This essay examines how asian- looking people in Sweden are being treated and if any patterns exist regarding experiences and events. Different perspectives will be illustrated with the help of a qualitative interview method. The essay’s theoretical framework is critical race theory and its core values, for example normalization and structural racism. Altogether, 18 semi-structured interviews were conducted. The result shows how the informants’ experiences indicate a certain risk to unfair treatment with reference to the essay’s theoretical framework.

No description available.

This thesis aims to understand Sinophobia in the context of post-racial, anti-racist and color-blind Sweden, specifically concerning news representations of China and racial caricatures of Chinese and other East-Asians through “Gook humor”. Sinophobia is examined through race humor and public engagement with satirical race representations using the controversial case of news satire of China produced by Swedish public television SVT in 2018. A reflexive thematic analysis is conducted to analyze the news satire as transcripts from a YouTube video, and public engagement as relevant YouTube comments in Swedish. The findings of the analysis are situated within a critical race theoretical framework based on the concept of liquid racism, color-blindness, Yellow Peril narratives and critical humor theories. The result shows that the news satire contains liquid race representations of Chinese as ironic yet exaggerated racial caricatures, while portraying China as a powerful yet threatening authoritarian state, alluding to Yellow Peril narratives. Mediated through humor, these representations implicitly promote liquid racism in public engagement, in which racist interpretations could exist in the context of white liberal anti-racism. This paper coins the term liquid Sinophobia to describe how covert racism has adapted to exist in post-racial and color- blind Sweden by primarily negating accusations of racism by Swedish-Chinese minorities. Explicit Sinophobia was also found in the public engagement rooted in cultural racism, nationalism and counter-PC culture. This thesis has major implication for Sinophobia research in Asian critical race studies in Sweden, being the first of its kind to focus on this topic at the nexus of news satire and public engagement. Further research is required to study liquid Sinophobia and anti-Asian racism based on the general and intersectional experiences of Swedish-Asian communities.

Länge har det funnits en föreställning om att den rasism som riktas mot öst- och sydostasiater är en ”positiv” sådan, eller så har asiater helt enkelt varit frånvarande i anti-rasistiska diskurser. I samband med covid-19 eskalerade hatbrott mot asiater, vilket synliggjorde anti-asiatisk rasism som ett aktuellt samhällsproblem som alltid funnits. I denna uppsats undersöks hur öst- och sydostasiater representeras diskursivt i det svenska internetforumet Flashback i syfte att öka medvetenhet om rasism mot asiater och vidare bidra till att motarbeta de kvarstående ojämlikheterna mellan olika etniska grupper. Studien tar avstamp i ett konstruktivistiskt perspektiv på språk och diskriminering och den kritiska diskursanalysen (CDA) som övergripande analysramverk. Sammanlagt 22 diskussionstrådar som behandlar ämnen som Asien, asiat och de östasiatiska nationerna har analyserats med hjälp av Membership Categorization Analysis (MCA) och den diskurshistoriska analysen (DHA).   Undersökningen utgörs av tre delstudier som ska belysa tre olika aspekter av diskriminering av asiater: 1) kategorisering av asiater; 2) de diskursiva strategier som används av skribenterna för att förneka och rättfärdiga nedsättande kommentarer; 3) diskussioner om den så kallade ”guling-humorn”, det vill säga de rasstereotypiska framställningarna av asiater som präglas av humor och komik. Resultatet visar bland annat hur kategorin asiat tillskrivs högst motsägelsefulla egenskaper och förväntningar, och att kontexten spelar en avgörande roll för att interaktionsdeltagarna ska kunna välja ut de mest relevanta föreställningarna om asiater. Detta påvisar att diskrimineringen av asiater inte enbart är ”positiv” utan kategorin kan ofta förknippas med tydligt negativa värderingar i olika sammanhang. Den andra delstudien har sedan belyst att olika diskursiva strategier kan användas beroende på två sammanhang: när rasism som sådan förnekas och när de enskilda nedvärderande kommentarerna riktade mot asiater rättfärdigas. Förnekandet av rasism förekommer främst i de diskussionsämne som har direkt koppling till det svenska samhället såsom mångkulturalism och invandring, medan nedsättande kommentarer om östasiater framträder mer frekvent i de trådar där de enskilda östasiatiska nationerna står i fokus. I den sista delstudien identifieras de olika diskursiva strategier som skribenterna använder för att förneka den kränkande aspekten hos ”humoristiska” karikatyrer av östasiater, vilket bidrar till att bevara Sveriges positiva självbild som världens mest toleranta och antirasistiska samhälle.