Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund. En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive Varberg. Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka och gå samtalsbehandling. Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling. Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling. Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor. Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en likriktning sker.

The main purpose of this study was to determine the self-estimated levels of knowledge about doping for a group of strength training young adults, and also to get an idea of their attitudes regarding the subject. A part of the purpose was also to investigate the potential associations between knowledge and attitude. Method: To collect information a questionnaire was constructed that was inspired by a similar study and in consultation with the tutor. Questions regarding background, doping and training experiences together with self-esteemed attitudes and knowledge about doping were included. Questionnaires were handed out at gym facilities in central Sweden, and were answered by men and women ages 18 to 35 years. The results are represented by completed questionnaires from 36 subjects. The form of this study was quantitative cross-sectional. Materials used, apart from the questionnaires, were mainly literature and scientific articles. Besides this, health related reports were used. The Main Results shows that the majority of respondents stated that they had quite a bit of knowledge on doping. Despite this, most of the respondents stated their knowledge about doping effects and side effects as minimal. It is worth mentioning that none of the respondents felt they had a lot of knowledge on the subject. The knowledge level was considered to be satisfactory by about 44 % response rate among all respondents. Differences existed between sexes as the majority of the women felt they had little knowledge about the subject and wanted to learn more. Of note was that friends and internet accounted for the bulk of sources of knowledge, followed by the school and media. Regarding attitudes, the majority of respondents refrained from most allegations about doping. That doping is a growing problem in society and that it is up to each individual to decide whether to use doping substances, however, most subjects agreed positively to. Thus, there was a prevailing positive attitude towards individual freedom of choice as regards the use of doping. There were significant differences between different age groups which showed that younger had a more positive attitude about doping than older. Conclusions: Considering the lack of knowledge among the respondents and the larger positive approach among the younger group, schools should prioritize the doping topic further. This is particularly important considering internet and friends as the greatest sources of information which could have a negative outcome. Results from the questionnaires also showed a generally positive attitude towards the individual's free choice. The liberal vision has increased in the country in recent years and this area should preferably be studied more deeply in order to avoid danger to the community. How well the results reflect the reality cannot be determined considering shortfall, a relatively low number of participants and risk of socially desirable responses.

I ett samhälle där individer överöses dagligen av information är läsningen en central del i vardagen. I denna kunskapsöversikt undersöks attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa, kartlägga och analysera forskningen som kännetecknar attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i ämnet svenska årskurs 4–6. Tre frågeställningar ligger till grund för att undersöka forskningsfältet: Vad kännetecknar forskningsläget när det gäller attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Hur framställer forskningen attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? och Vilka begrepp går det att identifiera kring attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Metoden har inkluderat noga utvalda urvalskriterier och sökningar har genomförts i flertalet databaser. Under sökprocessen lästes rubriker och abstract för att avgöra relevans för kunskapsöversikten. I kartläggningsmetoden har artiklarna djuplästs och kodats utifrån det som varit av relevans utifrån kunskapsöversiktens syfte, problemområde och frågeställningar. I artiklarnas resultat framställdes ofta attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i relation till elevernas prestation inom läsning. I resultatet framkom det i flertalet artiklar att det finns en skillnad utifrån kön i attityder till läsning där flickor generellt innehar en mer positiv attityd till läsning. Den positiva attityden till läsning genererade även i flera artiklar att de som hade en positiv attityd till läsning generellt presterade bättre inom läsning än de med negativ

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur ett antal lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärarna i ämnet svenska för årskurserna 4-6 uppger att de använder sig av. Frågeställningarna som studien syftar till att besvara är ‘hur uppfattar lärarna elevers attityd till läsning?’ och ‘vilka undervisningsstrategier uppger lärarna att de använder sig av?’. Teori och metod: Studien utgår från en fenomenologisk teori med en fenomenografisk forskningsansats. Där lärares uppfattningar inom fenomenet attityder till läsning har undersökts. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna 4-6 där de för stunden undervisar i ämnet svenska. Intervjuernas syfte är att få en inblick i och förståelse för hur lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärare uppger att de använder sig av. Samtliga intervjuer genomfördes på plats i de olika skolorna som lärarna är anställda på. Data har analyserats systematiskt utifrån en beprövad analysmetod. Denna analysmetod underlättade arbetet att sammanställa och tolka lärarnas utsagor. Resultat: I lärarnas utsagor framkommer textsamtal som den vanligaste

Teori och metod  Studien utgår från en fenomenologisk teori med en fenomenografisk forskningsansats. Där lärares uppfattningar inom fenomenet attityder till läsning har undersökts. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna 4-6 där de för stunden undervisar i ämnet svenska. Intervjuernas syfte är att få en inblick i och förståelse för hur lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärare uppger att de använder sig av. Samtliga intervjuer genomfördes på plats i de olika skolorna som lärarna är anställda på. Data har analyserats systematiskt utifrån en beprövad analysmetod. Denna analysmetod underlättade arbetet att sammanställa och tolka lärarnas utsagor.  Resultat  I lärarnas utsagor framkommer textsamtal som den vanligaste undervisningsstrategin som lärare använder sig av. Textsamtal belyses i samtliga utsagor av lärarna där det framkom variationer hur de använder denna strategi. I resultatet och diskussionen belyser vi lärarnas likheter och olikheter av de undervisningsstragier som framträder i lärarnas utsagor. Rutiner vid läsning beskrivs i olika former och användningsområden där det används antingen som start på dagen, schemautfyllnad eller som strategi för att främja positiva attityder till läsning. Lärare som positiva förebilder är även en faktor som enligt lärarnas utsagor främjar elevernas positiva attityder till läsning. De lärare som modellerar betydelsen av läsning upplever generellt elevers attityd till läsning som positiv. Även miljöaspekter samt skolbibliotekets betydelse framkommer frekvent i lärarnas utsagor som faktorer som främjar elevernas positiva attityder till läsning. Där skolbibliotekets betydelse för att hjälpa eleverna utifrån intresse och nivå framställs som av vikt.

I ett samhälle där individer överöses dagligen av information är läsningen en central del i vardagen. I denna kunskapsöversikt undersöks attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa, kartlägga och analysera forskningen som kännetecknar attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i ämnet svenska årskurs 4–6. Tre frågeställningar ligger till grund för att undersöka forskningsfältet: Vad kännetecknar forskningsläget när det gäller attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Hur framställer forskningen attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? och Vilka begrepp går det att identifiera kring attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Metoden har inkluderat noga utvalda urvalskriterier och sökningar har genomförts i flertalet databaser. Under sökprocessen lästes rubriker och abstract för att avgöra relevans för kunskapsöversikten. I kartläggningsmetoden har artiklarna djuplästs och kodats utifrån det som varit av relevans utifrån kunskapsöversiktens syfte, problemområde och frågeställningar. I artiklarnas resultat framställdes ofta attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i relation till elevernas prestation inom läsning. I resultatet framkom det i flertalet artiklar att det finns en skillnad utifrån kön i attityder till läsning där flickor generellt innehar en mer positiv attityd till läsning. Den positiva attityden till läsning genererade även i flera artiklar att de som hade en positiv attityd till läsning generellt presterade bättre inom läsning än de med negativ attityd.

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. En litteraturstudie gjordes baserat på en sammanställning av aktuell forskning. Resultatet presenterar unga astmatikers känslor och upplevelser i huvudkategorierna verkligheten som motståndare, att hantera livsvärlden och att leva tillsammans. Ungdomarna upplevde att okunskap om sjukdomen hindrade dem från att delta i aktiviteter, vilket gav en känsla av utanförskap och otrygghet i vardagen. De använde sig av olika strategier för att få en fungerande vardag och ett vanligt sätt var att dölja sin sjukdom. Ungdomarna uttryckte även att det var under ungdomstiden som de fick ett ökat ansvar för sin sjukdom, vilket bidrog till ökad självkänsla. Behovet av stöd och att få dela erfarenheter med andra astmatiker ansågs viktigt. Ungdomarna upplevde även att den omgivande miljön och människors okunskap var utmanande. En diskussion följer sedan kring fynd som ansågs vara framträdande. Ungdomar med astma har mycket att berätta och det är viktigt att vårdpersonal tar tillvara på deras kunskap. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Problemformulering: I vilken grad har varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier för inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen? Syfte: Studiens syfte är att påvisa om det föreligger skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen mellan varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier. Metod: Uppsatsen är utformad efter en kvantitativ forskningsstudie och bygger på en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbenkät som innefattar 223 observationer. Slutsats: Vi har undersökt varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildares inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen. Samtliga faktorer visar olika grad av inflytande och därmed föreligger det skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken. Varumärkesimage är den faktorn som har ett påvisat inflytande, även den faktorn som är högst i rankingen. Därefter kommer opinionsbildare på sociala medier och sist elektronisk word-of-mouth som båda påvisade inget signifikant samband med konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.

Klimatförändringar och vems ansvar det är att göra något åt dem är en ständig debatt i dagens samhälle. Jordens medeltemperatur stiger, klimatpaneler rapporterar om allt högre halter av föroreningar, och de stigande havsnivåerna är bara några av de klimatförändringar som sker globalt just nu. Detta är förändringar som de allra flesta är medvetna om på ett eller annat sätt, vilket sätter press både på politiker och medborgare. Tidigare studier har undersökt vad politiker gör för att försöka minska de klimatförändringar som sker, men färre undersöker på ren individnivå vad det är som påverkar känslan av personligt ansvar för att minska klimatförändringar. Denna uppsats kommer att fokusera på att undersöka vad som får individer att känna ett personligt ansvar för att minska klimatförändringar, och som metod för detta har vi gjort en kvantitativ undersökning, där fokus har legat på faktorer som kan påverka individers känsla av ansvar kopplat till klimatet. Övergripande faktorer som vi har utgått ifrån är socioekonomiska faktorer, politisk ideologi, attityder och inställning till klimatförändringar, samt individuellt och kollektivt handlande. Uppsatsen har använt data från European Social Survey, ESS, samt tidigare forskning, och vi har använt oss utav enkla samt multipla regressionsanalyser med våra variabler för att få fram ett resultat utifrån de frågeställningar som framställts. Det centrala resultat som kommit fram av våra analyser visar på att utifrån de faktorer vi valde att analysera hade individens grad av oro för klimatförändringar samt känslan av att ens egna handlingar kan påverka klimatet störst påverkan på individens känsla av personligt ansvar för att minska klimatförändringar.