<p>Det finns många teorier som försöker förklara underprissättning på aktier i samband med börsintroduktioner. I huvudsak kan dessa teorier delas in de som bygger på asymmetrisk information mellan utfärdare av aktierna, investmentbanken samt investerare och de teorier som antar symetrisk information mellan dessa parter. Prisstabilisering och stödköp har också diskuterats i samband med underprissättning.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om prisstabilisering förekommer efter börsintroduktioner på den svenska aktiemarknaden. Studien omfattar 232 börsintroduktioner som ägt rum på Stockholmsbörsen mellan åren 1979 till 1997. Den empiriska undersökningen följer i stort Ruud (2003).</p><p>Jag finner att prisstabilisering förekommer på den svenska markaden men resultaten tyder på att det enbart är de aktier vars initiala avkastning som befinner sig kring noll som stödköps.</p>

Det finns många teorier som försöker förklara underprissättning på aktier i samband med börsintroduktioner. I huvudsak kan dessa teorier delas in de som bygger på asymmetrisk information mellan utfärdare av aktierna, investmentbanken samt investerare och de teorier som antar symetrisk information mellan dessa parter. Prisstabilisering och stödköp har också diskuterats i samband med underprissättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om prisstabilisering förekommer efter börsintroduktioner på den svenska aktiemarknaden. Studien omfattar 232 börsintroduktioner som ägt rum på Stockholmsbörsen mellan åren 1979 till 1997. Den empiriska undersökningen följer i stort Ruud (2003). Jag finner att prisstabilisering förekommer på den svenska markaden men resultaten tyder på att det enbart är de aktier vars initiala avkastning som befinner sig kring noll som stödköps.

Denna studie syftar till att utifrån tidigare forskning identifiera riskfaktorer som kan förklaraunderprissättningen första dagen då aktien handlas på börsen. En avgränsning har gjorts till attstudera företag som börsintroducerades på Stockholmsbörsen mellan år 2000-2008. Utifråntidigare forskning har fyra stycken riskfaktorer valts ut. Dessa är ålder, bransch, försäljningoch betavärde och utgör grunden för den teoretiska referensramen. Två olika tillvägagångssätthar valts för insamlandet av material. Studien har främst genomförts med en kvalitativ metodnär det gäller insamlingen av data då en korrelationsanalys genomförts för att studera om detfinns något samband mellan underprissättning och ålder samt underprissättning ochbetavärde. De övriga sambanden har illustrerats med hjälp av diagram. Som ett förklarandekomplement till den kvantitativa datan har även kvalitativ data samlats in genom intervjuermed personer som arbetar med börsintroduktioner på den svenska marknaden. Studien har visat på att det är svårt att mäta vad som egentligen påverkar enunderprissättningen. Tack vare de intervjuer som har gjorts har denna studie visat på sambandsom inte hade framkommit enbart med den kvantitativa datan. Blandat resultat haruppkommit som både talar för och emot den tidigare forskningen. Enligt den statistiska datanfinner studien inget signifikant samband mellan ålder och underprissättning men enligt vårarespondenter kan ålder ej uteslutas som en riskfaktor då innebörden är så mycket mer än baraen siffra. Ett relativt svagt samband mellan försäljning och underprissättning återfinns somdock till viss del stödjer teorin om att företag med lägre omsättning har en störreunderprissättning. Starkast korrelation återfinns i sambandet mellan betavärdet ochunderprissättning vilket kan anses rimligt då detta är en beräkning gjord på historisk kursdata.Det är svårt att dra generella slutsatser om bransch påverkar underprissättningen, dock harstudien visat att underprissättningen är större hos företag som anses mer riskfyllda så som ITföretag,än övriga branscher.

En fråga som förr eller senare dyker upp i växande företag är beslutet om en introduktion på börsen ska genomföras eller inte och statistik visar på att antalet börsintroduktioner skiljer sig markant mellan olika länder. Tidigare forskning på vad som kan förklara dessa internationella skillnader är relativt begränsad och finns endast i en liten omfattning. Social tillit har visat sig vara viktigt i samhället och en bidragande orsak till att flera ekonomiska och sociala mål uppnås. Flertalet forskare har i sina studier kommit till slutsatsen att social tillit är positivt relaterat till ekonomisk tillväxt.   Det övergripande syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar graden av börsintroduktioner i ett land, med speciellt fokus på social tillit. Studien syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som skapar en aktiv marknad för börsintroduktioner. Detta studeras genom en undersökning av 31 olika länder under en tidsperiod som sträcker sig från 1988-2005.   Vid genomförandet av studien har en kvantitativ forskningsansats tillämpats. Detta har gjorts genom en positivistisk kunskapssyn och med ett deduktivt angreppssätt. Problemformuleringen har undersökts empiriskt samtidigt som tidigare teorier inom ämnet har studerats.   Studiens resultat visar på ett signifikant negativt samband mellan social tillit och antalet genomförda börsintroduktioner i ett land. Detta kan bero på att en hög nivå av social tillit innebär att företag har lättare att få tillgång till krediter och därmed inte behöver äntra den publika marknaden för att få tillgång till kapital. / One question that sooner or later turn up in a growing business is the decision whether an introduction on the stock exchange will be implemented or not, and statistics show that the number of IPOs differs markedly between countries. Previous research on what might explain these international differences are relatively limited and is only available to a small extent. Social trust has been shown to be important in the community and a contributor to several economic and social objectives. Most researchers has come to the conclusion that social trust is positively related to economic growth.   The overall aim of this study is to analyze the factors that influence the degree of initial public offerings in a country, with special focus on social trust. The study aims to increase the understanding of what factors that creates an active market for IPOs. This is studied through a survey of 31 different countries over a period stretching from 1988 to 2005.   In implementing the study, a quantitative approach has been applied. This has been done through a positivistic research strategy and with a deductive approach. The problem formulation has been studied empirically, while previous theories on the subject have been studied.   The results show a significant negative correlation between social trust and the number of completed IPOs in a country. This may be due to a high level of social trust which means that companies have easier access to credit and therefore they do not have to enter the public market to get further capital.

Den här studien använder förstadagsavkastning på börsintroduktioner från Nasdaq OMX Stockholm, First North, NGM MTF och Aktietorget för perioden februari 2007-april 2017. Data från totalt 307 börsintroduktioner användes för att undersöka om det förekommer en veckodagseffekt på förstadagsavkastningen för svenska börsintroduktioner. Det finns bevis att en veckodagseffekt förekommer på amerikanska börsintroduktioner, resultaten i vår studie blev icke signifikanta men indikerar på en svag måndagseffekt på den svenska marknaden. Den genomsnittliga förstadagsavkastningen på måndagar var 10 procent, mot veckans genomsnitt på 6,5 procent. Vi misstänker att veckodagseffekten börjar avta med åren i takt med att internet blir mer lättillgängligt och att investerarna blir bättre på att använda sig av informationssökning.

Inom den ekonomiska forskningen finns en tydlig diskrepans gällande synen på private equitybolags inverkan på avkastningen efter en börsintroduktion. Denna studie tar sin utgångspunkt ur detta och syftar till att vidare analysera den långsiktiga avkastningen för private equity-ägda börsintroduktioner på den svenska marknaden. Den svenska börsen är intressant då få vetenskapliga studier har genomförts där med aktuell frågeställning. Studien sker med en kvantitativ metod där t-test och regressionsanalys används för att jämföra avkastningen mellan private equity-ägda och icke private equity-ägda börsintroduktioner under en treårsperiod. Datainsamling görs från 65 bolag som introducerats på Stockholmsbörsen mellan åren 2000-2014. Studien finner inga vetenskapliga belägg för någon skillnad i avkastning mellan icke private equity- och private equity-ägda börsintroduktioner. Däremot finns indikationer på att private equity-ägda börsintroduktioner istället genererar en sämre avkastning under en treårsperiod. Studiens resultat indikerar vidare att ett private equity-ägande bidrar till en mer positiv avkastning under de första sex månaderna efter börsintroduktionen relaterat icke private equity-ägda introduktioner. Denna positiva effekt övergår sedan till en mer negativ avkastning när private equity-ägandet minskas i bolaget.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under åren 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som är frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissättning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstår mellan en akties introduktionspris och dess stängningskurs första dagen den handlas publikt på en aktiebörs. Underprissättningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag går miste om. Detta på grund av att aktiens stängningskurs i viss mån representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie. Detta är information som inte är tillgänglig då introduktionskursen sätts.</p><p>Studien har undersökt 113 börsintroduktioner på Stockholmsbörsens O-lista. Information har samlats in om de introducerade bolagens sektortillhörighet, introduktionskurs och stängningskurs samt kortsiktig kurs- och indexutveckling. Samband mellan dessa olika variabler har utforskats. Studien visar att det har förekommit underprissättning i Sverige under perioden på i snitt 16,28 procent per börsintroduktion. Underprissättningens storlek varierar kraftigt olika sektorer emellan och underprissättningen har varit som störst inom IT-sektorn.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under åren 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som är frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissättning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstår mellan en akties introduktionspris och dess stängningskurs första dagen den handlas publikt på en aktiebörs. Underprissättningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag går miste om. Detta på grund av att aktiens stängningskurs i viss mån representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie. Detta är information som inte är tillgänglig då introduktionskursen sätts. Studien har undersökt 113 börsintroduktioner på Stockholmsbörsens O-lista. Information har samlats in om de introducerade bolagens sektortillhörighet, introduktionskurs och stängningskurs samt kortsiktig kurs- och indexutveckling. Samband mellan dessa olika variabler har utforskats. Studien visar att det har förekommit underprissättning i Sverige under perioden på i snitt 16,28 procent per börsintroduktion. Underprissättningens storlek varierar kraftigt olika sektorer emellan och underprissättningen har varit som störst inom IT-sektorn.

Bakgrund: Thomsen och Pedersen (2007), Abrahamson och De Ridder (2014), Fama och Jensen (1983), Gilson (2006) samt Michel et al. (2013) kommer samtliga fram till att ett bolags ägarstruktur samt att en kontrollägare har en direkt positiv påverkan på ett bolags prestation och dess avkastning. Detta kan förklaras genom den agentproblematik som existerar i ett bolag. Eftersom det vid börsintroduktioner ofta sker stora ägarförändringar är studier av ägarstrukturens påverkan på avkastningen, särskilt intressanta just vid börsintroduktioner samtidigt som det saknas fördjupade studier gällande hur ägarstrukturen påverkar avkastningen i svenska bolag.     Syfte: Syftet med studien är att förklara hur ägarstrukturen påverkar avkastningen för IPO:s.   Metod: Studien omfattar ett urval om totalt 47 bolag, som introducerats på den svenska börsen under åren 2006 - 2013. Urvalet har kategoriserats efter intervall avseende ägarandelar och sedan analyserats. Korrelations-tester har använts för att se ifall det existerar ett samband mellan variablerna  samt regressionsanalyser har genomförts för att se hur den riskjusterade avkastningen förhåller sig till ett bolags ägarstruktur.  Med hjälp av buy-and-hold abnormal return (BHAR) har regressionstesterna genomförts, som kontrollerats med inklusive och exklusive företagsspecifika kontrollvariabler.   Resultat: Våra resultat visar att ägarstrukturen har en viss men begränsad påverkan på avkastningen. I intervallet 20 – 80 procent finns dock en tydlig positiv påverkan på avkastningen. / Title: The ownership structure’s impact on revenue of IPOs – an analysis of the Swedish market   Background: Thomsen and Persson (2007), Abrahamson and De Ridder (2014), Fama and Jensen (1983), Gilson (2006) and Michel et al. (2013), all front that company's ownership structure and that a controlling shareholder has a direct positive impact on a company's performance and its returns. This can be explained by the agentproblem that exist in a company. As it often happens big changes in ownership at IPOs (Initial Public Offerings) are studies of ownership structure's impact on performance, particularly interesting just at IPOs. There are also no in-depth studies on how ownership structure affects the return of Swedish companies.   Purpose: The purpose of this study is to explain how the ownership structure affects revenue for IPOs.   Method: This study looks at a total of 47 corporations, all of which were introduced to the Swedish market between 2006 - 2013. The selection of corporations has been categorised based on a range of ownership shares and then thoroughly analysed. Correlation tests have been completed in order to find a causal link between variables and also regression analysis to see how the risk adjusted return is related to a company's ownership structure. Through a Buy-and-Hold Abnormal Return (BHAR) regressiontests has been made, and verified by including and excluding corporation-specific control variables.   Result: Our results suggest that the ownership structure has certain but limited effect on revenue. It does, however, indicate that ownership shares within 20-80 percent will have a positive impact on revenue.

Att börsintroduktioner i allmänhet genererar en överavkastning under den första handelsdagen men en underavkastning på lång sikt är två väldokumenterade marknadsanomalier. Syftet med studien är att undersöka huruvida Private Equity (PE) som ägarform påverkar börsintroduktioners prestation på såväl kort som lång sikt på den svenska aktiemarknaden. Genom en eventstudie tillämpas den marknadsjusterade avkastningsmodellen för att definiera abnormal avkastning. Studien undersöker 154 börsintroduktioner genomförda mellan 2005–2014, där 48 är PE-backade och 106 ej PE-backade. På kort sikt verkar studiens PE-backade börsintroduktioner generera en lägre överavkastning än de ej PE-backade, men resultatet är inte signifikant. På lång sikt verkar PE-backade börsintroduktioner generera en överavkastning och de ej PE-backade en underavkastning, men det är heller inte ett signifikant resultat. I likhet med tidigare forskning argumenterar vi bland annat för att studiens resultat ger indikationer på att PE-bolag fungerar som en kvalitetscertifiering och att PE-backade bolag kännetecknas av en hög skuldsättningsgrad vilket ökar investerares avkastningskrav.