The results from the international surveys PISA 2011 and PIRLS 2011 shows that Swedish students have been deteriorating in reading comprehension. The main purpose of this literature study was to do a research review over different methods that intend to increase students’ reading comprehension by including students’ background knowledge. The method that is applied is a systematic literature study. The result of the study shows two bigger specializations of teaching methodics within reading comprehension, strategy oriented, and contextual teaching methods. The difference between these methods is hardly worth mentioning, but the contextual method is proven to be more efficient. Despite this the strategy oriented teaching method is to a great extent more researched. The result also shows that a new orientation within the research of reading comprehension is growing, where the focus is on the teachers’ knowledge and competence, instead of on teaching methods. A conclusion of the study is that all teaching methods that have been presented in the study develop the students’ reading comprehension in an effective way. It is also shown that the teacher has a big responsibility for the development within students’ reading comprehension. / Resultaten av de internationella undersökningarna PISA 2011 och PIRLS 2011 visar att de svenska elevernas resultat inom läsförståelse försämrats. Syftet med denna litteraturstudie var att göra en forskningsöversikt för att kunna ge en fördjupad bild av olika metoder som inkluderar elevers tidigare kunskaper inom läsförståelse, och som anses öka elevernas läsförståelse. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Resultatet av studien visar på två större inriktningar av undervisningsmetodik inom läsförståelse, strategiinriktad, och innehållsbaseras undervisningsmetodik. Skillnaderna mellan dessa är minimala, men den innehållsbaserade undervisningsmetodiken har visat sig vara lite effektivare. Trots detta är den strategiinriktade undervisningsmetodiken i stor utsträckning mer beforskad. Resultatet visar även att en ny inriktning inom forskningen av läsförståelse växer fram, där fokuset ligger på lärarens kunskaper och kompetens, istället för undervisningsmetoder. En slutsats av studien är att samtliga undervisningsmetoder som presenterats i studien utvecklar elevers läsförståelse på ett effektivt sätt, samt att läraren har ett stort ansvar för elevernas läsförståelseutveckling. / <p>svenska</p>

Det här examensarbetet har ämnat undersöka hur tre olika svensklärare väljer sina texter och hur utformningen av undervisningen med texterna görs. Syftet har också varit att undersöka vilka möjligheter och hinder lärarna uppfattar med texterna kopplat till läsförståelse. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet, Applebees läroplansstrukturer vid textval och läsförståelseforskning för att analysera resultatet. För att få fram materialet valde jag att göra tre stycken halvstrukturerade intervjuer med lärare med olika lång yrkesverksamhet på tre olika skolor. Det resultat som framkommit från de olika lärarna har varit relativt samstämmigt. De menar att textvalen görs utifrån elevernas tidigare erfarenheter för att öka deras intressen men samtidigt ska de olika textvalen länkas samman med varandra. Av resultatet framkommer det också att textsamtalen är ständigt närvarande i undervisningen. Slutligen pekar lärarna på att det finns ett antal faktorer som påverkar förståelsen av texterna. Det är följande: ord och begrepp, orsak- och verkanssamband, textstruktur, motivation och bakgrundskunskaper.

Syftet med studien är att synliggöra lärares arbete med textsamtal, samt anpassningar för att utmana elever som anses ha kommit långt i sin läsförståelseutveckling. En kvalitativ metod har använts, i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Insamlade data har analyserats genom tematisk analys, följande frågeställningar har besvarats; -Hur beskriver lärare arbete med att synliggöra läsförståelsestrategier i textsamtal?  -Hur beskriver lärare arbete med textsamtal för att utveckla inferensläsning och förmågan att jämföra texter med egna erfarenheter?  -Hur anpassar lärare undervisningen för att utmana elever som anses kommit långt i sin läsförståelse? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visar att respondenternas bild av textsamtal inte stämmer överens med forskningens och läroplanens. Resultatet belyser vikten av modellering för att synliggöra strategier och för att utveckla elevers inferensläsning. Det framkommer att elever jämför textinnehåll med egna erfarenheter spontant. Slutligen betonar studien att respondenterna är omedvetna kring strategier som utmanar elever som kommit långt i sin läsförståelseutveckling.

National Agency for Education for the results of national sample results show that students with another mother tongue than Swedish have low results with a larger percentage than majority students. Research shows that this depends on their mother tongue and the importance of language in the subject to learn. The purpose of this study was to examine how teachers experience, plan and implement their teaching field of mathematics in the preparatory class. The focus is on two perspectives; an intercultural perspective and a social perspective. The newly arrived pupils in the preparatory class come from different parts of the world which leads to an intercultural classroom being formed. The aim of the social perspective is understand how students integrate into the social in the classroom.I use qualitative methods through interviews. The interviews were conducted with four practicing teachers in different schools in a given municipality. Each teacher has explained their attitude to the new arrival students, working, and what difficulties they face. The results show that the teachers teaching is based on students own ideas and previous knowledge. The teachers take into account students' background and knowledge to provide trends of the intercultural approach. This intercultural attitudes is seen even when the students come with their own methods they may use. The existing school takes into account that students have different backgrounds and skills that teachers try to assume as well as study. Students integrate into the social in small groups learning to communicate, solve problems and present their results together. The teachers try to apply different teaching styles, which is one of the intercultural learning´s important aspects. The teachers use different methods to become aware of their students’ knowledge. One disadvantage is though that some teachers, as a method, choose not to use a test in the beginning of their teaching of a class to become aware of the variety of their students’ knowledge. Instead they choose to become aware of their students’ knowledge as they are teaching, through the different classes. / Skolverkets resultat från nationella provet visar att elever med annat modersmål än svenska har sämre resultat än majoritetseleverna. Forskningen visar att detta resultat kan bero på modersmålets och det nya språkets betydelse för inlärningen i ämnet. Syftet med denna undersökning har varit att studera hur lärare, planerar och genomför och upplever sin undervisning inom ämnet matematik i förberedelseklasserna. Fokus ligger på två perspektiv vilket är interkulturella perspektivet och sociala perspektivet.  De nyanlända eleverna i förberedelseklasserna kommer från olika delar av världen, vilket leder till att ett interkulturellt klassrum bildas. Med det sociala perspektivet avses förståelse för hur eleverna integreras i det sociala i klassrummet. Jag har valt att använde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer.  Intervjuerna genomfördes med fyra verksamma lärare i olika skolor i en kommun. Respektive lärare har fått delge sin inställning om nyanlända elever, arbetssätt, samt vilka svårigheter de möter. Resultatet visar att lärarna utgår från elevernas egna idéer och tidigare kunskaper i undervisningen. Lärarna tar hänsyn till elevernas bakgrund och kunskaper, vilket ger tendenser av det interkulturella förhållningssättet. Detta interkulturella förhållningssätt ser man även när eleverna kommer med sina egen lösningsmetoder som de får använda.  I skolan tar man hänsyn till att elever har olika bakgrund och kunskaper som lärarna försöker utgå från och ta del av dessa erfarenheter.  Elever integreras i det sociala genom att vara i små grupper där lär de sig att kommunicera, lösa uppgifter och redovisa tillsammans. Lärarna försöker visa olika metoder inom ämnet vid undervisningen, vilket är en av interkulturella lärandets aspekt. De väljer kartlägga kunskaperna hos eleverna på olika sätt. Fast som en nackdel kan det vara att vissa av de  inte väljer att ha en form av test från början och föredrar att känna efter vid undervisningen.