Denna uppsats undersöker varför unga vuxna som vuxit upp i Sverige väljer att delta i anti-rasistiska separatistiska forum för afrosvenskar. Syftet har undersökts genom att ta reda på hur unga vuxna som deltar i forum för afrosvenskar identifierar sig, vilka argument som unga vuxna framhåller till att delta i separatistiska forum specifikt för afrosvenskar samt hur de menar att separatism kan bidra till anti-rasism. Genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem unga vuxna afrosvenskar har datamaterial samlats in. I intervjuerna framgick det att respondenterna utsätts för vardagsrasism såväl som strukturell rasism i samhället. Respondenterna upplever att rasistiska händelser ofta ifrågasätts och tas inte på allvar av icke-svarta. Detta bildar ett utanförskap bland afrosvenska unga vuxna och påverkar deras identifikation då de ständigt förhåller sig till deras hudfärg och ursprung. Av denna anledning upplever respondenterna att de inte passar in i föreställningen av svenskhet och väljer därmed att delta i separatistiska forum på jakt efter en gemenskap med andra afrosvenskar. Denna gemenskap bygger på ett igenkännande av rasistiska händelser som afrosvenskar utsätts för i vardagen. Separatistiska forum ger afrosvenska unga vuxna en plats där de har tolkningsföreträde över hur de påverkas av rasistiskt förtryck och kan på det viset ifrågasätta orättvisa maktstrukturer i samhället.

The subject of the essay is about a society called Klippan and the existing conflicts there between an active racist group and some youths with foreign heritage. The essay also concerns issues like racism, its effects and how it is expressed at different levels in a society. Futhermore we discuss how a community can prevent 'subtle' racism and open declared racism and how to work in a racist manner. We also talk about which role the immigrant youths play in the conflicts and how their behaviour can be understood. Another perspective that is discussed is which aspects can affect individuals to join an active racist group and which factors can make them leave such a group. Two examples of anti-racist projects illustrate this discussion: "Stocken" och " Krocken", which took place in Klippan. Finally we conclude that subtle racism and open declared racism is interrelated and that different factors at the structural level in a sosiety may have a function of legitimate. Furthermore we discuss how Klippan has worked in an anti-racism manner and discuss which components should be included in an anti-racist work. We continouesly use our empirical material throught the essay. / Vi gör ett avstamp i Klippans kommun och de uppmärksammade konflikter som finns i kommunen mellan den aktiva rasistiska gruppen och en del invandrarungdomar. Detta leder oss in på en diskussion om subtil- och öppen rasism, dess olika former och effekter samt hur samhället kan arbeta förebyggande och antirasistiskt. Vi diskuterar även vilken roll invandrarungdomar spelar i motsättningarna samt vilka faktorer som kan påverka en individ till att gå med i eller ur en aktiv rasisktisk grupp. Vi illustrerar antirasisktiska åtgärder med "Stocken" och "Krocken" som har anordnats i kommunen. Avslutningsvis berör vi kopplingen mellan subtil- och öppen rasism och faktorer på strukturell nivå som kan ha en legitimerande funktion, Klippans kommuns antirasistiska arbete mot rasism samt vilka aspekter ett antirasistiskt arbete bör inkludera. Ett genomgående inslag i uppsatsen är att vårt empiriskt insamlade material appliceras på de resonemang vi för.

Skolan har ett uttalat anti-rasistiskt uppdrag som innebär att både arbeta aktivt förebyggande för demokratiska värderingar och att motverka alla former av kränkningar. Detta gäller för alla som verkar inom skolan, men samhällskunskapslärare har ett särskilt ansvar i och med ämnets historiska uppkomst och ämnesinnehåll. Frågan som ställs i denna litteraturstudie är hur (samhällskunskaps)lärare kan tänka kring och ta sig an uppdraget om den demokratiska, kränkningsfria skolan med fokus på rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att svensk forskning på området om anti-rasistiskt arbete i skolan är begränsad i sin omfattning. Forskaren Emma Arneback har i samarbete med andra forskare tagit sig an detta forskningsfält i Sverige. De mest centrala resultaten för lärares anti-rasistiska arbete som framkommer i litteraturstudien är a) vikten av en strukturell förståelse av rasism och b) att förhållningssätt och handlingsstrategier måste anpassas och övervägas av läraren kontextuellt utifrån varje situation. Kunskap, (själv)reflektion och kontextuella bedömningar skapar bästa förutsättningar för att både bemöta exempelvis öppet rasistiska uttal i skolan och att undvika exempelvis framställningar som riskerar reproducera den strukturella rasismen.

Att arbeta med grafisk formgivning är att arbeta mot samhället. Per definition är det ett yrke som handlar om att nå ut till andra människor, och som grafisk formgivare är det därför viktigt att vara förhålla sig till rådande samhällsfrågor. Genom sin kommunikativa förmåga har den grafiska formgivaren möjlighet att interagera med sin samtid, kommentera samhällsproblem och använda dessa för att skapa debatt och diskussion. En av samtidens högts relevant samhällsfrågor är rasismen, fördelningen av makt och förtryck baserat etnicitet, religion eller nationell tillhörighet. Syftet med denna explorativa studie är att undersöka huruvida grafiska formgivare kan implementera anti-rasistisk teori (i detta specifika fall Critical Race Theory) i skapandet av grafisk form. Om så är fallet undersöks även vilka användningsområden detta arbetssätt kan ha, och vilken långsiktig effekt det kan få. Genom användandet av semiotisk analys, en normkritisk designprocess och en diskuterande fokusgrupp har ett antal designprototyper tagits fram, utvärderas och analyserats. De viktigaste slutsatserna av studien är att det går att urskilja semiotiska likheter mellan Critical Race Theory och grafiska designprinciper, att dessa kan implementeras i en designprocess, och att arbetssättet har potential att skapa diskussion kring hur normer inom grafisk formgivning förhåller sig till rådande samhällsnormer.

No description available.