Spelling suggestions: "subject:"radhus""
1 |
Energianvändning i badhus : Simulering och jämförelse av gamla och nya system / Energy use in public baths : simulation and comparsion of old and new systemsFredriksson, Lisa January 2012 (has links)
Every year new premises are built in Sweden, and even if they are made as energy efficient as possible, this will not reduce the energy demands, but the rate of the increase of the energy use will be reduced. One type of facility in Sweden that is a major energy user is public baths, and this makes public baths an interesting facility to study more closely. There are around 500 public baths in Sweden and about 75 % of those can be seen as older baths with large need of renovation, and they all require a high level of energy efficiency measures. To show how the energy demand increase or decrease depending on the changes chosen to be made, the simulation application IDA Indoor Climate and Energy was used. Simulations were made and compared for several cases, with two extreme cases as starting points. The cases were older and newer ventilation systems, with and without return air flow, older and newer building envelopes and how the indoor climate and the energy demand is affected by the swimming pool covered or not covered during the night. The biggest difference in heat demand was found to be in the two extreme cases, and the use of recirculated air has the highest impact.
|
2 |
Rönnebadet-Ängelholms nya badhus / Rönnebadet-new aquatic center in ÄngelholmEntin, Tove January 2013 (has links)
Rönnebadet-Ängelholms nya badhus FUNKTIONER Hur gestaltar man ett badhus som ska fungera både som lekbad, motionsbad och relaxbad? Badhuset ska främja lek och äventyr, men också vara en plats för sport och tävling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De kräver närhet och inte minst visuell kontakt, men också avskildhet behövs. KONTEXT Hur tar man sig an byggnaden från staden? Det saknas bra förbindelse från Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bäst tillvara på å-rummet, utan att ta för mycket av å-rummet? Tomten har ett känsligt läge med hundraåriga ekar och med direkt närhet till årummet. GESTALT Byggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skärningspunkter. Volymerna samspelar med varandra men skapar samtidigt tre rum med tydliga karaktärer. Badhuset blir ett ”hus i park” med ett fint träraster som exteriört material. Volymerna är uppbrutna för att ta ner skalan på badhuset och även för att spara viktiga träd. Mot Rönne å möter huset åkanten med sin minsta volym, vilket gör att det viktiga gröna årummet bibehålls. Material till examensarbetet är hämtat från projekt utförda i arbetlivet. / Rönnebadet- new aquatic center in Ängelholm FUNCTIONS How to portray an aquatic center that will serve both as play, exercise and contemplation? The aquatic center shall promote fun and adventure, but also be a place for sport and competition whilst allowing room for contemplation and rest. The different functions have different tempos and different sounds, so how do you combine these features? They require proximity and not the least visual contact, but also privacy. CONTEXT How does one perceive the building from the city? There is a lack of a good connection to the site therefore new links are needed. How should the building best take advantage of the space at the riverside without taking up too much of this space? The site has a sensitive situation with hundred year old oak trees and direct proximity to the riverbank. DESIGN The building is made up of three volumes with a common intersection. The volumes interact with each other but also create three rooms with distinct characters. The aquatic center is a "house in the park" with a fine wood raster as exterior material. The volumes are broken up to reduce the size of the building and also to save important trees. Towards Rönne å the building meets up with its smallest volume, which helps maintain the existing green structure at the riverside. Material for this study is taken from workplace projects.
|
3 |
Bada, simma och semestra : En lokalhistorisk undersökning om tillämpandet av SOU:s friluftsbad, simhallar, bastur vid byggandet av Halmstad simhallBengtsson, Philip January 2019 (has links)
This study aims to examine the similarities and differences between the Swedish public research (SOU) called Friluftsbad, simhallar, bastur: simundervisning och simlärarutbildning and the discussion in several board protocols and their effects on the local public bath in Halmstad. Halmstad is a small city located in south west Sweden, research on a national level has been done, but not on local. An additional aim is to investigate the recreation- and health discourse on a local level. The tool for the analys is the theory named Agent-and structure method. The conclusion of this study is that the public bath in Halmstad has many similarities with former research by SOU. For example there is a connection between the choice of location, and the length of the building. However, this study also discover some new aspects, for example facts about people with disabilities.
|
4 |
Energibalans i det nya badhuset i Kiruna / Energy balance in the new bathhouse in KirunaForsvall, Anna-Sara January 2019 (has links)
One of the goals in this thesis is to make an energy balance for the new bathhouse in Kiruna. Another goal is to investigate whether it is possible to environmentally certify the building with bathhouse operations. Additional goal is to check whether the Upphandlingsmyndighetens sustainability criteria for bathhouses are possible to use when building bathhouses. The background to this project is that Kiruna are getting a new bathhouse because the old one is to be demolished. What has been investigated in this project is the criteria for environmental certifications and whether a bathhouse business can meet those criteria. The indicator that has been of most interest is energy use. The energy balance was made through measurements and conversations with experts from the consultant company We group and by simulating the energy balance using the software VIP Energy. The work has resulted in an energy balance being created. A comparison is made between only the building and the building with a bathhouse activity. The environmental certifications were investigated, and they were found that none of the selected environmental certifications worked for the building with bathhouse activities since they use too much energy. The National agency for public procurement sustainability criteria for bathhouses generally works but need to be adjusted to be more useful.work but should be used as an aid until the criteria are completed. The energy balance showed that the bathhouse with operations had an energy consumption of 323.9 kWh / (m2, Atemp) in one year. The bath house without activity had an energy consumption of 44.3 kWh / (m2, Atemp) in one year. The building with bathhouse operations has an energy performance premiere energy of 351.5 kWh / (m2, Atemp) in one year and the building without bathhouse operations is 61.1 kWh / (m2, Atemp) in a year. The requirement from BBR on energy performance is 125.5 kWh / (m2, Atemp) in a year.
|
5 |
Möjligheter till energieffektivisering i badhusSjökvist, Malin January 2013 (has links)
This thesis investigates how energy is used in three public baths today and suggests measures that could reduce the energy demand. The results show that there is a great poteltial for energy savings i public baths, and that it would be interesting to examine some of the proposed measures further.
|
6 |
Hydropolis / HydropolisDahl, Kristoffer January 2014 (has links)
Västertorp, ännu en ansiktslös Stockholmsförort, i stort behov av nya sim- och idrottshallar, samt i kanske ännu större behov av lite WOW-faktor. Hur åstadkommer man detta utan att frångå ett tämligen strikt program? Min utgångspunkt var att först fokusera på funktionalitet och därefter, när jag ritat ett fungerande bad, i detta hitta arkitektoniska kvalitéer jag kunde utveckla. Erkännas måste dock att detta var något slags nödlösning efter att jag under projektets första hälft gått vilse i medeltiden och ritat på något så absurt som en badborg. Förutom funktioner så präglade symmetri och i viss grad realism projektet och slutresultatet påminner om något Santiago Calatrava och Albert Speer skulle kunnat samarbeta fram tillsammans med en funktionalist. Hydropolis saknar fönster, för att verkligen avskärma sig från världen utanför med E4:an som närmaste granne, men täcks av ett böljande glastak så att de som är lagda åt ryggsimshållet får en utsökt utsikt där himlen kikar fram mellan strömlinjeformade, blankputsade betongbalkar. / Västertorp, just another faceless suburb to Stockholm, in big need of new sports halls and indoor swimming facilities, and maybe in even bigger need of some WOW-factor. How do you achieve this without straying from a quite strict program? My starting point was to focus on functionality and thereafter, when a functioning swimming and sports facility had been drawn up, try to find architectural qualities I could enhance. I must admit that this was kind of an emergency solution after having strayed in the Middle Ages for the first half of the project, pursuing the nonsensical idea of a bath castle. Apart from functionality symmetry was an important part of the project, as well as realism and the end-result resembles something that Santiago Calatrava and Albert Speer might have created together with a functionalist. Hydropolis has no windows, to totally shield itself from the outer world and its next door neighbour the E4, but it's covered by a glass roof so that those with a backstroke disposition have a beautiful view where the sky sneaks a peek between streamlined, polished concrete beams.
|
7 |
Systematiskt brandskyddsarbete för badhus - en norrbottnisk jämförelseAnglöv, Oliver January 2023 (has links)
Bränder inom verksamheter med stort antal gäster kan få förödande konsekvenser. Därför är det viktigt att brandskyddsarbetet bedrivs på ett korrekt sätt. Målet med denna studie är att undersöka det systematiska brandskyddsarbetet på några av badhusen i Norrbotten. Deltagande badhus i arbetet är avgränsat till Nordpoolens äventyrsbad i Bodens kommun, Pontusbadet och Gammelstads badhus i Luleås kommun samt Pite havsbads äventyrsbad lokaliserat i Piteås kommun. Ett systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas i anläggningar som bedriver verksamheter där omfattningen av brandskyddet beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Det är viktigt att varje verksamhet har en brandskyddsdokumentation vilket bör innehålla tydlig ansvarsfördelning, instruktioner, utbildning, underhåll och information gällande det egna brandskyddet. Brandskyddet ska hålla tillräckligt god standard så att lagstiftningens krav gällande verksamhetens säkerhet och brandskydd uppnås. Med hjälp av enkäter, tillgång till brandskyddsdokumentation, studiebesök, intervjuer och dialoger samlas information in för att undersöka hur väl brandskyddsarbetet bedrivs och fungerar i praktiken. Med denna typ av information kan skillnader i brandrutinerna för badhusen urskiljas och eventuella förbättringsmöjligheter tydliggöras. All personal bör enligt badhusens respektive brandskyddsdokumentation bli utbildade kring verksamhetens brandskydd i samband med anställning. 24 % av enkätdeltagarna hävdar att de inte fått tillgång till varken någon teoretisk eller praktisk brandskyddsutbildning. Trots detta anser majoriteten av personalen att de har tillräckligt med kunskap för att kunna agera vid brand. Den personal som har erfarenhet av brandincidenter har aldrig varit med om att någon har blivit skadad vid ett sådant scenario. Trots att ingen har blivit skadad tycker hela 90 % av deltagarna i enkäten att fler brandskyddsutbildningar bör genomföras för att känna sig trygga i brandskyddet. Brandskyddet och rutinerna är väldigt lika mellan badhusen som deltar i studien. Det som skiljer dem åt är att Bodens badhus har ett räkningssystem medan Luleå inte har något sådant system. Det rekommenderas att det finns ett räkneverk tillgängligt vid entrén för att säkerställa att antalet badgäster inte överstiger det antal badhuset är dimensionerat för. Om antalet gäster inte går att bekräfta går det inte heller att säkerställa att kraven kring Lagen om skydd mot olyckor (2003) och Arbetsmiljölagen (1977) uppfylls eftersom antalet gäster då kan vara mer än vad badhuset är dimensionerat för. Det finns ett antal förbättringsmöjligheter inom badhusverksamheternas brandskyddsarbete. I Luleå rekommenderas det att ett räkningssystem installeras. Även flerspråkiga utrymningslarm rekommenderas så att utländska gäster förstår vad de ska göra vid utrymning. Fler brandskyddsutbildningar är även ett önskemål men med fler utbildningar är det inte säkert att kunskapen blir bättre. För att kunna bekräfta att personalen besitter god kunskap kan kunskapstest införas. Genom godkända kunskapstest kan brister och osäkerhet inom personalens kunskap undvikas. Studiens resultat tyder på att det teoretiska brandskyddsarbetet för badhusen bedrivs på en tillfredställande nivå. Detta eftersom det finns tydliga instruktioner gällande brandskyddskrav samt att det finns tillgång till en god brandskyddsdokumentation. Däremot finns det brister i det praktiska brandskyddsarbetet eftersom det är 24 % avdeltagande personal som inte fått någon brandskyddsutbildning.
|
8 |
Energikartläggning av Härnösands simhallKihlberg, Josefin January 2023 (has links)
Simhallar är en byggnadstyp med stor energianvändning. Härnösands simhall har en månatlig elenergianvändning på 100 000 kWh, vilket motsvarar fyra normalvillors årsanvändning. Arbetets syfte är att beräkna var energin används och se vilka energieffektiviseringsmöjligheter det finns för att minska användningen. Energikartläggningen har gjorts genom att samla in information från besök på anläggningen, driftkort, ritningar, avläsa värden på enheter, pumpar och värmeväxlare och prata med driftpersonal. Simhallen består av en 25-metersbassäng, en undervisningsbassäng, plaskavdelning, relax, gym och restaurang. Den renoverades under 2010. Härnösands simhall har en energifördelning och energianvändning som liknar genomsnittliga simhallar. Härnösand använder 2 700 MWh per år i total inköpt energi, där både fjärrvärme och el ingår. Den har en energianvändning på 13,6 kWh/besökare medan andra tidigare beräknade simhallar ligger mellan 8–24 kWh/besökare. Simhallen använder 50–100 kWh per timme under natten och 180 – 230 kWh under en timme då simhallen är öppen. Simhallen har ett över lag gott energitekniskt utformande. De områdena med tydligast potential för energieffektivisering är spillvatten från duschar, belysning och ventilation. Årligen spolas 200 000 kWh i avloppet med duschvatten. Det krävs troligtvis för stora insatser för att kunna tillgodogöra sig den energin. Belysningen och ventilationen har en del potential att kunna minska energianvändningen, men det har inte gått att beräkna. Härnösands simhalls energi fördelas genomsnittligt och energianvändningen per besökare är genomsnittlig, jämfört med sju andra badhus. / Public baths are a high consumer of energy. Each month the electricity energy use in Härnösand’s public bath, Härnösands simhall, is close to 100,000 kWh, which is equivalent to four standard Swedish villas annual electricity consumption. The purpose of this thesis is to calculate where the energy is used in this public bath and to see if there are any possible energy efficiency measures. The public bath includes a 25 meters swimming pool, a teaching pool, a toddler splash pool area, a wellness area with warm pools and saunas, a gym, and a restaurant. The energy mapping has been made by visits, reading operating cards and drawings, collecting data values from units and heat exchangers, and talking to operating staff. Härnösand’s public bath has energy use similar to other Swedish public baths. The facility used 2,700 MWh of energy in 2022, district heating and electricity included, which is 13,6 kWh/swimmer, while other public baths use 8-24 kWh/swimmer. In one hour at night the facility uses 50-100 kWh per hour. An hour during opening hours the same value is 180-230 kWh. The facility is energy efficient well designed since renovated in 2010. Although there are three areas with the clearest potential in energy efficiency: shower wastewater, lighting, and ventilation. Annually, 200,000 kWh are flushed down the drain with shower water. It probably requires too much effort to be able to take advantage of it. The lighting and ventilation have some potential to reduce energy use, but it has not been possible to calculate. The energy use of Härnösand´s public bath is average compared to other Swedish public baths.
|
9 |
Badhusipark – kombinerad sim- och sporthall i sydvästra stockholm / Swimming and sports complex in southwestern stockholmLindmark, David January 2014 (has links)
Kombinerad sim- och sporthall belägen i sydligaste delen av Mellanbergsparken på gränsen mellan Hägerstensåsen och Västertorp i sydvästra Stockholm. Projektet handlar dels om anläggningens placering och roll i sin kontext - i förhållande till den befintliga centrumbildningen kring Hägerstensåsen med dess tidstypiska form och struktur. I förhållande till parkmiljön i Mellanbergsparken och dess funktioner samt parkmiljön i ett större sammanhang. Samt i förhållande till stråken på och i närheten av platsen, däribland inte minst den hårt trafikerade Södertäljevägen och de problem och möjligheter som detta medför. Dels om anläggningens egna inre logik, de krav som ställs på en modern, tillgänglig anläggning av detta slag och sambandet mellan de olika aktivitetsslagen inom byggnaden och de eventuella synergier som kan uppstå som resultat av detta. Samt hur verksamheterna inne i anläggningen samverkar med platsen och dess förutsättningar för att generera lokalisering, tematiska samband mellan inne och ute och utformning av allt från bärande system till detaljer. / Combined swimming and sports complex located in the southernmost part of Mellanbergsparken, on the border of Hägerstensåsen and Västertorp in southwestern Stockholm. The project deals in part with the facility's location och role in its context – in relation to to the existing local suburban center at Hägerstensåsen with its time typical form and structure. In relation to the park environment of Mellanbergsparken and its functions and also the park environment in a larger context. And also in relation to the roads and paths on and near the site, of which not least the heavily trafficked Södertäljevägen and the problems and possibilities which these entail. In part with the facility's own inner logic, the demands imposed upon a modern, accessible facility of this kind and the relation between the different activity types within the facility and the possible synergies that can result from this. Furthermore how the activities within the facility interact with the site and its conditions to generate placement, thematic connections between inside and outside and design of everything from load bearing system to details.
|
10 |
Kvinnocenter och hamam i RinkebyFornander, Erik January 2011 (has links)
Projektet är ett kombinerat kvinnocenter och hamam i Rinkeby. Det bygger på en analys av det offentliga rummet i Rinkeby och de föreslagna förändringarna av det offentliga livet i och med Järvalyftet.
|
Page generated in 0.0283 seconds