I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

Intresset för hållbarhetsfrågor har sedan 1990-talet ökat kraftigt i samhället och genom detta har även hållbarhetsredovisning blivit av allt större betydelse. Detta har påverkat företag, vilka alltmer hamnat under press att ta ansvar för verksamhetens sociala och miljömässiga konsekvenser. Genom hållbarhetsredovisning har företag möjlighet att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter. För att säkerställa att hållbarhetsinformationen är tillförlitlig behöver denna granskas. Hållbarhetsredovisning är dock ett område under utveckling och vid bestyrkande av informationen finns många utmaningar, vilka granskaren måste hantera för att skapa komfort genom granskningsprocessen. I studien används begreppet granskare som ett samlingsbegrepp för revisorer, miljörevisorer hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister som utför granskning av hållbarhetsredovisning. Syftet är att utforska vilka utmaningar en granskare möter vid granskning av hållbarhetsredovisning samt vad det är som gör denne komfortabel i granskningsarbetet. Studien utgår från komfortteorin och en litteraturöversikt som identifierade tre huvudsakliga utmaningar i form av kvalitativ information, kunskap och kompetens samt tolkningsproblematik. Dessa ställs sedan mot studiens empiri som har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är revisorer, miljörevisorer, hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister med erfarenhet av att granska hållbarhetsredovisning. Studiens slutsatser är att de huvudsakliga utmaningarna granskaren möter vid granskning av hållbarhetsredovisning är kvalitativ information och tolkningsproblematik. Angående utmaningen om kunskap och kompetens fanns det åsiktsskillnader om utmaningens storlek och resultatet indikerar att den drivande faktorn för dessa skillnader är huruvida respondenten i fråga har en utbildningsbakgrund inom hållbarhet eller ekonomi. Vidare är studiens slutsats att komfort uppnås genom att granskaren samlar in bevis för att styrka hållbarhetsinformationen och på detta vis blir trygg i granskningen, vilken således är färdig när granskaren är komfortabel. / Interest in sustainability issues has increased vastly in society since the 1990s, and through this, sustainability reporting has also become increasingly important. This has affected companies, which are under increased pressure to take responsibility for the social and environmental consequences of their business. Through sustainability accounting, companies have the opportunity to communicate their sustainability work to their stakeholders. To ensure that the sustainability information is reliable, assurance is needed. However, sustainability accounting is an area under development where there are several challenges in assurance engagements, which reviewer must handle in order to create comfort through the assurance processes. In this study the word reviewer is used as a collective name for auditors, sustainability auditors, sustainability consultants and sustainability specialists who performs sustainability accounting assurance. The purpose of this study is to explore what challenges the reviewers face in sustainability accounting assurance, as well as how the reviewer produces comfort in the assurance process. The study is based on the comfort theory and a literature review that identifies three main challenges in the form of qualitative information, knowledge and competence as well as interpretation issues. These are compared to the empirical data of the study, collected through nine semi-structured interviews. The respondents are auditors, environmental auditors, sustainability consultants and sustainability specialists with experience in sustainability accounting assurance. The conclusions of the study are that the main challenges the reviewer faces in sustainability accounting assurance are qualitative information and interpretation issues. Regarding the challenge of knowledge and competence, there were differences of opinion about the extent of this challenge and it is indicated by the results that the driving factor for these differences of opinions is whether the respondents in question have an educational background in sustainability or economics. Furthermore the conclusions of the study shows that comfort is achieved through obtaining audit evidence which confirms the sustainability information and makes the reviewer secure. Thus the assurance is complete when the reviewer is comfortable.