Bakgrund: Då bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om ämnet. Många kvinnor i världen rekommenderas att själva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa länder även sjukvården rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till självundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artiklar söktes i databaserna: Cinahl, Medline, PsycINFO och Pubmed. Sökningen resulterade i 19 artiklar varav nio inkluderades efter kvalitetsgranskning. Inkluderade artiklar analyserades och fem kategorier identifierades. Resultat: Huvudfynden i studien visar att kvinnors attityd till BSE påverkas av olika känslomässiga och kognitiva aspekter. Dessa aspekter utformade fem kategorier; oro, motivation, självförtroende, hindrande- och underlättande föreställningar. Inom varje kategori framkommer det, att kvinnors inställning och utförande utav BSE beror på vilken attityd de har till BSE. Slutsats: Kvinnor har olika positiva och negativa attityder till BSE. Utifrån Orems omvårdnadsteori kan sjuksköterskans omvårdnadshandling vara att stödja, undervisa eller informera. Detta bör sjuksköterskor ha i åtanke så att de kan ge adekvat information och stöd i relation till BSE. Litteraturstudiens resultat väcker många frågetecken om kvinnors attityd till BSE på ett djupare plan. Således behövs mer forskning bedrivas inom detta område.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper är nödvändigt för att lära sig engelska. Studien baseras på intervjuer med 18 elever som alla läser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgångspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhållandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvändighet och deras motivation att lära sig engelska. Resultatet visar att eleverna anser att grammatik är nödvändigt för att lära sig engelska. Generellt visar resultatet även på en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lära sig engelska. Här har det visat sig att elever med en så kallad instrumentell motivation, det vill säga att man lär sig för ha nytta av det i framtiden, i större utsträckning har en negativ attityd. Detta betyder alltså att vissa paralleller kan dras mellan attityd till grammatik och elevernas motivation att lära sig engelska. Däremot kan inte studien uppvisa någon självklar samvariation mellan motivationstyp och attityd till grammatik.

Tidigare forskning har visat på negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. Män har mer negativa attityder än kvinnor mot homosexuella män. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende på om en homosexuell man har en svensk eller utländsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades där etnicitet och sexuell läggning varierades för att få fyra enkätversioner. Resultatet visade att mest positiva attityder fanns till den homosexuella mannen. Deltagare med utländsk bakgrund var mindre positiva än deltagare med svensk bakgrund till homosexuella män. Det fanns ingen signifikant skillnad i attityd beroende på om målpersonen hade en svensk eller utländsk bakgrund. Dessa positiva attityder mot homosexuella män kan vara en effekt av att det svenska samhället har kommit långt när det gäller rättigheter och sexuellt likaberättigande. Annars beror det på stora proportioner av social önskvärdhet.

Detta är en undersökning genomförd i två årskurs 1 klasser på naturbruksprogrammet. Det som undersökts är vilka attityder som finns till ämnet matematik, vad dessa attityder beror på samt om det har skett någon förändring av dem sedan eleven började på gymnasiet. Om det skett någon förändring har det undersökts vad detta beror på. Undersökningen består av en enkätundersökning som efterföljts av några elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkäten, sex av dessa blev sedan också intervjuade. Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne. De är inte lika överens om det är intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik är ett ganska svårt ämne. Eleverna uppger att det som påverkat deras attityder mest är den matematiklärare som de har och att de känner att svårighetsnivån är anpassad så att de förstår och klarar av de uppgifter som de räknar. Mer än hälften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började på gymnasiet. Detta uppger de beror på att nivån nu är mer anpassad till dem och att de tycker att de fått en bättre matematiklärare nu.

Grupparbete, eller kooperativt lärande (cooperative learning), är ett återkommande ämne i den internationella pedagogiska debatten. Många studier har gjorts om huruvida grupparbete är effektivare ur inlärningssynpunkt än traditionell undervisning eller individuellt arbete, men resultaten är inte alltid entydiga. Mycket kritik har förts fram vad gäller effektiviteten av grupparbete som undervisningsmetod, främst för högpresterande elever. Finns det ett samband mellan elevers prestationsnivå och deras attityd till grupparbete? För att klarlägga detta har vi genomfört en enkätundersökning omfattande 77 elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på prestationsnivå och relationen mellan prestationsnivå och syn på grupparbete belystes. Vi genomförde uppföljande intervjuer med 9 av de elever som besvarade enkäten, tre elever ur varje prestationsgrupp.  Resultaten visar att högpresterande elever är mer kritiska till grupparbete, och således föredrar att arbeta enskilt, än medel- och lågpresterande elever. Vidare visar resultaten att elever som föredrar individuellt arbete gör så för att de anser att de lär sig mer på det sättet. För elever som föredrar att arbeta i grupp är det däremot den sociala aspekten som är viktigast i valet av arbetssätt. De väljer att arbeta i grupp för att det är roligare. Med tanke på styrdokumentens ambitioner om en skola för alla, där syftet torde vara att den enskilde individen skall mötas på de villkor som är bäst för denne, bör vi kanske i större utsträckning fundera över varför vi som lärare väljer grupparbete som undervisningsmetod och hur vi väljer att organisera och bedöma grupparbete.

Egna erfarenheter men också internationella undersökningar visar att intresset till fysikämnet minskar samtidigt som allt färre väljer att läsa vidare inom fysik. Eftersom fysik är ett ämne med många användningsområden kan okunskap leda till lägre allmänbildning samtidigt som samhället drabbas av brist på yrkeskunniga inom vissa områden. Syftet med studien är därmed att undersöka vilka attityder till fysik elever i grundskolans senare år har och se på detta i relation till hur elevernas lärare arbetar med att motivera till fysikinlärning. Studien är kvalitativ i sin helhet och bygger på en enkätundersökning gjord i två niondeklasser samt på intervjuer med klassernas respektive fysiklärare. Resultatet visar att lärarna i flera avseenden arbetar på ett motivationsfrämjande sätt, men trots det har bara hälften av eleverna en positiv inställning och motivation till ämnet. Det framträder dessutom en stor tveksamhet i elevsvaren om att fysik skulle vara ett nyttigt och användbart ämne att kunna.

Bakgrund: Tobaksrökning är idag ett utbrett folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska Unionen. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje år och flickor är rökare i större utsträckning än pojkar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv. Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom området. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begränsades till publikationsår 1995-2011. Arton stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 11 och 18 år.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaområden: Ungdomars attityd och självförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och Tillgång till cigaretter. Ungdomars relation till rökning påverkades av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter. Ungdomar rökte för att hantera olika situationer i livet, framförallt för att öka sin sociala status men också för att uppnå psykiskt välbefinnande. Föräldrar, syskon och kamrater hade starka samband med att ungdomar rökte och införskaffandet av cigaretter innebar inga svårigheter för de minderåriga ungdomarna. Implikation: Det är viktigt att ha kunskap om varför ungdomar börjar röka och fortsätter. Denna studie ger en översikt över problemet och kan därmed vara användbar vid framtida folkhälsoarbeten för att öka de positiva effekterna av insatserna samt vid vidare forskning kring relationen mellan stress och rökning.

Attitydens omedvetna effekt är omöjlig att styra, då till exempel känslor såsom ilska, omedvetet kan påverka hur vi reagerar med vår omgivning. Med detta i åtanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns någon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mäns, ur allmänheten, attityder till att hålla förhör med personer misstänkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, läste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frågeformulär om attityder till kriminella respektive attityder till att hålla förhör med brottsmisstänkta personer. En två-vägs variansanalys med män och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstänkta för misshandelsbrottet ansågs kunna förhöras med en signifikant lägre grad av humanitet, jämfört med personer misstänkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelåg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten. Kvinnorna hade mindre human attityd till våldsbrottslingar jämfört med männen och mer human attityd i förhållande till skattebrottslingar jämfört med männen. Männen visade likvärdig human attityd till både våldsbrottslingar som skattebrottslingar. Generellt negativa attityder till kriminella relaterade signifikant till mindre humana förhörsattityder.

<p>Detta är en undersökning genomförd i två årskurs 1 klasser på naturbruksprogrammet.</p><p>Det som undersökts är vilka attityder som finns till ämnet matematik, vad dessa attityder beror på samt om det har skett någon förändring av dem sedan eleven började på gymnasiet. Om det skett någon förändring har det undersökts vad detta beror på.</p><p>Undersökningen består av en enkätundersökning som efterföljts av några elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkäten, sex av dessa blev sedan också intervjuade.</p><p>Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne. De är inte lika överens om det är intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik är ett ganska svårt ämne.</p><p>Eleverna uppger att det som påverkat deras attityder mest är den matematiklärare som de har och att de känner att svårighetsnivån är anpassad så att de förstår och klarar av de uppgifter som de räknar.</p><p>Mer än hälften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började på gymnasiet. Detta uppger de beror på att nivån nu är mer anpassad till dem och att de tycker att de fått en bättre matematiklärare nu.</p>

<p>Grupparbete, eller kooperativt lärande (cooperative learning), är ett återkommande ämne i den internationella pedagogiska debatten. Många studier har gjorts om huruvida grupparbete är effektivare ur inlärningssynpunkt än traditionell undervisning eller individuellt arbete, men resultaten är inte alltid entydiga. Mycket kritik har förts fram vad gäller effektiviteten av grupparbete som undervisningsmetod, främst för högpresterande elever.</p><p>Finns det ett samband mellan elevers prestationsnivå och deras attityd till grupparbete? För att klarlägga detta har vi genomfört en enkätundersökning omfattande 77 elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på prestationsnivå och relationen mellan prestationsnivå och syn på grupparbete belystes. Vi genomförde uppföljande intervjuer med 9 av de elever som besvarade enkäten, tre elever ur varje prestationsgrupp.</p><p> Resultaten visar att högpresterande elever är mer kritiska till grupparbete, och således föredrar att arbeta enskilt, än medel- och lågpresterande elever. Vidare visar resultaten att elever som föredrar individuellt arbete gör så för att de anser att de lär sig mer på det sättet. För elever som föredrar att arbeta i grupp är det däremot den sociala aspekten som är viktigast i valet av arbetssätt. De väljer att arbeta i grupp för att det är roligare.</p><p>Med tanke på styrdokumentens ambitioner om en skola för alla, där syftet torde vara att den enskilde individen skall mötas på de villkor som är bäst för denne, bör vi kanske i större utsträckning fundera över varför vi som lärare väljer grupparbete som undervisningsmetod och hur vi väljer att organisera och bedöma grupparbete.</p><p> </p>