Studien handlar om hur lärare analyserar, följer upp samt vilka åtgärder som sätts in på individ-, grupp- och organisationsnivå efter att Skolverkets obligatoriska bedömnings-stöd i matematik i årskurs 1-3 genomförts. Fokus har lagts på elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM-elever).   Vi valde att genomföra en enkätundersökning som förstudie samt nio intervjuer med lärare i två kommuner. För att få kunskap om hur lärare beskrev och uppfattade just analys, åtgärder och uppföljning använde vi oss av en fenomenografisk teori och analysmodell. Fenomenografin syftar till att lyfta fram upplevelser och uppfattningar av ett fenomen. I vår studie är det fenomen som analys, uppföljning och fortsatt undervisning som lyfts fram. Resultatet från studien visar att lärare anser att analysen är viktig och att de formar åtgärder och uppföljning utifrån denna. Det framkommer synpunkter på att det brister i hur analysen organiseras utifrån ett skolperspektiv. Uppföljning beskrivs ske genom olika aktiviteter på individ- och gruppnivå i klassrummet men även i form av utökad specialundervisning. Uppföljning beskrivs också ske genom att resultat delges specialpedagog. Åtgärder beskrivs både på individ- och gruppnivå. Lärarna individanpassar uppgifter, repeterar metoder och centralt innehåll på både individ- och gruppnivå och viss specialundervisning genomförs också med enskilda elever. Flera lärare uttrycker en önskan om utökat samarbete med speciallärare i matematik eller en kollega med matematik-utbildning. Den fortsatta undervisningen för SUM-elever beskrivs ske på både individ- och gruppnivå men fokus ligger på elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling får av tids- och resursbrist inte lika mycket stöd. / This study is about how teachers analyze, follow up and what actions are taken at individual-, group- and organizational levels after the National Agency for Education´s assessment support in mathematics in grades 1-3 has been implemented. Focus has been placed on students with special educational needs in mathematics (SEM-students). We have chose to conduct a survey as a preliminary study and nine interviews with teachers in two municipalities. To gain knowledge about how teachers described and perceived analysis, actions and follow up we used a phenomenografic theory and analysis model. The intention with phenomenography is to highlight the experiences and perceptions of a phenomenon. In our study there are phenomena such as analysis, follow-up and continued teaching that is highlighted.   The results of the study show that teachers believe that the analysis is important and they plan actions and follow-up based on this. It appears that it files in how the analysis is organized based on a school perspective. Follow-up is described through various activities at individual- and group level in the classroom, but also in the form of extended special education. Follow-up is also described by sending results to a special pedagogue. Measures are described both at individual- and group level. Teachers customize tasks, repeat methods and central content at both individual- and group level and some special education is also conducted with individual students. Several teachers express the wish for increased cooperation with special teachers in mathematics or a colleague with mathematics. The continuing teaching for SEM-students is described at both individual- and group level, but the focus is on students who have difficulty meeting the knowledge requirements. Pupils who have come a long way in their knowledge development do not receive much support because of time- and resource shortages.

In view of the new compulsory assessment support and the added learning requirements in the curriculum, the aim of this study is to investigate how teachers work with teaching reading and writing in grade 1 in relation to the method used in the school. The study uses interviews as a method to answer the questions. The result shows that both schools use a combination of methods in the teaching of reading and writing. The teachers who took part in the study are favourably inclined to the new assessment support and hope that more follow-ups of the pupils’ results can mean that resources are provided earlier for those who need it. The teachers have differing opinions about changes in teaching taking place in connection with changes or additions to the curriculum. The crucial factor appears to be how great the changes are or what the additions concern, and how they relate to existing methods.

This study investigates the impact of national (Swedish) assessment support in mathematics on the education of younger students in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. Using qualitative content analysis, it investigates the preliminary teacher’s guide for implementing the described evaluation activity in first-grade classrooms, analysing a 24-page empirical material. The assessment support material, aligned with the Swedish curriculum and course syllabus for mathematics, is crucial in highlighting the relevance of the assessed knowledge. Theoretical frameworks, including Bronfenbrenner’s ecological systems theory and the participation model, were used to explore the complexity of assessment for pupils with intellectual disabilities and how student learning is influenced by various aspects of the system. The participation model was additionally used to study the possibilities for students’ participation. The results of this study indicate that teachers’ didactical approaches are crucial in both assessment and mathematics education. While student participation is considered in the assessment support material, further adaptations by teachers are needed. The study also indicates the potential of national assessment support to improve school developing work. / Studien syftar till att undersöka hur det nationella (svenska) bedömningsstödet i matematik påverkar matematikutbildningen för yngre elever i anpassad grundskola. Genom kvalitativ innehållsanalys av ett den preliminära lärarhandledningen för bedömningsstödet i matematik i årskurs ett, undersöktes ett empiriskt material av 24 sidor, vilket är förankrat i den svenska läroplanen och kursplanen för matematik. Bronfenbrenners ekologiska systemteori och delaktighetsmodellen användes som teoretiska ramverk. Ekologisk systemteori belyser komplexiteten i kunskapsbedömningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, samt för att illustrera hur elevens matematikutbildning påverkas av olika aspekter av systemet. Delaktighetsmodellen användes också för att lyfta fokus på elevernas delaktighet i bedömningsaktiviteten. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska förhållningssätt är avgörande både i bedömningsprocessen och i matematikutbildning. Trots att elevens delaktighet beaktas i bedömningsstödet, krävs det ytterligare anpassningar från lärare. Slutligen antyder studien att påverkan av det nationella bedömningsstödet i matematik kan möjligtvis bidra till att förbättra skolors systematiskt kvalitetsarbete.

Cílem mé diplomové práce bylo navrhnout metodu analýzy retinálních sekvencí, která bude hodnotit kvalitu jednotlivých snímků. V teoretické části se také zabývám vlastnostmi retinálních sekvencí a způsobem registrace snímků z fundus kamery. V praktické části je implementována metoda hodnocení kvality snímků, která je otestována na reálných retinálních sekvencích a vyhodnocena její úspěšnost. Práce hodnotí i vliv této metody na registraci retinálních snímků.