No description available.

Abstrakt Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifik texttyp och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska delar har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar. / Abstrákta Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Čálli leat davvisámegiella nubbegielas ja ruoŧagiella eatnigielas. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmmat ja ahte moadde morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit čuolbmái. Go kompleksiteahtta teavsttain lasiha ja gihput ja cealkagat šaddet guhkit ja viiddit de maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá veahkit čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái dát njulget šaddá eanet váttis čállis go cealkagat struktuvrra ja kompleksitehta lasiha.

Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Teavsttaid čállis lea davvisámegiella nubbingiellan ja ruoŧagiella eatnigiellan. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmma ja ahte muhtin morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit hástaleaddjit. Go kompleksiteahtta teavsttain lassána ja gihput ja cealkagat šaddet guhkibun ja viiddibun de dat maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahkki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá láidet čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái cealkagiid divvun ja njulgen šaddá váddáset go cealkagiid struktuvra ja kompleksiteahtta lassána. / Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifika texttyper och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten har haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska egenskaper och strukturer har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar.

Heritage languages are increasingly seen as a source of important insight in linguistics. Latvian has a long and under-researched history as a heritage language, with a heterogenous community of heritage speakers from two waves of migration in many countries including Sweden. A qualitative case study of a small written corpus identifies and analyses the key divergences in heritage Latvian in texts by nine preadolescent children that attend the complementary Latvian community school in Stockholm. Self-reported background information on language practices by study participants and their parents is used to estimate and compare their heritage language exposure level. This composite measure helps to evaluate the vulnerability of various areas of grammar to reduced language input. The observed language changes are analysed in the context of a recent study on Latvian language change in second-generation post-war immigrants to Sweden, earlier findings of contact-induced change in heritage Latvian in the USA as well as common features identified in other heritage languages. Changes attested in texts by several study participants and in previous studies are likely to point to common features of heritage Latvian. Recognition of their language as a heritage variety of Latvian can facilitate language maintenance efforts in the language community. / Arvsspråken ses alltmer som en källa till viktiga insikter inom språkvetenskap. Lettiskan har en lång och underutforskad historia som arvsspråk, med en heterogen gemenskap av kulturarvstalare från två migrationsvågor i många länder, inklusive Sverige. En kvalitativ fallstudie av en liten skriftlig korpus identifierar och analyserar de viktigaste avvikelserna i lettiska som arvsspråk i texter av nio barn i förpubertal ålder vilka alla går i den lettiska lördagsskolan i Stockholm. Självrapporterad bakgrundsinformation om språkbruk av studiedeltagarna och deras föräldrar används för att uppskatta och jämföra deras kontaktnivå med arvsspråket. Denna sammansatta indikator används för att utvärdera hur stor påverkan den minskade kontakten med språket har på olika grammatiska funktioner. De observerade språkförändringarna analyseras mot bakgrund av en nyligen genomförd studie om språkförändringar i lettiskan hos andra generationens efterkrigsinvandrare i Sverige, med en tidigare studie i USA om kontaktinducerade arvsspråksförändringar samt med gemensamma drag som identifierats i andra arvsspråk. Förändringar som observerats i flera av studiedeltagarnas texter och i tidigare studier pekar sannolikt på gemensamma drag i det lettiska arvsspråket. Om arvsspråket erkänns som en variant av lettiskan skulle det underlätta möjligheterna att underhålla språket i diasporans gemenskaper. / Etniskā mantojuma valodām lingvistikā tiek pievērsta arvien lielāka uzmanība. Latviešu valodai kā mantojuma valodai ir gara un maz pētīta vēsture. Saistībā ar vairākiem migrācijas viļņiem latviešu valoda ir mantojuma valoda daudzās pasaules valstīs, tai skaitā arī Zviedrijā. Šis pētījums veikts ar kvalitatīvu gadījuma analīzes metodi, izmantojot maza apjoma rakstveida teksta korpusu. Deviņu Stokholmas latviešu papildskolas audzēkņu rakstu darbos konstatētas un tālāk analizētas tipiskākās izmaiņas mantojuma latviešu valodā. Pētījuma dalībnieku un to vecāku sniegtās ziņas par valodu lietojumu izmantotas, lai novērtētu un salīdzinātu katra dalībnieka mantojuma valodas saskarsmes līmeni. Šis saliktais rādītājs palīdz novērtēt, cik lielu ietekmi uz dažādiem latviešu gramatikas moduļiem atstāj samazināta saskarsme ar latviešu valodu. Novērotās valodas izmaiņas tiek salīdzinātas ar rezultātiem nesenā pētījumā, kas analizē latviešu valodas izmaiņas otrās paaudzes pēckara imigrācijā Zviedrijā, kā arī ar senāku ASV latviešu valodas pētījumu un vispārējām etniskā mantojuma valodai raksturīgām pazīmēm. Izmaiņas, kas novērotas vairāku pētījuma dalībnieku darbos un iepriekšējos pētījumos, iespējams, norāda uz kopīgām iezīmēm, kas raksturīgas latviešu valodai kā mantojuma valodai. Izpratne par etniskā mantojuma valodu kā vienu no latviešu valodas paveidiem var palīdzēt uzturēt latviešu valodu diasporas valodas kopienās.