<p>Egna erfarenheter men också internationella undersökningar visar att intresset till fysikämnet minskar samtidigt som allt färre väljer att läsa vidare inom fysik. Eftersom fysik är ett ämne med många användningsområden kan okunskap leda till lägre allmänbildning samtidigt som samhället drabbas av brist på yrkeskunniga inom vissa områden. Syftet med studien är därmed att undersöka vilka attityder till fysik elever i grundskolans senare år har och se på detta i relation till hur elevernas lärare arbetar med att motivera till fysikinlärning. Studien är kvalitativ i sin helhet och bygger på en enkätundersökning gjord i två niondeklasser samt på intervjuer med klassernas respektive fysiklärare. Resultatet visar att lärarna i flera avseenden arbetar på ett motivationsfrämjande sätt, men trots det har bara hälften av eleverna en positiv inställning och motivation till ämnet. Det framträder dessutom en stor tveksamhet i elevsvaren om att fysik skulle vara ett nyttigt och användbart ämne att kunna.</p>

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom. Metod: Litteraturstudie innehållande 14 artiklar, vilka har klassificerats, kvalitetsvärderats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet delades in i sex subteman som vidare indelades i två huvudteman: Människosyn och Aktuell vetskap. Fynden i resultatet visade att läkarna ansåg att patienterna var frustrerande och en förutfattad bild var vanligt. De kände sig osäkra i behandling och kunskapen var bristande. Utbildning gavs och detta visade sig ge andra attityder, ökade kunskaper och en förbättrad syn på patienterna. Diskussion: Med en kunskapsbrist kan det vara svårt att förstå patientens föreställningar och behov. För att finna bakomliggande orsaker till patientens symtom, är personalens uppgift att nå patienten och föra ett samtal om då- och nuvarande livsomständigheter. Här upptäcks de verkliga problemen. Slutsats: Med en ökad kunskap kommer synsättet gentemot dessa patienter att förändras, vilket leder till ändrade attityder.

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner människor med HIV i världen. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rädda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har därför använt överdrivna försiktighetsåtgärder. Sjuksköterskor bär med sig personliga och professionella föreställningar om hälsa/sjukdom, dessa påverkar hur de vårdar patienter. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors kunskap och attityd av att vårda vuxna HIV/AIDS-positiva patienter. Metod: En icke-systematisk översikt, där åtta kvantitativa artiklar och en mixad metod har granskats, analyserats och kategoriserats. Resultat: Sjuksköterskorna hade varierande kunskaper om HIV/AIDS, särskilt gällande smittvägar. Även attityder varierade, några var empatiska och villiga att vårda patienter som diagnostiserats med HIV.  Andra hade rädsla för att bli smittade och vägrade att ge vård. Slutsats: Bristande kunskap gällande smittvägar för HIV- viruset finns hos sjuksköterskorna, detta kan leda till attityder som påverkar omvårdnadens kvalitet genom bland annat vägran att ge vård. Föreställningar om sjukdomens orsak påverkar deras bemötande. Vi anser att mer kunskap hos sjukvårdspersonal om HIV skulle behövas.

No description available.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete. Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor. Skolorna är alla F-6 skolor. Två av skolorna arbetar åldersintegrerat. Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering som grundtanke utifrån att motsatsen är exkludering. Deras tolkning av begreppet inkludering överensstämmer med tidigare forskning. Möjligheterna att arbeta inkluderande anses dessutom begränsade av ett antal förutsättningar. Dessa förutsättningar är framförallt resurser i form av personal, hjälpmedel, anpassat arbetsmaterial för eleverna samt i form av tid för planering. Det framkommer även att själva det inkluderande arbetet upplevs som något påtvingat på två av skolorna.

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg. Digitala och mobila verktyg innebär interaktiva redskap som låta användaren utföra sina dagliga arbetsuppgifter med minimala ansträngningar. Syftet med studien är att utvärdera Care-systemet genom att ta reda på användarnas mål med användning av systemet, dokumentera användarnas upplevelser av systemet, och kontrollera användbarheten hos systemet.  Med hjälp av olika designprinciper och datainsamlingsmetoder hittade jag några problem som påverkade användarens upplevelse och attityd mot systemet. Detta ledde till en undersökning av faktorer som påverka acceptans av ett nytt system hos användaren. Jag skapade persona och användarscenario för att beskriver de olika användarna som utnyttjar Care-systemet samt användningskontexten. Från scenarion tog jag fram en behov- och kravspecifikation som kan ligga till grund för framtida utvecklingsarbete i Care-systemet.

No description available.

No description available.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior. Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna. Studiens sammanlagda resultat visar att studenter från Jönköping och Quito generellt har positiva attityder till miljöfrågor och att det inte finns några tydliga skillnader mellan grupperna när alla frågor sammanvägs. Däremot framkommer tydliga skillnader inom tilltro till människans uppfinningsrikedom, förmåga att styra över naturen samt naturens resiliens. Det kan argumenteras för att det finns förklaringar till dessa skillnader i kulturen. Studien visar att det finns skillnader mellan könen, där kvinnliga studenter från både Jönköping och Quito har generellt mer positiva attityder till miljöfrågor och har angivit en högre grad av miljövänligt beteende.

Trots lagar och förordningar som beskriver sjukvårdspersonals skyldighet till att anmäla avvikelser visar nuvarande studier att nästan hälften av alla avvikelser i Sverige inte rapporteras, samt att det förmodligen finns ett mörkertal. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors rapportering av avvikelser som uppstått i samband med behandling, omvårdnad eller läkemedelsadministration. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck’s niostegsmodell. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Vetenskapliga artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte inkluderades och genomgick en urvalsprocess samt en kvalitetgranskning. Totalt kvarstod 11 kvantitativa studier vars innehåll analyserades där 10 teman identifierades som uppdelades i två huvudteman. Resultatet redovisas i huvudtemat Faktorer som hindrade rapporteringen av avvikelser med sju underteman; Brist på stöd från ledningen, Negativ avdelningskultur, Kollegors negativa influenser, Rädsla, Tidsbrist, Arbetserfarenhet och Kunskapsbrist. Samt huvudtemat Faktorer som möjliggjorde rapporteringen av avvikelser med de tre underteman; Ansvar, Kunskap och förbättring och Stöd från ledning, avdelning och medarbetare. Slutsats: Det finns både faktorer som hindrar och möjliggör rapporteringen av avvikelser. Genom identifiering av vad som hindrar sjuksköterskor kan hälso- och sjukvården motverka dessa barriärer, fokusera på de positiva faktorerna och på det sättet skapa en mer patientsäker sjukvård med minskat lidande för patienter, anhöriga och sjukvården.