Rapporten ”Utveckling av infästningar för fallskyddsräcken” är ett produktutvecklingsprojekt skrivet av Douglas Karlsson. Examensrapporten är en kandidatavhandling för ”högskoleingenjörsprogrammet innovationsteknik och design” vid Karlstads universitet i kursen ”Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design”. Projektets uppdragsgivare var Roofac Safety AB. Deras verksamhet är inriktad på fallskyddssystem där de både utvecklar och säljer produkter som personligt fallskydd för klättring med linor och fallskyddsräcken. Det här projektet är utfört inom verksamheten för fallskyddsräcken och inom det området har projektets fokus legat på fallskyddsräckens fästen och infästningar. För att installera fästena idag måste de svetsas fast. Svetsoperationen är en tidsförbrukande process som kräver specialkompetens i form av en certifierad svetsare. Det medger också en viss skada på hallbyggnationens lodräta balkar. Huvudmålet blev att hitta en ny konstruktionslösning. En lösning som skulle minska tidsåtgången det tar att fästa fästena med en så liten materialpåverkan som möjligt på stålbalkarna med koncentration på hallbyggnationer. Hallbyggnationer är den huvudsakliga byggnadsform där fästena svetsas fast. I arbetet med utvecklingen har projektet följt designmetodiken med metoder som kreativitetsprocesser. Projektet har även följt produktutvecklingensprocessen som har inkluderat elimineringsmatriser och feleffektsanalys som failure mode and effekts analysisk (FMEA). Projektets lösning och resultat blev en fästanordning där infästningsanordningen utgörs i form av permanenta magneter. Med hjälp av permanenta magneter så får man en låg installationstid och man undviker att få någon negativ inverkan på stålbalkarna. En livscykelanalys (LCA) är gjord för varje huvudkomponent till det nya fästessystemet. En rapid upper limb assessment (RULA) har också blivit gjord vilket är en ergonomisk analys för att se att det nya fästet är användarvänligt. / This exam report “development of fixings for fall protection railings” is a product development project of Douglas Karlsson. The exam report is a Bachelor of Science thesis for the “Study Programme in Innovation and Design Engineering” at Karlstad University in the course “Degree Project of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering”. The project was assigned of the company Roofac Safety AB. Fall protection systems is their main occupation and they develop and produce equipment that includes products like personal fall protection for sling climbing and fall protection railing systems. This project has been done in the section of fall protection railings and in this area the project has been focusing on the railing fastener fixings. To install the fastener today you have to weld. The welding operation is a time consuming process and it needs special competence of a certified welder. It will also make some damage to the buildings steel beam. The main goal of the project was to find a new construction design solution. A solution that would sink the duration of time it takes to fixate the fasteners with as little impact as possible on the steel beams and concentrated on hall constructions. Hall constructions are the general building form where the welded fasteners are installed.  In the work of development the project followed the design methodology with methods like creativity processes. The project did also follow the process of product development which includes elimination matrices and failure mode and effects analysis (FMEA). The projects solutions and results are a fastening device where the fixings device in form of permanent magnets. The permanent magnets have a low installation time and do no material impact to the buildings steel beam. A life circle analysis (LCA) has been done for every main component of the new fastener system. A rapid upper limb assessment (RULA) has also been done which is an ergonomic analysis to see if the new fastener is user-friendly.

Utbildningen sjökaptensprogrammet i Sverige består av 180 högskolepoäng och är en fyraårig utbildning med 360 dagar fartygsförlagd utbildning. På fartygen utsätts personerna ombord för ett flertal risker under arbetet. För att undvika olyckor måste personerna som arbetar vara medvetna om de risker som existerar. Syftet med denna studie var att se om riskmedvetenheten utvecklas för studenter. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär. Ämnet skyddsutrustning användes som indikator i arbetet. Intervjuer genomfördes med studenter som läser sista året på sjöfartshögskolan i grupper om två. Resultatet påvisar att riskmedvetenheten har ökat hos de tillfrågade men att de fortfarande ignorerar risker på grund av tidsbrist eller grupptryck. Respondenterna är medvetna om riskerna som existerar men väljer att ignorera dem trots kunskapen de har.

Brist på skyddsutrustning har i historien uppkommit under perioder då stora sjukdomsutbrott har drabbat delar av världen och vården inte har haft resurser nog för att möta de krav som uppstått. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur brist på skyddsutrustning inom vården kan påverka patientsäkerheten. Metod: En integrerad litteraturöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 13 studier som granskades och analyserades. Av dessa var sju studier kvalitativa, fyra studier kvantitativa och två studier av mixad metod. Resultat: Fyra faktorer om hur brist på skyddsutrustningen påverkar patientsäkerheten kunde identifieras: konsekvenser av brist på skyddsutrustning, vikten av resurser och kompetens, ledarskapets betydelse samt lösningar och hinder. Slutsats: Brist på skyddsutrustning utgör ett hot mot patientsäkerheten på flera nivåer, mer forskning samt högre kvalitet på forskning behövs för att möta detta problem i framtiden.

Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, värderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har då det gäller användningen av personlig skyddsutrustning.

Bakgrund Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning. Metod  Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Resultat  Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler). Slutsats  För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning. / Introduction Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment. Aim  To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department. Method  The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material. Results  Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises). Conclusions  To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.

Bakgrund och problemformulering: Första fallet av SARS-Co-2 rapporterades i Kina i slutet på år 2019 och tidigt år 2020 förklarades smittspridningen av viruset vara en pandemi. I frontlinjen av pandemin finns ambulanssjuksköterskan som dagligen möts av utmaningarna som pandemin innebär. Det går inte att med säkerhet fastställa vilka patienter som bär på viruset vilket innebär att samtliga patienter måste betraktas som potentiella smittbärare. Ambulanssjuksköterskan arbetar nära patienten och ofta i trånga utrymmen vilket innebär en ökad risk för smittspridning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hur vårdandet av patienten påverkas under COVID-19 pandemin. Metod: För att besvara syftet genomfördes en intervjustudie med induktiv innehållsanalys. Urvalet innefattade sex ambulanssjuksköterskor. Resultat: Ambulanssjuksköterskorna beskrev att skyddsutrustningen har påverkat vårdandet genom att vården fördröjs, kommunikationen försvåras samt att vårdarbetet försvåras. Hygienrutinerna har ändrats och vården av patienterna påverkas i dels bedömning och behandling, dels i handläggningen av patienterna. Okunskap gällande det nya viruset skapade en osäkerhet. Resultatet påvisar även en rädsla för att bli smittade hos ambulanssjuksköterskorna. Diskussion och slutsats: COVID-19 pandemin har påverkat det prehospitala vårdandet av patienten på flera sätt. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att informationen och rutinerna gällande vården under pandemin var bristfällig vilket stämde överens med annan befintlig forskning. Upplevelsen av fysiska hinder och kommunikationssvårigheter som förekom under användning av skyddsutrustning var fynd som framkom även i tidigare forskning och slutsatsen gjordes att COVID-19 pandemin komplicerat vårdande av patienterna prehospitalt. Ökad beredskap inför framtida kriser och utveckling av skyddsutrustningen för att minska negativ påverkan på vårdarbetet är förslag på förbättringsarbete.

Purpose: Quartz dust is a serious problem on construction sites all over the world. Thefine-grained dust that is perceived as invisible for the naked eye, gets stuck in the exposed individual’s respiratory system where it in the long run can result in illness and in the worst scenario death. Silicosis, chronic obstructive pulmonary disease or lungcancer are all consequences related to exposure of quartz dust. During this study has ananalysis been implemented to find out how well known this problem actually is within the building industry and how prevented work is done to minimize quarts dust exposure. Method: To collect the correct type of information applicable for the studies goal has a qualitative study with a case study approach using interviews and surveys been performed. The interviews were directed towards the supervisors, while the surveys were given to the construction workers at three construction companies that were contacted. The reason being for this were to create an actual image of how the work is conducted in real life situations. The collected data was there after sorted and analysed with the theoretical frameworks implemented during the study to help with the validation and reliability of the finalized result. Findings: There is an existing connection between the lack of knowledge of the consequences of quartz dust, health aspects and the construction workers habits while working. There is also a finding in the flaws of the safety equipment’s design that contributes to the fact that workers decide to work without it even though the company’sregulations prohibit this. Implications: When safety equipment is overlooked the worker is exposed for multiple possible health aspects. To increase the workers understanding of the situation and develop the education process could result in an improvement to the situation. T odevelop the safety equipment could also contribute to the current situation. Limitations: Quartz dust is not a problem that’s only specified to the sites that are included in this study, this means that the result can be implemented far of this studies borders. The building industry is only one of many working habitats were quartz dust is problematic for the workers. Work routines concerning quartz dust may vary and be different depending on the occupational group and their relegations which can result that the studies result may not be applicable in detail.

Magnus Öhnström och Victor Göhlin studenter på Designingenjörsprogrammet vid Högskolan i Skövde har i samverkan med Hellberg Saftey AB studerat förbättringsåtgärder för passivdämpande hörselskydd. Med mål att skapa en grundkåpa som kan anpassas för olika dämpningsgrader. För att uppnå detta har det gjorts en förstudie med en omfattande konkurrentanalys. Uppdraget har inneburit att testa och utvärdera kåpkonstruktion med kåpskal, volymring, tätningsring och absorbent. Från detta dras slutsatser med hjälp av en Akustisk Test Fixtur (ATF) i Hellbergs ljudlabb. Olika förbättringar kombineras till koncept som slutligen skickats till Tyskland för verifikation. Utifrån de erhållna resultaten sker en viss vidareutveckling av volymringen. / Magnus Öhnström and Victor Göhlin are two design engineer students from the University of Skövde. To obtain their bachelor in engineering they have completed a study for Hellberg Safety to improve the sound dampening effect in their passive earmuffs. The goal is a standard shell that can be optimized for different grades of sound dampening. In order to obtain knowledge a pilot study was performed. This included an analysis of one of the major competitor’s products. In order to reach the goal, the shell, absorber and cushion had to be examined. Modifications made were evaluated with an Acoustic Test Fixture (ATF) located in Hellbergs sound lab. Different modifications were combined, evaluated and sent to Germany for further evaluation. From the given results parts of the shell were further developed.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 tillkännagav världshälsoorganisationen covid-19 som en pandemi. Röntgenavdelningen är en central del i patientflödet på ett sjukhus inte minst under pandemin. Till röntgenavdelningen kommer misstänkta eller bekräftade covid-19 patienter. Detta gör att röntgensjuksköterskor utsätts för en stor risk att bli smittade på sitt arbete. Syfte: Syftet med enkätstudien var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö under covid-19 pandemin. Metod: Kvantitativ enkätstudie med 197 deltagande röntgensjuksköterskor från Sverige. Resultat: Över hälften av de svarande kände oro för att smittas av covid-19 på arbetsplatsen. Majoriteten ansåg att deras kollegor tog covid-19 på allvar samtidigt som över hälften svarade att deras kollegor inte tog emot covid-19 patienter, den vanligaste orsaken var att de tillhörde en riskgrupp. Mer än tre fjärdedelar uppgav att patienter med misstänkt covid-19 hade anlänt till röntgenavdelningen utan förvarning. Gällande skyddsutrustning ansåg nästan alla att det fanns helt eller delvis tillgång till på arbetsplatsen och endast en bråkdel valde att själva införskaffa egen. Mer än hälften upplevde att det fanns klara rutiner för omhändertagande av covid-19 patienter och en tiondel upplevde att det inte fanns några klara hygienrutiner för covid-19 patienter. Slutsats: Enkätstudien visar på betydelsen av tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas under en pandemi. Det visar även på betydelsen av att det finns adekvat skyddsutrustning vilket de allra flesta uppgav att det fanns. Vanligt förekommande var att patienter med misstänkt covid-19 anlände till röntgenavdelningen utan förvarning. Bristfälliga remisser var också förekommande, detta är något som måste förbättras. För att få mer kunskap om röntgensjuksköterskors upplevelse av att arbeta under covid-19 pandemin ser vi ett framtida behov av forskning i form av kvalitativa intervjustudier. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization announced covid-19 as a pandemic. The radiology department is a central part of the patient flow in a hospital, not least during the pandemic. Suspected or confirmed covid-19 patients arrive daily to the radiology department. This exposes radiographers for a great risk of becoming infected at work.Aim: The aim of the survey study was to investigate radiographers' experiences of their work environment during the covid-19 pandemic.Method: Quantitative survey study with 197 participating radiographers from Sweden.Results: More than half of the respondents felt anxious about being infected with covid-19 in their work. The majority considered that their colleagues took covid-19 seriously, while more than half answered that their colleagues did not receive covid-19 patients, mainly because they belonged to a risk group. More than three quarters stated that patients with suspected covid-19 had arrived in the radiology department without warning. Regarding personal protective equipment (PPE), almost everyone considered that there was full or partial access to PPE and only a fraction chose to acquire their own PPE. More than half felt that there were clear routines for the care of covid-19 patients and a tenth felt that there were no clear hygiene routines for covid-19 patients.Conclusion: The survey study shows the importance of clear guidelines for how the work should be conducted during a pandemic. It also shows the importance of having adequate PPE, which the vast majority stated was sufficient. It was common that patients with suspected covid-19 arrived in the radiology department without warning. Inadequate referrals were also common, which is something that needs to be improved. To gain more knowledge about radiographers' experience of working during the covid-19 pandemic, we see a future need to investigate this with qualitative interview studies.

Abstrakt Inledning: Nya coronavirus har under de senaste årtionden uppstått och bidragit till allvarliga luftvägssjukdomar. SARS-CoV-2 är det senaste coronaviruset och har brutit ut globalt som en pandemi. Sjukdomen har fått namnet COVID-19 och har orsakat ett högt antal dödsfall i många länder. Röntgensjuksköterskan är en av de första som träffar patienter med misstänkt eller bekräftad COVID-19 då röntgen är en viktig del i sjukdomens utredning. Striktare åtgärder måste vidtas för att förhindra smittspridning samt minska risken att fler människor insjuknar och dör. Syfte: Att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i Cinahl och PubMed. Resultat: Röntgensjuksköterskans åtgärder presenteras under tre teman: organisatoriska åtgärder, kompetensåtgärder för röntgensjuksköterskan och skyddsåtgärder mot viruset. Slutsats: Röntgensjuksköterskan riskerar att bli smittad och därmed föra smittan vidare till övriga samhället, så därför är det viktigt att korrekta skyddsåtgärder vidtas. För att minska smittspridning måste strikt införande av handhygien tillämpas och personlig skyddsutrustning som visir eller skyddsglasögon, ett N95 eller högre andningsskydd, skyddshandskar och långärmat förkläde användas. Coronaviruset utgör ett stort globalt hot mot folkhälsan och beslutsfattare måste förstå allvaret och påskynda striktare insatser, så att röntgensjuksköterskan kan hantera den pågående pandemin. / Abstract Introduction: Novel coronaviruses have emerged in recent decades and contributed to serious respiratory diseases. SARS-CoV-2 is the latest coronavirus and has spread around the world as a pandemic. The disease has been named COVID-19 and has caused a high number of deaths in many countries. The X-ray nurse is one of the first to see patients with suspected or confirmed COVID-19 as the X-ray examination is an important part of the disease investigation. Stricter measures must be taken to prevent the spread of infection and to reduce the risk of more people becoming ill and dying. Aim: To map and compile measures that the X-ray nurse can take to prevent the spread of coronavirus in the radiology department. Method: The degree project was conducted as a literature review based on 13 scientific articles searched in Cinahl and PubMed. Results: The X-ray nurse's measures are presented under three themes: organizational measures, competence measures for the X-ray nurse and protective measures against the virus. Conclusion: The X-ray nurse risks becoming infected and thus passing the infection on to the rest of society, therefore it is important that correct protective measures are taken. To reduce the spread of infection, strict hand hygiene requirements must be applied and personal protective equipment such as visors or goggles, an N95 or higher respiratory protection, protective gloves and a long-sleeved apron must be used. The coronavirus poses a major global threat to public health and policy makers need to understand the seriousness and accelerate stricter efforts so that the X-ray nurse can deal with the ongoing pandemic.