No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare anser att deras inställning till be-grepp har en påverkan på naturkunskapsundervisningen. Med hjälp av enkäter har jag gjort ett urval av lärare som senare intervjuats i en kvalitativ undersökning. Resultatet av intervjun visar att lärare som ansåg att begrepp var viktiga tenderade att fästa större vikt vid dessa i sin undervisning än lärare som ansåg att de var mindre betydelsefulla för lärandet av naturkun-skap. De olika metoderna för hur lärarna valde att betona begrepp redovisas även i uppsatsen. Slutsatsen är att det är svårt att fastställa exakt vilken påverkan lärarens attityd till begrepp har, fast det finns en skillnad i val av undervisningsmetoder bland de lärare som anser att be-grepp är viktiga och bland de som menar att kunskap om helheten går att uppnå utan att fästa någon större betydelse till begrepp.

Det råder skilda meningar om huruvida sex verkligen säljer. Trots detta är sexuell information ett återkommande inslag i reklam, vilket skapar debatt i samhället. För att skapa klarhet i detta har vi undersökt vad unga svenska studenter uppfattar som sex i reklam samt deras attityder till sådan marknadsföring. Detta gjordes med hjälp av fokusgrupper där deltagarna fick diskutera kring annonser med sexuellt laddade innehåll. Studien visar att vad som uppfattas som sex i reklam är högst subjektivt samt att attityden till det på olika sätt påverkas av ett antal variabler. Dessutom lyfts olika riktlinjer fram som marknadsförare kan använda vid utformningen av denna typ av reklam.

Det sker en underbehandling av somatiska åkommor som kan leda till ökad dödlighet hos patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Det är därför av vikt att beskriva sjuksköterskors attityder till patientgruppen för att utvärdera eventuell påverkan på omvårdnaden. Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metoden utgick ifrån en litteraturstudie baserad på Polit och Beck nio-stegsmodell. Totalt tio artiklar valdes efter databassökning i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Samtliga artiklar svarade mot syftet samt genomgick kvalitetsgranskning. Under databearbetning uppstod tre huvudteman och sex tillhörande underteman. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en avståndstagande attityd, då de inte såg det som sin yrkesroll att vårda patientgruppen samt fördömde och stigmatiserade patienterna. Närmande attityder i form av en omvärderad syn på patientgruppen och till yrkesrollen återfanns hos vissa sjuksköterskor. Ett fåtal sjuksköterskor hade en tillmötesgående attityd som uttrycktes genom en vilja att hjälpa och tilltro till patienters förmåga till återhämtning. Slutsatsen av utförd litteraturstudie var att majoriteten av sjuksköterskorna hade avståndstagande attityder till patienter med psykisk ohälsa vilket ledde till bortprioritering av främst psykisk omvårdnad. Närmande attityder framträdde efter nära kontakt med patientgruppen. Tillmötesgående attityder framstod då sjuksköterskorna visade förståelse och ett ickedömande förhållningssätt.

Denna studie handlar om befolkningens attityd mot kollektivtrafik och bilism i Nacka. Ämnet är framför allt intressant då det sker stora satsningar i området som kommer att leda till en omfattande utveckling av kollektivtrafiken. Studiens syfte är att undersöka attityder och beteende (även förväntat beteende) mot bilism och kollektivtrafik i Nacka. Med hjälp av kvantitativa metoder ska dessa besvaras, mer detaljerat har en enkät formats som delades ut till hushåll i Nacka. Vidare undersöks också om det finns någon skillnad i åsiker mellan åldersgrupper. Resultatet visar att respondenterna har en positiv attityd mot kollektivtrafiken och dess framtida utveckling och förstår bilens olika negativa konsekvenser, dock känner sig de flesta väldigt beroende av bilen, framför allt pensionärer som inte ser sig själva byta transportmedel. Detta gäller även deras förväntningar efter kollektivtrafiken har utvecklats med nya tunnelbanan (och Tvärbanan). Den åldersgrupp som ansåg sig vara minst beroende av bilen låg i åldersgruppen 26-35 år.

Utifrån Zygmunt Baumans teori om arbetsetik och Stefan Svallfors resonemang om klassbaserade attityder avser denna studie att analysera attityder till arbetslöshet med fokus på klasskillnader men även andra tänkbara faktorer. Att människor i olika klasser har liknande intressen, normer och sätt att betrakta samhället på har tidigare forskning observerat. Klasskillnader i synen på arbetslöshet är dock mindre beforskat och kommer därför att studeras närmare i denna studie. Syftet med studien är att undersöka skillnader i attityder till arbetslöshet. En analys utfördes för att undersöka hur bland annat social klass, kön och erfarenhet av arbetslöshet påverkar synen på arbetslöshet. Metod/data: Datamaterialet som använts är från 2008/2009 års European Values Study (EVS) vilket är en tvärsnittsstudie där materialet samlats in genom en enkät. Urvalet skickades ut till ett riksrepresentativt urval på 2600 personer över 18 år. Svarsfrekvensen slutade på 1187 personer vilket motsvarar 45,7 procent, med en medelålder på 47,9 år. Respondenternas attityder till arbetslöshet mättes utifrån ett index bestående utav fem frågor genom bivariata och multipla linjära regressionsanalyser (OLS). Resultatet visade inte på något statistiskt signifikant samband mellan klass och attityder till arbetslöshet. I enlighet med hypotesen hade män sämre attityder till arbetslöshet än kvinnor. Har en person egen erfarenhet av arbetslöshet är synen på arbetslösa bättre, liknande resultat kunde inte urskiljas för eventuell partners erfarenhet av arbetslöshet. Politisk orientering och utbildning var andra variabler som föreföll förklara variationen i attityder bättre än exempelvis klass. Ju högre utbildning en individ har och ju mer politiskt vänsterorienterad den är desto bättre attityder till arbetslöshet. Diskussion: Att inga klasskillnader kunde utläsas i synen på arbetslöshet kan bero på att enkäten skickades ut mitt under en ekonomisk kris som påverkat respondenternas attityder oavsett klass. Arbetslöshet ses eventuellt som ett resultat av samhällsekonomiska brister snarare än en konsekvens av individers personliga egenskaper. Politisk orientering och egen erfarenhet av arbetslöshet tenderar att förklara synen på arbetslöshet i större utsträckning.

Sedan 1990-talet har konceptet om mångfald blivit mer och mer omdiskuterat i både vetenskapliga och företagsmässiga sammanhang, något som i synnerhet riktat fokus mot de frågor som berör kvinnor och mäns horisontala och vertikala fördelning på arbetsmarknaden, samt utlandsföddas integrering på arbetsmarknaden. Med inriktning mot dessa komponenter samt två allmänna frågor om syn på jämlikhet och prioritering av lagstiftning kommer denna studie undersöka egenföretagares preferenser och inställningar gentemot mångfald med hänsyn till faktorer såsom kön, ålder, utbildning, yrkesklass samt förälders medborgarskap. Det underlag som ligger till grund för undersökningens analys är ett datamaterial som framtagits av SCBs enkätenhet på begäran av Umeå universitet mellan september 2011 och februari 2012. Slutsatser från undersökningen visar att främst egenföretagare med anställda är mindre progressiva än allmänheten i sin inställning till mångfald. De har mer främlingsfientliga attityder mot personer av utländsk bakgrund samt en mer konservativ syn på könsroller. Egenföretagarna i denna studie är dessutom mer ojämlik i sin syn på människors lika värde samt prioriterar lagar och regler i mindre utsträckning än allmänheten. I likhet med tidigare forskning visar denna undersökning dessutom att i synnerhet lågutbildade män inom okvalificerade yrken såsom lantbruk och industriproduktion har de mest konservativa inställningarna.

<p>Som matematiklärare får man ofta höra att ämnet är ett av de tråkigaste som finns. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur attityden till matematik är på den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till ämnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lära mer.</p><p>Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer av ett antal elever i årskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, från dem som anser att matematik är tråkigt och svårt, till dem som tycker det är roligt och lätt. Fler elever än jag hade räknat med var relativt positiva till ämnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre.</p><p>Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag på vad de anser behöver ändras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att läroboken hade styrt matematiken på mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förståelse och lust att lära.</p>

No description available.

Studien handlar om webb-TV på den svenska marknaden. Det vi ämnar svara på är två frågor, dels går det att skapa äkta varumärkeslojalitet hos konsumenter gentemot en webb-TV-aktör, dels vad som krävs för att den äkta varumärkeslojaliteten ska stärkas hos webb-TV-konsumenter? Äkta varumärkeslojalitet innebär att du som konsument är lojal både i din attityd och i ditt beteende gentemot ett varumärke. Vi har med hjälp av en intervju med en marknadskoordinator på TV4 erhållit information om det centrala och mest viktiga med en webb-TV-tjänst. Denna information, tillsammans med Kim, Morris &amp; Swaits (2008) modell om äkta varumärkeslojalitet, har legat som grund till vår enkätundersökning. Resultaten i vår studie visade att äkta varumärkeslojalitet existerar hos en minoritet av dagens webb-TV-konsumenter, men att det är generellt sett är ovanligt förekommande. Vi visar och diskuterar i vår studie vad som är viktigt för att stärka graden av varumärkeslojalitet med webb-TV. Uppsatsen kan förutom att besvara ovan nämnda frågeställning hjälpa marknadsförare inom webb-TV att med utgångspunkt i de olika delarna av vår undersökningsmodell finjustera sin marknadsföring, för att på så sätt kommunicera mer effektivt med konsumenterna och därigenom förhoppningsvis stärka graden av deras äkta lojalitet.