High turnover among auditor assistants is a problem in the auditor profession. 61,7 % of young graduates economists have changed profession at least once during their first three years as employees (Hiltebeitel & Leauby, 2001), heavy workload in the auditing profession is considered to be a contributing factor (Axelsson, 2015). The main purpose of the study is to explain how students' views on the workload affects staff turnover among auditor assistants. In addition, the aim is to describe the expectations of a corresponding expectation gap between students and auditor assistants. In order to achieve the purpose of the study, behavioural theories such as Theory of Planned Behavior and Social Cognitive Theory have been adopted. Further, the Expectation Theory, Identity Theory, Theory of Professions and previous studies of the expectation gap and workload, stress and time pressure are used. The study is based on a combination method based on three interviews with auditor assistants, to develop an understanding of auditor assistants experience of the workload. Subsequently a questionnaire was sent to students with a total of 134 received answers. A short questionnaire with three questions similar to those sent out to students has also been sent to the auditor assistants, with a total of 43 received answers. The results shows that there is an expectation gap considering workload between students and auditor assistants. Further aspects have emerged as contributing factors to high staff turnover in the auditor profession, such as expectations for salary and work content.

Bakgrund: För att granska den kommunala verksamheten är det viktigaste organet den kommunala revisionen, en revisionsfunktion som består av minst fem förtroendevalda revisorer och deras sakkunniga biträde. De förtroendevalda revisorerna ska fungera som ett demokratiskt kontrollinstrument, deras sakkunniga biträde fungerar således som ett professionellt stöd till revisionsgruppen. Trovärdigheten för svensk kommunal revision har ifrågasatts med bland annat de låga kompetenskraven, olika erfarenheter och den överhängande risken för politiska inflytanden. Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att kunna öka förståelsen för kommunal revision genom att beskriva hur de arbetar samt samspelar under revisionsprocessen för att uppnå en trovärdighet till den kommunala revisionen samt förklara vilken inverkan bakomliggande faktorer har på detta. Syftet besvaras genom att utreda följande frågor: Hur arbetar samt samspelar de förtroendevalda revisorer och deras biträdande sakkunnig under revisionsprocessen för att uppnå en trovärdighet till den kommunala revisionen? Vilken inverkan har bakomliggande faktorer på den kommunala revisionsprocessen? Metod: För att svara på studiens problemformulering har en kvalitativ metod tillämpats. Insamling av det empiriska materialet gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer, respondenterna är två förtroendevalda revisorer från tre kommuners revisionsgrupper och deras biträdande sakkunnig. Analys och slutsats: De förtroendevalda samt deras biträdande sakkunnig styrs i hög grad av skriften god revisionssed. Trots det skiljde de sig åt mellan hur de olika kommunerna arbetade och samspelade under den kommunala revisionsprocessen. Gränsen mellan ett bra samspel och att hota oberoendet är subtil därför sker inte allt för mycket kommunikation mellan de två parterna under revisionsprocessen. Budgetramen har en inverkan på den kommunala revisionsprocessen genom att granskningar får skjutas upp alternativt nekas något som kan antas minska trovärdigheten. En högre ålder och längre erfarenheten ökar kompetensen hos det sakkunniga biträdet och arbetet blir mer effektivare men personen kan också uppfattas som mer auktoritär vilket skadar samspelet och således trovärdigheten för processen. / Background: To examine the municipal activities the most important organ is the municipal audit, an audit function consisting of at least five elected auditors and their expert auditor assistant. The elected auditors’ functions as a democratic control instrument, their expert auditor assistant acts as a professional support to the audit team. The credibility of Swedish municipal audit has been questioned for, among other thing, the low competence requirements, various experience, and the imminent risk of political influence. Research issue and purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of the municipal auditing by describing how they work as well as interact during the audit process to achieve credibility to the municipal audit and and explain the impact of the underlying factors on this. The purpose is answered by investigating the following questions: How do the elected auditors and their expert auditor assistant work and interact during the audit process to achieve credibility with the municipal audit? What impact do the underlying factors have on the municipal audit process? Method: To answer the purpose of the study, a qualitative method has been applied. The data has been gathered through eight semi- structured interviews, the respondents are two elected auditors from three municipality and their expert auditor assistant. Result and conclusion: The elected representatives and their expert auditor assistant are largely governed by the publication “god revisionssed”. There are differences between how the municipalities worked and interacted during the municipal audit process. The line between good interaction and independent is subtle, and therefore not too much communication take place between the two parties during the audit process. The budget framework has an impact the municipal audit process by allowing audits to be postponed or denied, which can be assumed to reduce credibility. A higher age and longer experience increase the competence of their expert auditor and the work becomes more efficient, but the expert auditor can also be perceived as more authoritarian, which damages the interaction and thus the credibility of the process.

Att revisionsbranschen har en hög personalomsättning är välkänt. Många nyanställda väljer att lämna revisionsbyråerna redan efter tre år. Den höga personalomsättningen är väldigt kostsam för byråerna. När anställda väljer att sluta går byrån miste om kunskap samt att en hög kostnad tillkommer då det är dyrt att lära upp och utbilda ny personal. Tidigare forskning fokuserar på vad byråerna bör göra för att minska personalomsättningen men visar inte vad byråerna faktiskt gör.   Syftet med denna studie är att förstå hur revisionsbyråerna hanterar den stora personalomsättningen som råder inom branschen. Genom att studera hur byråerna arbetar med att minska personalomsättningen bidrar denna studie med ny forskning inom det upptäckta forskningsgapet.   Genom att studera tidigare forskning har sex motivationsfaktorer identifierats, vilka är överbelastning, uppfattning om yrket, balans mellan arbete och fritid, karriärmöjligheter, delaktighet och arbetsglädje. Revisionsbyråerna behöver motivera sina anställda genom motivationsfaktorerna för att få dem att stanna kvar på byrån. Den tidigare forskningen samt studiens insamlade empiri har kopplats till de tre teorierna Personal-organization fit, professionsteori och motivationsteori. Studiens forskningsområde illustreras i en modell.   Trots de rådande omständigheterna med COVID-19 och de restriktioner som därmed uppstått valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes för att få en mer djupgående förståelse och kunskap omkring området. Empirin samlades in genom mailintervjuer och Skype-möten. Studiens slutsats är att byråerna arbetar med samtliga motivationsfaktorer och trots detta är personalomsättningen hög. Detta beror på att byrån inte lyckas motivera sina anställda alternativt att de anställda väljer att sluta trots att byråerna lyckas motivera dem. / That the auditing branch has a high employee turnover is well known. Many new employees leave work already within the first three years. The high turnover comes with high costs for the firms. The firm will lose the employee´s knowledge and have to train new employees. Existing research only focuses on what the firms should do to reduce the high turnover but does not show what the firms actually do.   The purpose of this study is to understand how accounting firms are dealing with high employee turnover. By studying how the firms work with reducing the turnover this study will contribute with new research within the found research gap.   Six motivational factors have been identified by studying existing research. The accounting firms need to motivate their employees through the motivational factors to make them stay. The existing research and the collected empiricism have been connected with the three theories Personal-organization fit, Theory of professions and Motivation theory. The studies´ research area is illustrated in a model.     A qualitative study was chosen to get a deeper understanding of the research area. Due to COVID-19 the empiricism was collected through interviews by mail and Skype. The conclusion of this study is that even if the accounting firms work with all motivational factors the employee turnover remains high. That can depend on the fact that the firms do not motivate the employees enough or that the employees chose to quit even if the firms do work with the factors.

I samband med covid-19 pandemin har Folkhälsomyndigheten infört allmänna råd och rekommendationer om social distansering och distansarbete. Revisionsbranschen har därmed ställt om till en mer varierad arbetsplats där arbetstagarna har utfört sitt arbete helt eller delvis hemifrån och mycket tyder på att denna typ av hybrida arbetsmiljö kommer att fortsätta även efter covid-19 pandemin. Det är vanligt förekommande att revisorsassistenterna till stor del arbetar ute hos sina kunder och tidigare forskning har påvisat att en hög grad av arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Med tanke på social distansering och distansarbete har revisionsbranschen därmed behövt hitta andra vägar för att utföra sina arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan ha påverkat revisorsassistenternas upplevda arbetsrelaterade stress.  Syftet med studien är att beskriva hur revisorsassistenternas arbetssätt har förändrats till följd av en ökad grad av distansarbete samt hur detta har påverkat den upplevda arbetsrelaterade stressen. Studien ämnar dessutom till att skapa förståelse för varför revisorsassistenter upplever arbetsrelaterad stress till följd av ett förändrat arbetssätt. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenterna bestod av revisorsassistenter som är verksamma i Norrbotten och som jobbar på någon de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Materialet som inhämtades vid intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av krav-kontroll-stödmodellen för att undersöka stresspåverkan närmare. För att skapa ytterligare förståelse kring vilka stressfaktorer som är framträdande har respondenterna valts ut utifrån två olika grupper för att se om det finns några eventuella skillnader. Den ena gruppen består av revisorsassistenter som har varit verksamma både innan och under covid-19 pandemin medan den andra gruppen består av revisorsassistenter som har blivit anställda under covid-19 pandemin.  Studiens slutsats är att arbetssättet har förändrats till följd av covid-19 pandemin och att stresspåverkan av denna förändring är högst individuell, där hälften av respondenterna upplever att den arbetsrelaterade stressen har ökat och den andra hälften upplever att den arbetsrelaterade stressen har minskat. Den främsta anledningen, enligt revisorsassistenterna, var att de upplever ökade eller minskade krav. Det visade sig däremot att även kontrollen och stödet hade inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Någon tydlig skillnad i arbetsrelaterad stress mellan de två olika respondentgrupperna framkom inte, vad som däremot framkom var skillnader i upplevd effektivitet. / Due to the covid-19 pandemic the Swedish public health agency has introduced general advice and recommendations regarding social distancing and teleworking. The auditing industry has thus switched to a more varied workplace where the employees have performed their work wholly or partly from home and there are a lot that indicates that this type of hybrid work environment will continue even after the covid-19 pandemic. It is common for auditor assistants to perform their work at their clients and previous research has shown that a high degree of work-related stress is common in the auditing industry. With regards to social distancing and teleworking, the auditing industry has thus had to find other ways to perform their tasks, which in turn may have affected the auditors’ perceived work-related stress. The purpose of the study is to describe how the auditing assistants' working methods have changed as a result of an increased degree of telework and how this has affected the perceived work-related stress. The study also aims to create an understanding of why auditing assistants experience work-related stress as a result of a changed way of working. To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The respondents consisted of auditing assistants who are active in Norrbotten and work at one of the five largest auditing firms in Sweden. The material obtained during the interviews was then analyzed using the demand-control-support model to examine the stress impact in more detail. To create a further understanding of which stress factors are prominent, the respondents have been selected based on two different groups to see if there are any differences. One group consists of auditor assistants who have been employed both before and during the covid-19 pandemic whilst the other group consists of auditor assistans who were employed during the covid-19 pandemic. The conclusion of the study is that the work method has changed as a result of the covid-19 pandemic and that the stress impact of this change is highly individual, where half of the respondents feel that the work-related stress has increased and the other half feel that the work-related stress has decreased. The main reason was, according to the auditor assistants, due to the fact that they experienced an increase or a decrease in demands. However, it also turned out that the control and support had an impact on the perceived work-related stress. There was no clear difference in work-related stress between the two different respondent groups, but what emerged were differences in perceived efficiency.