<p>I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och</p><p>praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att</p><p>tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".</p><p>Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala</p><p>grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet</p><p>"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika</p><p>tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en</p><p>studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt</p><p>genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala</p><p>grundskolor, år 6-9, inom en kommun.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan</p><p>beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga</p><p>med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock</p><p>samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala</p><p>tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan</p><p>noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara</p><p>något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att</p><p>en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor</p><p>förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad.</p><p>Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av</p><p>Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna</p><p>varit av frivillig karaktär.</p><p>Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig</p><p>kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för</p><p>att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta</p><p>kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund.</p><p>Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att</p><p>kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid</p><p>med elevers och vårdnadshavares vilja.</p>

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad". Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet "obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala grundskolor, år 6-9, inom en kommun. Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad. Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna varit av frivillig karaktär. Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund. Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid med elevers och vårdnadshavares vilja.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur användningen av avgiftsfria fakturor påverkar studenter till impulsköp inom den svenska e-handeln. För att besvara studiens syfte har följande forskningsfråga tagits fram: “Hur påverkar avgiftsfria fakturor till impulsköp hos studenter?” Genom att intervjua heltidsstudenter strävade studien efter att erhålla gynnsam data och på så sätt förstå de bakomliggande faktorerna som påverkar användningen av avgiftsfria fakturor och dess inverkan på impulsköp. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med följdfrågor för att få djupa svar från respondenterna. Vidare antog studien en deduktiv ansats vars teoretiska ramverk stod till grund för intervjuguiden och därmed det insamlade materialet. Det teoretiska ramverket består av teorierna köpprocessmodellen, det digitala beteendet, impulsköp online och konsumentens påverkande faktorer.  Resultaten visade på flera faktorer som påverkar studenternas användning av avgiftsfria fakturor och impulsköp. Avgiftsfria fakturor minskade oro kring risker och erbjöd en känsla av trygghet för studenterna. Möjligheten att köpa nu och betala senare ansågs vara den främsta anledningen till användningen av avgiftsfria fakturor. Extern påverkan från sociala medier, familj och vänner samt den ekonomiska situationen spelade också en betydande roll. Det framkom att impulsköp faktiskt kunde genomföras med eftertanke, då respondenterna visade att de resonerade vid impulsköp på grund av sin ekonomiska osäkerhet. Avgiftsfria fakturor fungerade som en katalysator för impulsköp genom att möjliggöra köp trots ekonomiska begränsningar.

No description available.

En hållbar utveckling består av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jämställdhet, jämlikhet och trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan och ett systemet som utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik är en metod som flera kommuner och städer har provat för att nå målet om en hållbar utveckling. Syftet med den här studien är att utvärdera resultaten av olika sådana projekt och hitta vilka framgångsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervägande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort. Många orter och städer runt om i världen har idag avgiftsfri kollektivtrafik, men många har också återgått till vanlig taxa. Främsta orsaken har varit svårigheten att finansiera systemet. Kommuner och städer har olika geografiska, strukturella, ekonomiska och politiska förutsättningar, vilket är anledningen till varför resultaten blivit så varierande. Bland framgångsfaktorerna som har identifierats utmärker sig möjligheterna att samordna olika trafikslag, ett bra samarbete mellan ansvariga myndigheter och ett politiskt engagemang. Orter där en betydande andel av befolkningen reste rabatterat tidigare har haft lättare att finansiera ett helt avgiftsfritt system. De ökade kostnaderna i kombination med förlorade biljettintäkter har för många varit en svår ekvation att lösa.