Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever upplever danspauser i klassrummet. Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där interaktion mellan människor ses som en byggsten för utveckling. Studien tog sin grund i kvalitativa intervjuer där två lärare och fyra fokusgrupper med elever genomfördes. Intervjuerna utfördes efter att de under två veckors tid haft tillgång till två dansklipp, där de fanns två moderna danser, som en professionell danslärare utförde och lärde ut. Danserna applicerades varje dag då lärarna ansåg att det var möjligt. Analysansatsen är utifrån ett hermeneutiskt och fenomenologiskt perspektiv vilket innebär att vi utifrån lärarnas och barnens upplevelse och förståelse kan se hur skolor kan arbeta hälsofrämjande med hjälp utav danspauser. Resultatet visade att lärarna upplevde att danspauserna hade en hälsofrämjande effekt på olika sätt såsom förbättrad koncentrations- och inlärningsförmåga, förbättrad motorik, sammanhållning i grupp samt att man såg en stor glädje i gruppen. Elevernas upplevelser av dansen visades sig ge glädje, lycka och att dansen sågs som uppehåll i skolarbetet samt att de upplevde att de fick träning då de hade utfört dansen. Slutligen problematiserar vi om hur vi hade kunnat lägga upp vårt metodval annorlunda i studien och hur det går att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Det hade även varit intressant att göra en fortsättningsstudie av dans som pausaktivitet då vi ser att behovet finns men att det behöver mer forskning kring området.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra hur elever i behov av stöd navigerar sociala relationer i fritidshemmet, samt om och hur fritidshemmets verksamhet stödjer dessa elevers inkludering i gruppgemenskapen för att förhindra utanförskap. Elever i behov av stöd har ofta färre samt mindre tillfredsställande relationer, visar tidigare forskning. Huruvida elever formar goda relationer under sin skolgång har stor påverkan på psykiskt mående i den senare delen av livet. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med fritidspersonal på fyra olika fritidshem. Studien bygger på en tematisk innehållsanalys och utgår från ett relationelltperspektiv. Resultatet visade att elever i behov av stöd ofta exluderades ur sociala relationer i fritidshemmet. Personalen arbetade ofta på individnivå för att försöka främja de sociala relationerna. Detta arbete lyckades endast inkludera elever i behov av stöd ibland. Ett fritidshem förklarade hur de jobbade på gruppnivå med att skapa en accepterande kultur bland eleverna och detta hade goda resultat som ledde till att elever i behov av stöd blev inkluderade i de sociala relationerna. En tentativ slutsats är att gruppbaserade arbetssätt kan innebära att elever i behov av stöd blir mer inkluderade i gruppgemenskapen i fritidshemmet. För framtida forskning föreslås att undersöka om elever i behov av stöd kan bli mer inkluderade om fritidshemmet ändrar sitt förhållningssätt till ett gruppbaserat arbetssätt. / <p>Ett av författarnamnet på uppsatsen är Pelle Miettinen Vallgren, folkbokförd som Evelina Miettinen Vallgren.</p>

The subject of the essay is about a society called Klippan and the existing conflicts there between an active racist group and some youths with foreign heritage. The essay also concerns issues like racism, its effects and how it is expressed at different levels in a society. Futhermore we discuss how a community can prevent 'subtle' racism and open declared racism and how to work in a racist manner. We also talk about which role the immigrant youths play in the conflicts and how their behaviour can be understood. Another perspective that is discussed is which aspects can affect individuals to join an active racist group and which factors can make them leave such a group. Two examples of anti-racist projects illustrate this discussion: "Stocken" och " Krocken", which took place in Klippan. Finally we conclude that subtle racism and open declared racism is interrelated and that different factors at the structural level in a sosiety may have a function of legitimate. Furthermore we discuss how Klippan has worked in an anti-racism manner and discuss which components should be included in an anti-racist work. We continouesly use our empirical material throught the essay. / Vi gör ett avstamp i Klippans kommun och de uppmärksammade konflikter som finns i kommunen mellan den aktiva rasistiska gruppen och en del invandrarungdomar. Detta leder oss in på en diskussion om subtil- och öppen rasism, dess olika former och effekter samt hur samhället kan arbeta förebyggande och antirasistiskt. Vi diskuterar även vilken roll invandrarungdomar spelar i motsättningarna samt vilka faktorer som kan påverka en individ till att gå med i eller ur en aktiv rasisktisk grupp. Vi illustrerar antirasisktiska åtgärder med "Stocken" och "Krocken" som har anordnats i kommunen. Avslutningsvis berör vi kopplingen mellan subtil- och öppen rasism och faktorer på strukturell nivå som kan ha en legitimerande funktion, Klippans kommuns antirasistiska arbete mot rasism samt vilka aspekter ett antirasistiskt arbete bör inkludera. Ett genomgående inslag i uppsatsen är att vårt empiriskt insamlade material appliceras på de resonemang vi för.

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet. Några av de övergripande slutsatserna i studien är att det sociala sammanhanget och att får vara del av en gemenskap är avgörande för deltagarnas engagemang. Likaså är det viktigt att man genom sitt engagemang upplever att man gör något meningsfullt för andra människor.