Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas. Vilka konsekvenser kommer förbudet mot progressiv avskrivning ge bostadsrättsföreningar i Stockholm? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bostadsrättsföreningarnas avskrivningsmetoder på deras byggnader. Jag ska granska deras nuvarande avskrivningsmetoder, samt hur föreningarna kommer påverkas ekonomiskt utav Bokföringsnämndens förbud mot en progressiv avskrivningsmetod. Metod: Studien kommer använda sig utav en kvantitativ forskningsmetod där den finansiella rapportens siffror kommer användas som underlag. Datan har tagits fram från de valda föreningarnas hemsidor. Teori: Undersökningen har sin grund i teorier kring bostadsrättsföreningars val av linjära och progressiva avskrivningar, samt avskrivningstider utifrån svenska lagar och normer. Slutsats: Studiens resultat stärker uppfattningen om att byggnader som är gjorda efter millenniumskiftet avskrivs progressivt alternativt har en väldigt låg linjär avskrivning. De äldre byggnaderna från Norsborg och Haninge gör högre avskrivningar. De kommer inte påverkas lika starkt som bostadsrättsföreningarna i Hammarby Sjöstad utav bokföringsnämndens beslut att förbjuda progressiv avskrivning.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning? För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Studien har tillämpat en empirisk dokumentstudie där fastighetsföretagens årsredovisningar granskats. Det insamlade materialet har presenterats i form av diagram och tabeller samt analyserats med hjälp av statistiska mått. Den kvantitativa undersökningen har kunnat stärka fastighetsföretagens skillnader vad gäller företagens komponentindelning och bedömningen om vad som anses vara en betydande komponent. Resultatet visar också att avskrivningskostnaden ökat i förhållande till den tidigare avskrivningsmetoden. Undersökningen påvisar att ägarstruktur har en inverkan på företagen och deras komponentindelning medan storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad inte visar sig ha någon inverkan. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka varför majoriteten av privata företag valt att frivilligt tillämpa IFRS samt varför K3 inte ansetts vara fördelaktigt. Ett ytterligare förslag är att undersöka de faktorer som inte påvisat ett samband i denna studie samt andra eventuella faktorer som kan tänkas påverka företagens komponentindelning.

I början av 2014 ifrågasatte revisorernas branschförening FAR användandet av progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar, då avskrivningsmetoden ansågs skjuta upp stora minusposter på framtida generationer. Argument fördes, från byggbolag och bostadsrättsinnehavare, om att alternativet; en linjär avskrivningsmetod, skulle bidra till höjda avgifter och i förlängningen en avstannande bostadsmarknad. Denna uppsats använder de båda avskrivningsmetoderna för att undersöka vilka konsekvenser avskrivningsmetodvalet kan få på bostadsrättsföreningars ekonomi i framtiden. Detta görs genom en omräkning av tre bostadsrättsföreningars årsredovisningar. Möjliga effekter på föreningars resultat, medlemsavgifter samt alternativa lösningar på avgiftshöjningsproblemet diskuteras. Slutsatser dras om att en linjär avskrivningsmetod i kombination med mindre avgiftshöjningar och negativa resultat är bäst lämpad för användning.

I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning.  Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande. Problemställningen som vi har utgått ifrån är: Vilka effekter kommer K3:s krav på komponentavskrivning av anläggningstillgångar få på fastighetsföretags årsredovisning? Undersökningen är en fallstudie som har genomförts efter en deduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.  Den kvantitativa datainsamlingen baseras på företagets årsredovisning samt utdrag ur deras fastighetssystem. Uppgifterna har använts till att upprätta ekonomiska data för ett modellhus enligt både dagens metod och komponentmetoden vilka sedan jämförs för att utreda effekterna.  Kvalitativ datainsamling har skett genom besöks- och telefonintervjuer med företagets intressenter och behandlat finansiell kommunikation och beslutsfattande. Studien har kunnat styrka de effekter på årsredovisningens redovisade information som beskrivits i tidigare teorier men även kunnat beskriva en del av dem mer ingående än vad teorin hittills gjort. De främsta effekterna som uppstår vid övergången är att fastighetskostnaderna kommer att jämnas ut över åren istället för att belasta resultatet genom kostnadstoppar under de år då stora underhållsåtgärder genomförs samt att det sker en omfördelning i kassaflödet. Studien har även visat att komponentavskrivning kommer att ge ett mervärde till intressenterna. Det är främst det förbättrade resultatet under de första åren samt omfördelningen av kassaflödet som bidrar till detta och tros leda till annorlunda beslut gällande underhåll. Underhållsnivån baseras på dessa poster och en förbättring gör att underhållstakten kan öka och på så sätt höja standarden på byggnaderna. Effekten bedöms vara särskilt viktig och gynnsam för företag vars fastighetsbestånd har en stor andel av miljonprogramhus. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan komponentavskrivning och hyreshöjningar; de möjliga standardhöjningarna kan höja bruksvärdet och vara underlag för en högre hyra. / In June 2012 the Swedish Accounting Standards board presented the K3-regulation which is the new main regulation for annual reports and consolidated account statements.  One of the new requirements is that companies now have to use component depreciation for their fixed assets. This has been under great debate because the real estate companies were very critical and thought that the benefits would be negligible compared to the costs since depreciation-information is considered to be unimportant and does not bring any value to the stakeholders. Accounting experts, on the other hand, argued that they would benefit from the requirement by a more evenly distributed profit and improved financial reporting. The purpose of this paper is to describe the expected effects of component depreciation on the different parts of the annual report of a real estate company. Because of the recent debate about whether or not it will benefit the stakeholders, we also want to examine the effect from the users perspective. The study focuses on decision-making. Our research question is: Which effects will the new K3-requirement of component depreciation have on real estate companies annual report? This is a case study where we have used a deductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods. The quantitative data collection has been based on the annual report of the company together with data from internal documents. The data has been used to construct different types of economic data for a "model-building" according to the method used today and the component depreciation method which are then compared to see the effects. The qualitative data has been collected by interviews with the different stakeholders of the company. Our study has strengthened the already described effects on annual reports concluded by theorists earlier. However, we have been able to go deeper in some of our explanations than what we have  read on the subject. The most important effects are a more evenly distribution of maintenance costs over the years; it will no longer affect the profit and it will eliminate the cost peaks which occur during years with high maintenance levels. This will also result in a rearrangement of the company's cash flow. The study has also concluded that component depreciation will have a contribution to the stakeholders.  The improved profit during the first years and changed cash flow are expected to lead to different decisions concerning maintenance. The level of maintenance is based on this data and an increase of profits will increase the maintenance level. An increased level of maintenance can lead to a general increase of the building standards. This effect is believed to be especially important to real estate companies with a high share of buildings from the "million programme". We also found an indirect correlation between component depreciation and an increased rent; the possibility of higher building standards may be used as decision basis in negotiations to increase rent.

Syfte: Från den 1 januari 2014 är det obligatoriskt för alla stora, onoterade företag att tillämpa regelverket K3. Fastighetsföretag blir direkt påverkade, i och med skyldigheten att tillämpa komponentavskrivning på sina fastigheter. Utifrån detta har studiens syfte tagits fram, vilket är att beskriva hur fastighetsföretagen har tillämpat K3-regelverket, med avseende på komponentmetoden och dess indelning. Vidare är syftet att undersöka om avskrivningskostnaden eventuellt har förändrats samt undersöka vilka faktorer som kan förklara komponentindelningen. Dessa faktorer är revisionsbyrå och ägarnas ställda krav, som inte studerats tidigare, samt tidigare undersökta faktorerna storlek och lönsamhet. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt och en kvantitativ metod där en deduktiv forskningsansats tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in genom fastighetsföretagens årsredovisningar samt ägardirektiv. Insamlad data presenteras genom diagram samt tabeller. Analysen har gjorts genom att data ställs mot teorier samt tidigare forskning. Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar att ett antal fastighetsföretag inte redogör för sina komponenter, trots skyldigheten att tillämpa komponentmetoden enligt K3. För fastighetsföretagen som har redovisat komponenter, råder stor variation vid indelningen. Efter införandet av komponentmetoden har avskrivningskostnaderna ökat, i jämförelse med tidigare tillämpad avskrivningsmetod. Vidare visade resultatet att ingen av de undersökta faktorerna kan förklara företagens indelning av komponenter. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är inledningsvis att undersöka varför vissa fastighetsföretag inte har någon tydlig indelning av komponenter, trots att de tillämpat K3. Vidare kan det vara intressant, att om några år undersöka om någon praxis etablerats kring indelningen av komponenter hos fastighetsföretag.

Den praktiska effekten av BFN:s införande av K-regelverk är att många bostadsrättföreningar förväntas ett redovisningsmässigt underskott, förutsättningsvis att inte medlemsavgifterna höjs för att kompensera de ökade avskrivningarna. Diskussionerna kring att bostadsrättsföreningarna inte får gå med förlust har fått omfattande utrymme i media, dock menar forskare att det istället är av större vikt att redogöra för bostadsrättsföreningarnas förmåga att möta löpande utgifter och dess behov av att avsätta medel för framtida underhåll. Syftet med den genomförda studien är att undersöka och förklara bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll samt vilka konsekvenser detta kan tänkas medföra. Studiens syfte är även att undersöka och förklara vilka faktorer som påverkar bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll. För att kunna besvara syftet har studien utgått från tre forskningsfrågor. Hur har bostadsrättsföreningarna valt att hantera utgifter för löpande/planerat underhåll och avsättning till framtida underhåll under räkenskapsår 2014? Hur har bostadsrättsföreningarna hanterat gränsdragningen mellan aktivering och kostnadsföring? Vilka konsekvenser kan hanteringen av utgifter för löpande/planerat underhåll och framtida underhåll tänkas medföra för bostadsrättsföreningen, nuvarande bostadsrättsägare och framtida bostadsrättsägare? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader eller likheter i bostadsrättsföreningarnas hantering av löpande/planerat underhåll och avsättning till framtida underhåll? För att besvara syftet har en kvantitativ metod tillämpats tillsammans med en deduktiv forskningsansats. Empirisk data har samlats in genom en dokumentstudie av årsredovisningar och presenterats i form av diagram och tabeller. Det empiriska resultatet har därefter analyserats mot vedertagna teorier och tidigare forskning. Resultatet från den empiriska undersökningen påvisar hur majoriteten av bostadsrättsföreningarna hanterat underhåll på ett likvärdigt sätt. De bostadsrättsföreningar som tillhör minoriteten visar dock på att en spridning förkommer. Studien visar att 65% av de undersökta föreningarna aktiverat utöver byggnad och mark, trots detta kostnadsför föreningarna utgifter för underhåll i allt större utsträckning. Bostadsrättsföreningarnas årsavgifter och avskrivningar har ökat under 2014. Faktorer såsom storlek, skuldsättningsgrad och ålder påvisar ett samband med bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll, medan marknadssituation och geografiskt läge inte påvisar något samband. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns behov för både avskrivningar och avsättning till underhållsfond eller om någon av dessa kan exkluderas från redovisningen. Ett ytterligare förslag är att undersöka de två faktorer som inte påvisat något samband i följande studie samt andra faktorer som kan tänkas påverka bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll.

Problem: Hur ska en nedskrivningsprövning av goodwill på Solvent AB genomföras?Vad hade nedskrivningsprövning av goodwill haft för resultatpåverkan i förhållandetill avskrivning enligt plan?Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på vilken skillnad det skulle ge i resultatet avatt nedskrivningspröva goodwill i jämförelse med att skriva av det enligt plan. Deterfordras då en metod för att kunna nedskrivningspröva goodwill för Solvent AB.Metod: Modellen som har valts för denna studie är en deskriptiv/deduktiv modell som vianser passar studien bäst. Datainsamlingen kommer främst att ske från sekundäradatakällor på ett kvantitativt sätt. Den främsta datakällan är den förvärvsanalys somgjorts av KPMG.Slutsats: För att Solvent AB ska kunna göra en nedskrivningsprövning på ett så bra sätt sommöjligt behövs att de särredovisar affärsrörelsens kassaflöden. Den resultatpåverkanen nedskrivningsprövning skulle ha haft för Solvent AB under den aktuellaperioden är negativ. Då 2009 var ett dåligt år för företaget innebar den nedskrivningenen mycket större summa än vad avskrivningen enligt plan gjorde. Att det för2010 inte fanns något nedskrivningsbehov innebar endast en liten återhämtning avden nedskrivningen som skulle gjorts 2009. Totalt var resultatpåverkan -567 tkr för åren 2009 och 2010.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa väsentliga förändringar för företagen i dess redovisning. Vid övergången publicerades IFRS 3, vilken specifikt förändrade företagens sätt att redovisa rörelseförvärv. Detta medförde även en stor påverkan på goodwillpostens värdering, då avskrivningar frångicks och årliga nedskrivningsprövningar infördes, något som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvärden på svenska börsnoterade företags balansräkningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter påverkar företagens uppvisande av en rättvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn på hanteringen av övervärden vid rörelseförvärv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt på allokeringen av dessa övervärden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande värde på företags balansräkningar. Avgränsningar: Denna uppsats har sin utgångspunkt i revisorers syn på höga och ökande goodwillvärden bland svenska börsnoterade bolag, där samtliga bolag tillämpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering. Detta innebär att ett företagsperspektiv inte uppvisas, samt att onoterade svenska bolag med redovisning enligt svenska standarder utesluts. Metod: Utgångspunkten för denna uppsats är ett kvalitativt tillvägagångssätt, där datainsamlingen har baserat på sex personliga intervjuer. Vidare förklaras metodiken för hur den insamlade empirin ställs mot uppsatsens teoretiska referensram, med syfte att besvara uppsatsens frågeställning. Resultat och slutsatser: Respondenterna upplevde att övergången, från systematiska avskrivningar av goodwill till årliga nedskrivningsprövningar, var den största bidragande orsaken till att goodwillvärdena på börsnoterade bolags balansräkningar har ökat. Nedskrivningsprövningar har inneburit ett ökat utrymme för tolkning och flexibilitet för företagen i dess goodwillbedömningar, vilket resulterat i restriktiva nedskrivningar. Trots tillsynes orimligt höga goodwillvärden menar respondenterna att företagen uppvisar en rättvisande bild av dess goodwillpost, så länge som den värderas inom standardens tillåtna tolkningsutrymme. Förslag till vidare forskning: Som förslag till vidare forskning finner vi det intressant att jämföra skillnaderna mellan svenska och amerikanska börsnoterade företag, för att undersöka anledningarna till varför ökningen varit så markant i Sverige. Vidare ser vi ett intresse i att studera de möjliga effekterna av upptrissade köpeskillingar samt hur denna tendens skulle kunna bromsas av eventuella standardändringar. Vi finner även ett intresse i att undersöka möjligheten till förskjutning av immateriella tillgångar med liknande standardhantering, såsom mellan goodwill och varumärken. / Background and problem: In 2005, IFRS was introduced as accounting standard for listed companies in Europe, which resulted in some significant accounting changes. The transition to IFRS 3 especially altered the way companies account for business combinations. Further, this lead to a major impact concerning the valuation of goodwill, since depreciation was abandoned and annual impairment tests were introduced. This has resulted in high and increasing values of goodwill on the balance sheets of Swedish listed companies. Purpose: This paper aims to qualitatively investigate how auditors experience the influence of high and increasing values of goodwill on firms’ presentations of a true and fair view. Further, this paper intends to review the auditors’ perspective on the management of surplus values from business combinations, particularly its evolvement after the introduction of IFRS 3. The review focuses upon the allocation of surplus values from acquisitions and impairment testing of goodwill, since it has shown that these contribute to the increasing values of goodwill on businesses’ balance sheets. Delimitations: This paper is based on the auditors’ perspectives regarding high and increasing values of goodwill among Swedish listed companies, of which all apply the IFRS standards for its management of goodwill. The auditor perspective therefore implies that a company standpoint will not be regarded, and as unlisted Swedish companies report according to Swedish standards, they are also excluded. Method: The starting point of this paper is a qualitative approach, where the data collection is based on six interviews. Further, the gathered empirical data has been weighed against the frame of reference of the thesis, in order to answer the research questions. Results and conclusions: The respondents experienced that the transition from systematic amortization of goodwill to annual impairment tests was the largest contributor to why goodwill has increased on balance sheets of listed companies. The new approach has lead to an increased room for interpretation and flexibility, which allow companies the possibility to assess when to record goodwill impairments. Despite the seemingly unreasonable values of goodwill, the respondents believe that companies show a true and fair view of its goodwill, as long as it is valued within the standard’s permissible room for interpretation. Propositions for further research: For further research we find it interesting to compare the differences between Swedish and U.S. listed companies, to investigate the reasons why the increase has been so remarkable in Sweden. Furthermore, we see an interest in studying the possible effects of inflated purchase prices and how this trend could be decelerated by possible standard changes. We also find an interest in the possibility of the shifting of intangible assets that are treated in a similar way, such as between goodwill and trademarks.

Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anläggningstillgång med begränsad nyttjandeperiod skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anläggningstillgång och ska således skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) förespråkar däremot att en sådan tillgång ska skrivas av med hänsyn till dess ekonomiska livslängd. Den ekonomiska livslängden kan härledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgången anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnämnden och redovisningsrådet, och dess råd BFNAR 2001:3 och RR 12, så ska nyttjandeperioden beräknas till den tidsrymd som en tillgång förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål av företaget. Avskrivningsprocenten i ett fastighetsföretag utgår således från hur länge en byggnad förväntas kunna användas för sitt ändamål i företaget. Ett kommunalt fastighetsföretag har som mål med sin verksamhet att verka som allmännyttiga och har då som syfte att skapa förutsättningar för att alla ska kunna leva i goda bostäder i kommunen. De privata har däremot ett mer renodlat vinstintresse som syfte. Kan dessa skilda mål med verksamheten skapa en skillnad i avskrivningsprocenten mellan de privata och kommunala företagen?  Syftet med uppsatsen är att jämföra avskrivningstakten mellan privata och kommunala fastighetsföretag. Vi har i ett inledande skede utfört en kvantitativ undersökning genom att jämföra sju olika privata fastighetsbolag med statistik från Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) avseende avskrivningsprocent. Sedan har vi utfört en kvalitativ undersökning genom personintervjuer med två privata och två kommunala företag som är verksamma inom länet. Vi har även intervjuat en revisor med bred kunskap inom området. Både de privata och kommunala företagen är starka aktörer på fastighetsmarknaden inom länet.   Resultatet från undersökningen visar att det finns en skillnad mellan de privata och kommunala företagen i avskrivningsprocent. De privata tenderar att ha en nyttjandeperiod för sina fastigheter på 100 år och då en avskrivning på 1 %. De kommunala hade däremot en nyttjandeperiod på cirka 50 år och då en avskrivning på cirka 2 %. Skillnaden kunde främst härledas till olika syn på vad som direkt ska kostnadsföras eller aktiveras. De privata fastighetsföretagen tenderade att kostnadsföra utgifter i större grad än de kommunala som i sin tur valde att aktivera mer utgifter. Verksamhetens syfte kan även vara en faktor som påverkar vald avskrivningsprocent. Då de privata företagen har ett direkt vinstintresse framgick det att de vill ha ett högt resultat över tid vilket skulle kunna motivera en låg avskrivning. Ytterligare en faktor som kan påverka är om ett bolag är långsiktigt i sin förvaltning eller om de avser att hålla fastigheterna endast för värdestegring.

Bakgrund: En uppmärksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergången för Sveriges företag att tillämpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rätten att tillämpa avskrivningsmetoden. Problemet är ursprungligen en tolkningsfråga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas på olika sätt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillämpning av K2. Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och åsikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrättsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrättsorganisationer samt bostadsrättsföreningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes med informanter vid deras respektive arbetsplats, och två intervjuer via mailkontakt. Slutsats: Av intervjuerna framkom hur de olika aktörerna uppfattade avskrivningsmetoden. Genom att reflektera kring informanternas uppfattningar kunde vi se hur informanterna huvudsakligen instämde med varandra, men kring några frågor inte var eniga. Enligt vår uppfattning är den viktigaste slutsatsen med studien, att frågan är komplex genom att enstaka parametrar som avskrivningsmetod, inte kan isoleras från andra påverkande faktorer i en bostadsrättsförenings ekonomi. Problemet bör istället ses ur ett helhetsperspektiv, vilket innebär att hänsyn även måste tas till bostadsrättsföreningars amorteringar, kassaflöde och underhållsplan.