen gjordes personburet. Dessutom gjordes stationär mätning samt mätning med direktvisande instrument. Användning av skyddsutrustning och ventilationen granskades. I samband med exponeringsmätning genomfördes intervjuer.   Resultatet av exponeringsmätningarna har visat att det hygieniska nivågränsvärdet för koppar överstegs kraftigt vid punktsvetsning med MIGsvetsmetoden. Nivågränsvärdet för koppar är 0,2 mg/m3 och det högsta uppmätta värdet uppgick till 1,05 mg/m3, mätt utanför svetsvisiret. Utifrån observationer om användning av skyddsutrustning har det noterats att det finns tillgång till lämplig skyddsutrustning men att den inte används i den utsträckning som den borde. De tre åtgärdsförslag vi utvecklade är att; (1) införa rutiner för filterbyte med jämna mellanrum, (2) börja använda integrerade utsug i större utsträckning samt att (3) förbättra lokalens ventilation genom att installera deplacerande ventilation. De två beräknade åtgärdskostnaderna, åtgärd (1) och (2), följer företagets PayOff-princip på 3 år.   Examensarbetet ska bidra till att alla medarbetare i plåtverkstaden blir medvetna om de risker som exponering av svetsrök innebär, men även att de tänker på sin egen och andras säkerhet och hälsa i deras dagliga arbete samt vidtar åtgärder som effektivt minskar exponeringen av svetsrök. Att satsa på en bra arbetsmiljö innebär kostnader för exempelvis inköp av skyddsutrustning och utbildning om risker. Detta bör dock inte ses som en kostnad utan att det snarare är en investering på sikt, som förbättrar medarbetares hälsa och prestationsförmåga i arbetet. Avslutningsvis: Att satsa på en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö är en investering för att få ett väl fungerande och lönsamt företag! / This thesis has been carried out at ABB Power Transformers in Ludvika at the plate shop, where large transformer boxes are welded together. The topic of the thesis was formulated together with our supervisor at the company, to assess air quality and work environment at the spot welding of copper. Copper exposure was suspected to be high, and an evaluation of air quality was needed. No previous exposure measurements when welding in copper have been made in the plate shop.   The purpose of this study was to evaluate and come up with three proposals for actions to create a better working environment for spot welding as well as to limit exposure to welding fumes generated during welding of copper. An exposure measurement of air pollutants during welding of copper was done to evaluate copper exposure compared to threshold limit values of substances in welding fume. Exposure measurements were made with personal monitors. In addition, measurement with stationary equipment and measurement with directreading instruments. The use of protective equipment and ventilation were studied. In connection with measurements interviews were made.   The results of exposure measurements showed that the occupational exposure limit value for copper was exceeded considerably during the spot welding with the MIG welding process. The threshold limit value of copper is 0,2 mg/m3 and the highest value measured was 1,05 mg/m3, measured outside the welding shield. Based on observations on the use of personal protective equipment it has been noted that protective equipment is available but not used to desired extent. Three control actions are proposed; (1) routines to change the respiratory protective equipment filter regularly, (2) start using local exhaust integrated in the welding gun to a greater extent and (3) improve the ventilation in the plate shop by installing displacement ventilation. The calculated costs for two of the actions, action (1) and (2), fulfill the company's payoff principle of 3 years.   The thesis will contribute to making all employees in the plate shop aware of the risks that the work involves exposure to welding fumes. But even that they think of their own and others' safety and health in their daily work and adopt measures that effectively reduce exposure to welding fumes. To invest in a good working environment involves costs, such as protective and risk education. However, this should not be viewed as a cost but rather that it is an investment in the long run, that improve employee health and performance at work. In conclusion: To invest in a good physical and psychosocial work environment is an investment to get an efficient and profitable business!

Introduktion: Nästan 6,5 miljoner människor har mist sina liv i Covid-19. Barnmorskan har stöd i lagen att ha en säker arbetsplats och ska inte bli smittad av Covid-19 på arbetsplatsen. Patienten har stöd i lagen och ska inte bli smittad av Covid-19 på sjukhuset. Barnmorskan ska ge patienten en säker vård och arbetsgivaren har en skyldighet att verktyg finns till detta. Syfte: Syftet var att beskriva hur barnmorskor upplevde smittskyddssäkerheten för sig och sina patienter på förlossningar under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod: Intervjustudie med 6 barnmorskor på förlossningar. Innehållsanalys med manifesttolkning. Resultat: Barnmorskor har upplevt att de varit oskyddade på sin arbetsplats för de har inte haft en säker skyddsutrustning eller tillgång till en säker skyddsutrustning. De har inte upplevt att munskydd och visir kommer att skydda dem mot Covid-19. Barnmorskor har inte upplevt att patienterna varit skyddade då det inte funnits en säker skyddsutrustning, man har inte testat alla, friska och sjuka patienter har inte separerats. Barnmorskor har inte upplevt stöd från chefer för att kunnage en säker vård. Brister i smittskyddssäkerheten har skapat etiska dilemman där barnmorskor varit rädda för att bli smittade eller för att smitta patienterna. De har tvivlat gällande sitt yrkesval då deras hälsa riskeras. Slutsats: Barnmorskor måste få tillgång till en säker skyddsutrustning. Barnmorskor måste få tillgång till verktyg såsom, testning, kohortvård, separera friska och sjuka patienter så att de kan ge patienterna en säker vård. Staten måste bidra till organisationers och samhällets health literacy. Chefer måste stötta barnmorskor att bedriva en säker vård. / Introduction: Almost 6.5 million people have lost their lives to COVID-19. The midwife has support in the law to have a safe workplace and must not be infected by COVID-19 in the workplace. The patient has support in the law and should not be infected by COVID-19 when they need care in the hospital. The midwife must provide the patient with safe care and the employer has an obligation to provide the midwife with tools for this. Aim: The aim was to describe how midwives experienced the safety of infection control for themselves and for their patients during deliveries during the COVID-19 pandemic in Sweden. Methods: Interview study with 6 midwives at births. Content analysis with manifest interpretation. Results: Midwives have experienced that they were unprotected in their workplace because they did nothave safe protective equipment. They have not experienced that mouth guards and visors will protect them against COVID-19. Midwives did not feel that the patients were protected as there was no safe protective equipment, everyone was not tested, healthy and sick patients were not separated. Midwives have not experienced support from managers to be able to provide safecare. Shortcomings in infection prevention safety have created ethical dilemmas where midwives have been afraid of becoming infected or of infecting the patients. They have doubts about their choice of profession as their health is at risk. Conclusion: Midwives must have access to safe protective equipment and a safe workplace. Midwives must have access to tools such as, testing, cohort care, separating healthy and sick patients so they can provide patients with safe care. The state must contribute to the health literacy of organizations and society. Managers must support midwives to provide safe care.