Studien har analyserat förskolan Havrens konkreta implementeringsarbete av den metodbok de utgår ifrån i arbetet med att bli en giftfri förskola. Studien har tagit upp de hinder som förskolepersonalen stött på under arbetets gång. Intervjuer med personalen på förskolan har gjorts för att undersöka hur de upplevt arbetet med metodboken och om de kunnat använda boken till det den är ämnad för. Ett kostnadsförslag för att göra två avdelningar på Havren giftfria enligt Naturskyddsföreningens kriterier för giftfri förskola har skapats. Vi satt vårt resultat av granskningen av implementeringsarbetet i ett nationellt perspektiv då vi undersökt om metodboken kan användas av andra förskolor runt om i Sverige. Intervjuerna med personalen på Havren visade att alla pedagoger inte läst metodboken. Alla i personalen upplevde inte metodboken som väl implementerad på förskolan. Projektet Giftfri förskola har både ekonomiska och hälsomässiga vinster för samhället. Kostnadsförslaget visar att kostnaden för att göra två avdelningar på Havren uppgår till 11093 kr. Förskolor med anbud till återförsäljare som erbjuder produkter som uppfyller Naturskyddsföreningens kriterier för giftfri förskola kan troligtvis använda sig av metodboken. / This study has analyzed the implementation of a method book that the preschool Havren is using to become a non-toxic preschool. We discuss the different obstacles and opportunities that the preschool has encountered during the implementation of the method book. Using interviews we examined how the staff working at Havren has experienced working with the methodbook and if they have been able to use the book for its intended purposes. The entire staff didn’t perceive the implementation of the methodbook as well implemented. An estimate has been made to see how much it would cost to convert Havren to non-toxic according to Naturskyddsföreningens criteria. Furthermore, we put our results in a national perspective by examining if the method book can be used by other preschool than Havren. The estimate to convert to of the departments at Havren to non-toxic showed that it would cost 11093kr to completely exchange all current toxic toys to non-toxic toys. A non-toxic preschool could have both economic and health related benefits for our society. We concluded that the method book probably can be used by any preschool as long as the book is implemented in a functioning way in the organisation and if the preschool has contracts with resellers that offer toys that fulfil Naturksyddsföreningen criterias for a non-toxic preschool.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur personal på  förskolor arbetar för att skapa en giftfri förskola, vilka svårigheter möter personalen och hur barnen medvetandegörs i arbetet med giftfri förskola. Via intervjuer med pedagoger, städpersonal och kökspersonal besvaras studiens frågeställningar. Både direktintervju (ansikte mot ansikte) och telefonintervju har använts. Intervjufrågorna är semistrukturerade för att ge öppna frågor med möjlighet till följdfrågor. Resultatet visar att pedagogerna på förskolorna anser att det är svårt att hitta alternativt material till plast och att ekonomin försvårar arbetet. Resultatet visar även att vissa barn har medvetandegjorts mer än andra barn i arbetet. Det är främst de större barnen som medvetandegjorts arbete via samtal och i viss utsträckning även medhjälp till utrensning. De yngre barnen har medvetandegjorts i mindre utsträckning eller inte alls.

Hormonstörande ämnen eller ftalater som det också kallas visade sig vara ett ämne som kan störa barns reproduktion. 2013 startade operation giftfri förskola som skulle hjälpa förskolor runt om i landet att rensa ut material som inte längre var godkända ur hälso- eller miljösynpunkt. Syftet med studien är att få reda på hur förskollärare märkt av utrensningen under dessa år. Den empiriska undersökningen baseras på åtta mejlintervjuer med förskollärare och en föreståndare i olika kommuner och på olika förskolor för att få reda på hur utrensningen påverkat dem. Resultatet visar att det finns skillnader i hur förskollärarna resonerar om utrensningen av leksaksmaterial i förskolan. Förskollärarna är överlag positiva till förämfringen som skett under denna tid. Vilket visar att det även för förskollärarna är av vikt att förskolan blir kemikaliesmart / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong></strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om hur förskolechefer beskriver arbetet med ekologisk utveckling i förskolan. Ytterligare ett syfte är att belysa vilka utmaningar och möjligheter förskolechefer ser med arbetet av ekologisk utveckling. Undersökningen ska även bidra till mer lärdom om vad ekologisk utveckling kan vara i förskolans verksamhet. Ekologisk utveckling har blivit ett aktuellt ämne i dagens samhälle där många är engagerade i miljöfrågor och vad man kan göra för att jordens resurser ska räcka längre. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer där sex stycken förskolechefer från olika verksamheter blev intervjuade. Litteraturen har haft utgångspunkt i vad ekologisk utveckling innebär, vad det finns för lagar eller riktlinjer inom ämnet, hur man kan arbeta med ekologisk utveckling i förskolans verksamhet samt vad förskolechefer har för roll i arbetet. Ramfaktorteorin har använts som teorianknytning för analys. Studien visar att samtliga chefer anser att det är ett viktigt ämne att jobba med. De flesta tycker dock att det är ett svårfångat begrepp som sitter hårt sammansvetsat med huvudbegreppet hållbar utveckling. I resultatet framkom det att engagemang och intresse kan ses som en stor möjlighet när personal är drivna i ämnet. Det visade även att engagemang och intresse kan bli en utmaning, då det inte alltid finns personal som lägger fokus på arbetet med ekologisk utveckling.

The purpose of this study was to identify materials and products in preschools that may contain harmful chemicals and to suggest possible areas of improvement. Another purpose was to examine if a supervisory project focused on chemicals leads to reduced incidence of harmful chemicals and improved routines in preschools. Inspection reports from 46 preschools in Lidingö were examined to see what routines, materials and products that currently existed. The results were compared with inventories of preschools in two other municipalities and a national inventory project. Follow-up questionnaires were sent to 41 of the preschools in Lidingö to examine if the preschools continued to work for a non-toxic environment after the supervision period ended. Preschools at Lidingö showed similar results as the rest of the country, except that the prevalence of old electronics was much lower. Vinyl gloves, soft plastic toys and other plastic objects appeared in more than half of the preschools, and the presence of inappropriate material showed that there is a need for initiatives that promote a non-toxic preschool. The follow-up survey showed that inspections focused on chemicals generally leads to improvements in many areas and can therefore be a good method. The respondents in this study consider the inspectors to be an important support in the process of eliminating harmful substances. Proper cleaning and good purchasing procedures are important to avoid exposure to harmful substances and the removal of phthalates and plastic kitchenware should be a priority for future inspections.

Svenska myndigheter och kommuner arbetar utifrån miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med att minska användning och exponering för hälso- och miljöskadliga ämnen (Miljömål, 2016). På delegation från regeringen har Kemikalieinspektionen upprättat en handlingsplan för att nå miljömålet. Handlingsplanens fokus riktas till stor del mot kemikalier i barns vardag. Gävle kommun är i uppstartsfasen av arbetet inom förskolor, för att fortsätta arbetet strukturerat och med god prioritering så bör ett utgångsläge med riskområden inom förskolan identifieras. I det här examens arbetet inom miljöteknik genomförs en inventering av Kemikaliesmart förskola där 19 kommunala förskolor i Gävle kommun, med målet att identifiera riskområden och barns utsatthet för kemikalier i förskolan. Ett samarbete med Utbildning Gävles miljöstrateg har givit kontaktnät och ekonomisk möjlighet för personal vid de enskilda förskolorna att medverka under inventeringen. Den färdiga rapporten lämnas till verksamheten att använda som underlag vid prioriteringar i arbetet med kemikaliesmart förskola. Genomförandet sker med en befintlig mall från Naturskyddsföreningen som grund (Naturskyddsföreningen, 2013). Inventeringen görs i två etapper, en intervju inför inventeringen och inventering av lösöre och till viss del byggnadstekniska detaljer som golv- och väggytor. Inventeringen av lösöre består av cirka 100 frågor som ställs och undersöks vid varje förskola, de sammanfattas i tabellformat med beskrivande text. Därifrån lyfts eventuella riskområden, som stödjs genom underlag från Svenska myndigheter eller forskning. Diskussionen påvisar svårigheter som uppstår vid val av produkter då innehållsförteckningar är svåra att tyda eller obefintliga. Men också hur rutiner kring städ, tvätt och vädring kan påverka inom de identifierade riskområden. Riskområden som enligt mål och slutsats identifierats är skildrade genom typ av skadligt ämne eller negativ hälsopåverkan. Identifieringen gav sex olika områden: Flamskydds-, vatten- och fläckavvisande medel, Kemikalier från plast, Allergiframkallande ämnen, Polycykliska aromatiska kolväten, Bly och Kvicksilver. För dessa områden redogörs vilka typer av produkterkategorier som är berörda och vilken typ av hälsorisk de innebär. / Swedish authorities and municipalities are working on the basis of the environmental quality objective non-toxic environment by reducing the use and exposure to health and environmental pollutants (Miljömål, 2016). The Swedish Chemicals Agency, on commission by the government, has drawn up an action plan to achieve the environmental objective. The Action Plan's focus is mainly on achieving a non-toxic everyday environment for children. Thru identication of riskareas, the preschools in Gävle will be able to get a good structure for the work to be done. In this diploma work in Environmental technology an inventory of Chemical Smart preschools is conducted. Nineteen municipal kindergartens in the city of Gävle are examined, with the goal of identifying areas of risk and vulnerability of children to chemicals in the preschool environment. A collaboration with the department of Education Gävle ́s environmental strategist has provided contacts and economic opportunity for the staff at the individual preschools to participate during the inventory. The final report is submitted to the department and its preschools to use as the basis of the priorities in the work of chemical smart preschool. The implementation is done with an existing template from the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen, 2013). The inventory is made in two stages, an interview before the inventory and inventory of chattels and some architectural details such as floor and wall surfaces. The inventory of chattels consists of approximately 100 questions asked and examined at each nursery, they are summarized in table format with descriptive text. Areas of risk are identified based on supported data from Swedish authorities or research in the subjected area. The discussion demonstrates the difficulties that arise in the choice of products when the contents are difficult to decipher or inaccessible. But also how the routines for cleaning, washing and airing can influence the identified risk areas. Risk areas according to the objectives and conclusions identified are depicted by type of substance or negative health effects. The identification gave six different areas: Flameproof, water and stain repellents, Chemicals from plastics, allergens, Polycyclic aromatic hydrocarbons, lead and mercury. These areas outline the types of product categories that are of concern and what kind of health risk they entail.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskolepersonal anser att projekt ”Giftfri förskola” har påverkat verksamheten. Sju verksamma inom förskolan i två mindre kommuner intervjuades. Med ett sociokulturellt perspektiv utformades intervjuerna och analyserade att det fanns både positiva och negativa konsekvenser av projektet. De positiva konsekvenserna var ökad medvetenhet, kunskap och kreativitet samt att det bidragit till en tryggare miljö. Den ökade medvetenheten visas vid inköp av nya material då innehållet granskas noga. Den ökade kuskapen har bidragit till ett ökat intresse kring ämnet kemikalier och det anses viktigt att handla giftfritt. Kreativiteten anses fått en större plats i verksamheten då alternativa material fick plockas in för att ersätta det material som slängdes bort. Den största positiva effekten som tolkas utifrån förskolepersonalen är att barnen vistas i en säkrare förskolemiljö då de inte blir utsatta för lika mycket kemikalier som innan projektets start.  De negativa konsekvenserna som visas i studiens resultat är dyrare inköp, färre material, felaktig prioritering och osäkerhet. Giftfria material är ofta dyrare i inköp, vilket i sin tur lett till att det finns färre material på förskolorna. Projektets prioritering ifrågasätts av förskolepersonalen då enbart material stått i fokus, men lokalerna inte setts över. Det finns även en viss osäkerhet hos förskolepersonalen kring vilken forskning de ska lyssna på, då det i efterhand kommit ny som visar att kemikalier inte är farliga.