<p>Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.</p><p>Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard). Slutsatser vi kommer fram till är att Handelsbanken och SEB avser att söka kompensation för en slopad revisionsplikt. På Handelsbanken sker denna kompensation genom att lägga större vikt vid samt finjustera sin marknadsbedömning. Inom SEB tycks de vara mer benägna att söka kompensation genom ökade krav på de små bolagen i stil med högre ränta, ökad risksammanbindning i form av högre ägarinsatser samt ökad risköverföring genom krav på större säkerheter.</p> / <p>During the last years has there been a heavy debate regarding the audit duty in small limited companies in the Swedish business press. Since 2007 Sweden is the last among the old EU-nations (before the 2004 expansion) to demand audited annual reports for all limited companies. The purpose of our thesis is to describe how an abolished audit duty can affect Svenska Handelsbankens and SEB:s credit assessment of small limited companies. To pursue this purpose we have made two interviews with each bank. Agency theory has been used as theoretical framework to explain banks credit assessment. Agency theory explains how asymmetric information between lender and borrower can cause adverse selection and moral hazard. Our conclusions are that Svenska Handelsbanken and SEB will try to seek compensation if the audit duty is abolished. Svenska Handelsbanken will try to compensate by focusing more and fine-tuning their assessment of the borrowers local markets. SEB seem to be more willing to seek compensation by an increased interest, increased risk alignment and increased risk shifting in the form of higher collateral demands.</p>

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard). Slutsatser vi kommer fram till är att Handelsbanken och SEB avser att söka kompensation för en slopad revisionsplikt. På Handelsbanken sker denna kompensation genom att lägga större vikt vid samt finjustera sin marknadsbedömning. Inom SEB tycks de vara mer benägna att söka kompensation genom ökade krav på de små bolagen i stil med högre ränta, ökad risksammanbindning i form av högre ägarinsatser samt ökad risköverföring genom krav på större säkerheter. / During the last years has there been a heavy debate regarding the audit duty in small limited companies in the Swedish business press. Since 2007 Sweden is the last among the old EU-nations (before the 2004 expansion) to demand audited annual reports for all limited companies. The purpose of our thesis is to describe how an abolished audit duty can affect Svenska Handelsbankens and SEB:s credit assessment of small limited companies. To pursue this purpose we have made two interviews with each bank. Agency theory has been used as theoretical framework to explain banks credit assessment. Agency theory explains how asymmetric information between lender and borrower can cause adverse selection and moral hazard. Our conclusions are that Svenska Handelsbanken and SEB will try to seek compensation if the audit duty is abolished. Svenska Handelsbanken will try to compensate by focusing more and fine-tuning their assessment of the borrowers local markets. SEB seem to be more willing to seek compensation by an increased interest, increased risk alignment and increased risk shifting in the form of higher collateral demands.

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.

Svenskt Näringsliv ville att regeringen skulle undersöka frågan om revisionspliktens avskaffande och begärde därför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig då lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvärldsförändring för revisionsbyråerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyråerna gör för att möta denna. Vi vill också försöka förklara varför revisionsbyråerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de åtgärder de gjort, och vad det beror på. För att undersöka hur revisionsbyråerna möter den kommande omvärldsförändringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebär, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkätundersökning. Vi har därmed valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår undersökning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att alla de faktorer vi tog upp i teorin har förändrats mer eller mindre. Vi har också funnit samband mellan revisionsbyråernas förutsättningar och vad de har förändrat. Exempelvis visar vår undersökning att revisionsbyråer med starka professioner inte är förändringsbenägna. Den visar även att några av kedjorna har kommit långt i att anpassa sig till revisionspliktens avskaffande.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats. Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet. Denna teori har därefter använts för att identifiera vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val att behålla revisorn och utifrån detta har hypoteser skapats. Vi genomförde därefter en kvantitativ studie där data samlades in genom en enkätundersökning där enkätsvaren låg till grund för vår analys och resultat i studien. Resultat: Av studiens resultat framgår det att företagets storlek mätt i omsättning och bolagets ålder har ett signifikant samband med att företagen väljer att behålla revisorn. Vidare kommer vi fram till att tre orsaksfaktorer spelar in i valet av att behålla revisorn. Den viktigaste är att revisorn minskar risken för felaktigheter för räkenskaperna.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats. Deras svar ställdes mot en analysmodell som har utformats utifrån professionsteorier och slutsatsen är att den auktoriserade redovisningskonsulten efter revisionspliktens avskaffande utför mer kvalitetssäkring och tar större ansvar samt att yrkesrollen har förtydligats.

Sammanfattning Titel: Hur agerar aktiebolag, i dagsläget, inför ett möjligt val av frivillig revision? Ämne/kurs:  Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisning Författare:  Sofia Lorentzon &amp; Anna-Sara Lööf Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin. Nyckelord: revisionspliktens avskaffande, ekonomiförändring, relationsförändring Bakgrund: I Mars 2010 beslutade regeringen om tre gränser, var ett företag måste uppfylla minst två för att få lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som än så länge ligger som en proposition säger att från och med den 1 november 2010 ska företagen få välja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte. Syfte: Vårt syfte är att förklara hur aktiebolagen agerar i dagsläget, inför ett möjligt val till frivillig revision. Empirisk metod: För att undersöka hur företagen agerar i dagsläget inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkätundersökning. Slutsatser: Genom vår undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa på relationsförändring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som påverkar företagens relationsförändring är; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, ägare och omgivningens åsikter.

Författare: Azra Jakupovic och Elina Fridell Uppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig påverkan på revisionsbyråer och små aktiebolag Bakgrund och problem: Inom EU pågår ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det här för att stärka deras konkurrenskraft och stimulera Europas välfärd. För att lyckas med den här uppgiften gör EU undantag bland annat från lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dåvarande svenska regeringen en särskild utredning som två år senare överlämnade ett betänkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för små företag. I betänkandet föreslogs att små företag i Sverige ska vara undantagna från revisionsplikt. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyråerna kan påverkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förändringar som kan uppstå för revisionsbyråerna om de föreslagna högre gränsvärdena får genomslag i framtiden. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats. Teorin har sammanställts bland annat med hjälp av aktuell litteratur och artiklar inom ämnet. Till framställandet av empirin har personliga intervjuer med revisionsbyråer och små aktiebolag ägt rum. Syftet med intervjuerna har varit att ge författarna svar på hur revisionsbyråer och små aktiebolag kan påverkas av slopandet av revisionsplikten. Att göra någon generalisering av respondenternas svar har inte varit författarnas önskan. Resultat och slutsats: Avskaffandet av revisionsplikten ser respondenterna som en positiv lagändring. Aktiebolagen kan nu välja vilken form av revisionstjänster de är i behov av medan revisionsbyråerna välkomnar den efterfrågestyrda revisionen. Dock för slopandet av revisionsplikten inte bara med sig positiva effekter. Risken finns att slopandet bjuder in oseriösa företagare på marknaden och skapar en illojal konkurrens för företagarna. Även intressenter kommer ställa krav på att företagen är reviderade vid exempelvis beviljandet av krediter, vilket påverkar revisionens vara eller icke vara i ett företag. Tvärtemot än vad utredningen har anfört så är revisionsbyråerna av den uppfattningen att priset för revision kommer att öka i framtiden och likaså revisionsbyråernas intäkter i och med slopandet av revisionsplikten. / Authors: Azra Jakupovic and Elina Fridell Title of the thesis: Abolishment of the statutory audit - Possible effects on audit bureaus and small corporations Background and problem: Within EU an extensive work is taking place to reduce the administrative burdens for corporations, in order to strenghten their competitiveness and stimulate the welfare of Europe. To be able to achieve this, EU is making an exception for SME when it comes to the audit prescribed by law. In the year 2006 the formerly Swedish government mobilized a special investigator which two years later submitted a report called Abolishment of the statutory audit for small corporations. The report suggested that small corporations in Sweden should be excepted from statutory audit. Purpose: The purpose of the thesis is to examine and analyze how the corporations and audit bureaus may be affected by the abolishment of the statutory audit. Arguments regarding the changes that may occur for audit bureaus if the suggested higher limiting values come into effect in the future will also be discussed. Method: The thesis is written from a qualitative perspective. The theoretical framework has been put together with help from current literature and articles within the subject. For the exhibition of the empirical work personal interviews with audit bureaus and small corporations have occured. The purpose with the interviews has been to give the authors answers on how audit bureaus and small corporations may be affected by the abolishment of the statutory audit. The desire of the authors has not been to make a generalization of the respondents' answers. Results and conclusion: The respondents see the abolishment of the statutory audit as a positive amendment. The corporations may now choose which form of audit services they are in need of while the audit bureaus are welcoming the audit regulated by demand. However, the abolishment of the statutory audit does not only bring positive effects. There is a risk that the abolishment invites non-serious enterprisers into the market and creates disloyal competition for the enterprisers. Also stakeholders requrie that the companies are audited, for example when it comes to the granting of credits, which affect the be or not to be of the auditing. Contrary of what the investigator's report said, the audit bureaus believe that both the prices for auditing and their income will increase in the future as a result of the abolishment of the statutory audit.

No description available.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka företag som valt bort revision och se hur detta påverkat revisionsbyråerna. För att kunna genomföra detta gjordes både en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in består av företagsinformation från Affärsdata som använts för att kunna ge en bild av vilka företag som valt bort revision. De kvalitativa data som samlats in består av intervjuer med revisorer, genom dessa fångas deras erfarenheter och bedömningar av konsekvenserna utifrån avskaffandet av revisionsplikt.   studien visades att det är de minsta företagen som väljer bort revision i störst utsträckning. De företagen som bildats efter avskaffandet av revisionsplikt väljer bort revision i störst utsträckning. Vidare visades några andra faktorer som kan ha en påverkan vid val av revision. Detta är dock inget som kan fastställas då studien enbart använt sig av deskriptiv statistik. Påverkan av att företag valt bort revision har enligt studien inte varit betydande för revisionsbyråerna. Det visades att revisionsbyråerna inte upplevt något betydande intäktsbortfall trots att de tappat revisionsuppdrag. Detta kan till stor del bero på att de kunderna ofta väljer att köpa andra tjänster av revisionsbyråerna även om de väljer bort revision, det kan även bero på att revisorerna blivit mer säljinriktade. Studien visar också att revisorerna inte upplever någon ökad konkurrens till följd av avskaffandet av revisionsplikt. Slutsatsen är dock att konsekvenserna av lagändringen kan bli tydligare i framtiden och konkurrensen kan då tänkas öka.