Gymnasiestart innebär allt som oftast ny skolmiljö, nya klasskamrater och ett annorlunda studiesätt än vad eleverna tidigare är vana med. Nyblivna gymnasieelver befinner sig i en ålder där identifikation och tillhörighet är viktigt, detta gör det intressant att undersöka de nyblivna elevernas uppleverlser angående just identifikation och grupptillhörighet (McAdams & de St Aubin, 1998., Tanti et al., 2011). Föreliggande studies syfte är att studera gymnsieelvers upplevelser om grupperingar. studien har haft Social Identity Theory som utgångspunkt och i synnerhet aspekterna om in- och ut-grupper (Tanti et al., 2011., Turner & Rynolds, 2010). Sju nublivna elever från två olika städer har deltigit i semistrukturerade intervjuer angående deras upplevelser att börja gynasiet, grupperingar och deras egna identifikation. Resultatet av intervjuerna analyserades genom Burnards (1991) metodfem teman som representerar elevernas uppleveler: Mångfacetterad popularitet, Fördomar, Att skapa vänner, Identitetsskiftning samt Icke-genus grupper. Avslutningsvis diskuteras de fem temana med förankring i tidigare forskning.

Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska. Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Efter att intervjuerna analyserats framkom sex kategorier; sjuksköterskeutbildningen ger en grund, introduktion på arbetsplatsen, blandade känslor under den första tiden, ansvaret upplevs både positivt och negativt, faktorer på arbetsplatsen och faktorer utanför arbetet.  Slutsatser: Utbildningen ger en grund men förbereder inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt. Mer medicinska kurser och mer praktik skulle förbereda dem bättre. Introduktionerna skiljer sig åt och alla får inte det stöd de behöver. Tydliga riktlinjer skulle göra det möjligt för alla nyutexaminerade sjuksköterskor att få en bra introduktion. Samtidigt måste nyutexaminerade sjuksköterskor acceptera att det inte går att kunna allt i början.

<p>Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.</p>

Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.

Studiens syfte var att ta reda på mer om kvinnor i prostitution, främst om processen in och ut ur prostitution. Detta gjordes genom att läsa fyra böcker innehållande biografiskt material, tre böcker var skrivna av författarna själva och den fjärde av två författare som intervjuat prostituerade kvinnor. Empirin analyserades med tematisk analys och genus och stigma användes som teoretiska perspektiv och tolkningsramar. Resultaten visade att faktorer som ekonomi, traumatiska händelser och självhat utgjorde de största anledningarna till att man började prostituera sig och att utträdet ur prostitution var avhängigt faktorer såsom tiden, relationer och samhällets bemötande. Slutsatserna är att det inte är någon särskild personlighetstyp som blir prostituerad utan att det beror på flera samverkande omständigheter, därför är förebyggande insatser viktiga. Det är också lättare att sluta med hjälp av någon, exempelvis professionella aktörer. / The aim of the study was to learn more about women in prostitution, mainly about the process in and out of prostitution. Four books containing biographical material were read, three were written by the authors themselves and the fourth by two authors who interviewed female prostitutes. The empirical study was analyzed with thematic analysis and gender and stigma was used as theoretical perspectives and interpretation frames. The results showed that factors such as economics, traumatic events and self-hatred were the main reasons for entering prostitution, and that exiting prostitution was dependent on factors such as time, relationships and the treatment of society. The conclusion is that it is not a particular personality type that enters prostitution but it being due to several collaborative circumstances, therefore preventive efforts are important. It is also easier to quit with the help of someone, such as professional helpers.