Nästan all marknadsföring är bortkastad på grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring är på frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nå ut till många konsumenter. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka aspekter som är av vikt för konsumentens utvärdering av tillåtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser påverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanställs faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam. En omfattande enkätundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag är negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna såg på e-postmarknadsföring har de mycket starka åsikter och behandlingen av personlig information är av yttersta vikt. När intresset väl har väckts är rabatter och produktinformation viktigt och erfarenhet underlättar tillgodogörandet av information. Överträdelser från företagets sida, av förväntat eller önskat beteende, ses som mycket allvarliga. Det som krävs från företagets sida är alltså flexibilitet i agerandet gentemot sina potentiella kunder. Mottagaren är tveksam men nyfiken och därför anser författarna är att en väl genomförd e-postmarknadsföring kan få gensvar även hos de mer negativa mottagarna. Detta påvisar tydligt den framtida potentialen hos e-postmarknadsföring.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?   Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer. I ljuset av dessa teorier undersöker jag individernas perspektiv på etniska relationer utifrån två dimensioner: attityd till etniska relationer och faktiska relationer. Den första dimensionen fokuserar på vilken attityd och syn respondenter som tillhör en specifik etnisk grupp har till de som tillhör en annan etnisk grupp. Den andra dimensionen mäter hur de faktiska relationerna är mellan individer från olika etniska grupper och vad som påverkar dessa relationer. De faktiska relationerna påverkar i sin tur vilken syn individerna har på varandra. Denna uppsats har en kvantitativ ansats, en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Attityder till etniska relationer har i denna uppsats mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas tillit, nätverk, kontakt och samarbete med varandra. Ett additivt index skapades sedan med dessa frågor. Därefter har linjär regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan beroende variabeln attityd till etniska relationer och bakgrundsvariabler kön, ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad; och en logistisk regressionsanalys har använts för att studera sambandet mellan respondenternas faktiska relationer och bakgrundsvariabler. Slutligen har sambandsanalys använts för att undersöka sambandet mellan respondenternas attityd till etniska relationer och deras faktiska relationer. Resultaten från denna undersökning har visat att respondenternas attityd och perspektiv till etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på deras faktiska relationer, i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssätt under matematiklektionerna. I Lpo 94 står att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sätt att lära. Eleven skall också ges möjlighet att utforska och arbeta såväl självständigt som i grupp. Som teoretisk utgångspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Dewey menar, och många med honom, att kunskap befästs bäst då handen får arbeta tillsammans med ögat. Han myntade uttrycket ”learning by doing” Det sociokulturella perspektivet innebär att allt lärande är beroende av ett sammanhang, lärandet sker inte isolerat från verkligheten. Rapporter från Skolverket visar dock att stor del av svenska skolors matematikundervisning innebär att eleven arbetar tyst och självständigt medan läraren går runt och hjälper dem som behöver. Jag har i denna studie valt att utföra kvalitativa intervjuer samt en enkät med både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Detta då jag är intresserad av en attityd hos mina informanter, elever från år 6 på en F-9 skola i Västsverige. Resultatet visar i stora drag att om eleverna måste välja mellan att räkna i en matematikbok eller lösa uppgifter praktiskt, väljer de det praktiska arbetssättet om de endast är ute efter att ha en trevlig stund. Om det handlar om att lära sig så mycket som möjligt väljer de att lösa uppgifter i matematikboken.

Skolungdomar har sina gruppnormer att leva upp till. Attityder kan skjuta undan omdömet. Historiskt har matematik varit okvinnligt. Det kan förvägra intresserade flickor att välja ämnet liksom det kan pressa sig på ohågade pojkar. Syftet med uppsatsen är att utreda om flickor och pojkar idag har olika attityd till matematik samt om de tycker att matematiken är genusmärkt, det vill säga om den är starkt manlig eller starkt kvinnlig. Studien är inspirerad av GeMa-projektet, som introducerade en tregradig matematikattitydskala i Sverige. Attitydskalor består av en rad påståenden som personer får ta ställning till. I den tregradiga matematikattitydskala kan matematik ses som manlig, neutral eller – och det är det nya – kvinnlig. För att kunna genomföra arbetet har jag först studerat litteratur som avhandlar attityder, genusteori och matematik som manlig domän. En domän kan vara manlig exempelvis genom att få kvinnor finns i området eller att företeelsen har manlig laddning. Efter litteraturstudierna har jag genomfört en enkät i två klasser i en högstadieskola. När jag analyserar undersökningens resultat finner jag att flickors och pojkars attityder är tämligen likartade samt att märkningen av matematiken snarast är genusneutral, möjligen med en dragning åt det kvinnliga hållet.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren. Som komplement till min studie och till litteraturen har jag även genomfört en lärarintervju. Den har jag i huvudsak använt för att försöka ta reda om klassläraren arbetar aktivt med att påverka sina elevers attityder till matematiken. Resultatet visar i huvudsak att eleverna i år 4 anser matematiken vara ett av de roligaste ämnena i skolan. I år 6 är matematiken viktig snarare än rolig. Eleverna kan tidigt förstå vikten av att lära sig räkna för att klara sig bra genom livet. Matematiken anses av eleverna vara "kul när man fattar och tråkig när man inte förstår" – det vill säga, ett ämne där förståelsen är av vikt för uppkomsten av attityden.

En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla människor vid oskyddat sex oberoende av ålder, kön och sexuell läggning. Unga vuxna mellan 20-29 år är en speciellt utsatt grupp när det gäller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna är klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillämpats. Deltagarna var unga vuxna kvinnor och män i åldersgruppen 20-26 år från folkhögskolor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån de sex kategorier som framkom i analysen. Resultatet visar att unga vuxna vet hur STI smittar och de vet var de ska söka information men de önskar att de visste mer. De unga vuxna tror att orsaken till att fler drabbas av en STI beror på att kondom används mer sällan och att om de skulle drabbas så är infektionen lätt att bota. När de unga vuxna går och testar sig anpassas efter sexlivet. De är mer rädda för att drabbas av en STI vid en utlandssemester då de inte känner samma trygghet som när de är hemma. Konklusionen med studien är att unga vuxna inte är rädda för att drabbas av en STI. De vet att STI kan smitta vid sexuellt umgänge men är inte så noga med att använda kondom. En förändring av unga vuxnas attityder till STI och en mer positiv syn på kondomanvändning kan påverka smittspridningen av STI i samhället.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt). Däremot korrelerar den inre motivationen (matematik är roligt) betydligt starkare mot elevernas prestationer (i form av betyg). Elevernas attityder till matematikundervisningen samt deras känsla av relevant matematikundervisning korrelerar båda positivt såväl mot deras betyg som mot deras motivationsgrad.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi även upp hur specialpedagoger upptäcker, kartlägger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.  I en genomgång av tidigare forskning fann vi att det råder oenighet om hur dyskalkyli ska definieras. Det speglades även i intervjuerna då special­pedagogerna inte gav någon entydig definition av begreppet. Specialpedagogerna vi intervjuat är samtliga reserverade inför diagnosen dyskalkyli men tror att det kommer bli ett vedertaget begrepp i skolvärlden. De bygger sin kritik på att mycket lite forskning har gjorts inom det specialpedagogiska fältet kring dyskalkyli. Specialpedagogerna upplever heller inget behov av en dyskalkylidiagnos, då elever i matematiksvårigheter har rätt till stöd oavsett om de har en diagnos eller ej. De menar att andra orsaker till matematiksvårigheter är vanligare än biologiska/genetiska. Ingen av special­pedagogerna ansåg att övergripande generella tester för att upptäcka elever med dyskalkyli eller specifika matematiksvårigheter var nödvändiga. Alla specialpedagoger förespråkade en-till-en- undervisning av elever med matematiksvårigheter som den effektivaste arbetsmetoden. De använde laborativt och kompensatoriskt material för att hjälpa elever i matematiksvårigheter.

Turism är en allt mer växande bransch vilket betyder att allt fler områden satsar inom destinationsutveckling. Målet med följande studie är att undersöka hur lokalbefolkningen ser på turismen, hur de ser på utvecklingen i området, som något positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de två kommunerna. Det har inte gjorts någon tidigare undersökning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo.