• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Dual number in the North Saami dialect of Ofoten and Sør-Troms

Kejonen, Olle January 2017 (has links)
This study deals with grammatical number in the North Saami dialect of Ofoten and Sør-Troms, Norway. Five informants were interviewed and the material was collected both through free speech and elicitation. The study shows that in this dialect, plural forms are used when referring to two individuals. One of the informants is able to produce personal pronouns in the dual, but even this informant usually uses plural forms when referring to two individuals. The material from Ofoten and Sør-Troms is also compared with material from the Guovdageaidnu, Gárasavvon and Čohkkiras dialects. In that material, three informants were interviewed. Furthermore, two previously undescribed reciprocal pronoun constructions are presented. / Dán čállosis guorahallo grammatihkalaš lohku Ufuohta ja Lulli-Romssa davvisámegielas. Vihtta informántta leat jearahallon ja materiála lea čoggojuvvon sihke ságastallamiin ja elisiteremiin. Guorahallan vuoseha ahte dan suopmanis gektet máŋggaidlogu hámiid go čujuhit guovtti olbmui. Okta informánta máhttá buvttadit persovnnalaš pronomeniid guvttiidlogus, muhto maiddái son geaktá dábálaččat máŋggaidlogu hámiid go čujuha guovtti olbmui. Materiála Ufuohtas ja Lulli-Romssas veardiduvvo maiddái materiálain Guovdageainnu, Gárasavvona ja Čohkkirasa suopmaniin. Dien materiálas leat golbma informántta jearahallon. Dasa lassin ovdanbuktojuvvojit čállosis guokte resiprohka pronomenkonstrukšuvnna mat sulastahttet davvisámi standárdagiela konstrukšuvnnaid, muhto mat eai ovdal leat govviduvvon.
2

Ovtta L2 sámegielčálli teavsttaid guorahallan gielalaš hástalusaid oaidninguovllus

Wågström Sevä, Linda Marie January 2022 (has links)
Abstrakt Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifik texttyp och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska delar har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar. / Abstrákta Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Čálli leat davvisámegiella nubbegielas ja ruoŧagiella eatnigielas. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmmat ja ahte moadde morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit čuolbmái. Go kompleksiteahtta teavsttain lasiha ja gihput ja cealkagat šaddet guhkit ja viiddit de maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá veahkit čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái dát njulget šaddá eanet váttis čállis go cealkagat struktuvrra ja kompleksitehta lasiha.
3

Ovtta nubbingielat sámegielčálli teavsttaid guorahallan gielalaš hástalusaid oaidninguovllus

Wågström Sevä, Linda Marie January 2022 (has links)
Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Teavsttaid čállis lea davvisámegiella nubbingiellan ja ruoŧagiella eatnigiellan. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmma ja ahte muhtin morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit hástaleaddjit. Go kompleksiteahtta teavsttain lassána ja gihput ja cealkagat šaddet guhkibun ja viiddibun de dat maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahkki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá láidet čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái cealkagiid divvun ja njulgen šaddá váddáset go cealkagiid struktuvra ja kompleksiteahtta lassána. / Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifika texttyper och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten har haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska egenskaper och strukturer har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar.

Page generated in 0.0419 seconds